Test
Bengt Mattson

Vad karaktäriserar ett "grönt läkemedel"? Hur kan man avgöra om ett läkemedel utgör en del av ett långsiktigt hållbart samhälle?

Jag tror att detta är en fråga som är mer aktuell än någonsin tidigare. Världens länder har enats om de globala hållbarhetsmålen (Sustainable Development Goals). Alla förstår nog idag behovet av krafttag gentemot den globala uppvärmningen och antibiotikaresistensutvecklingen. Och en välfungerande hälso- och sjukvård utgör en central pelare i ett långsiktigt hållbart samhälle. I den hälso- och sjukvården är läkemedel en mycket viktig byggsten.

Ur mitt perspektiv så ska de läkemedel som nyttjas i den långsiktigt hållbara hälso- och sjukvården - utöver att skapa ett medicinskt värde och därmed bidraga till ett socialt hållbart samhälle - även vara framställda med så liten negativ miljöpåverkan som möjligt. De ska vara "gröna". Men, det enda läkemedel som inte har någon negativ miljöpåverkan är det läkemedelet som aldrig tillverkades. Således är grundpelare 1 i en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård att förebygga de sjukdomar som kan förebyggas. Detta kan dels göras med hygien och sanitetssatsningar samt olika livsstilförändringar, dels med vaccinationer.

I de fall vi inte lyckas förebygga sjukdom så ska patienten få tillgång till det läkemedel som ger bästa möjliga behandling. Och om det går att välja mellan olika behandlingar, så ska såklart den behandling väljas som har lägst miljöpåverkan. Då så är möjligt ska man när man avgör vilket läkemedel som har lägst miljöpåverkan ta hänsyn till alla olika utsläpp och övrig påverkan genom hela livscykeln. Det är svårt och komplext - men ett arbete som måste göras om vi vill göra bästa möjliga miljöval.

När patienten har fått tillgång till läkemedlet så är det viktigt att behandlingen följs upp ordentligt. Hälso- och sjukvården måste säkerställa att patienten får rätt behandling och att patienten når de uppsatta behandlingsmålen. En hållbar läkemedelsanvändning handlar inte bara om att läkemedlet är grönt utan att dess användning skapar patient- och samhällsvärde. I de fall en patient inte svarar som förväntat på behandlingen så kan behandlingen behöva justeras och ett läkemedel kan exempelvis behöva sättas ut och ersättas av annan behandling. Det är först när hälso- och sjukvården gör bra medicinsk uppföljning av patienten och läkemedelsgenomgångar genomförs vid behov som vi kan nå en hållbar läkemedelsanvändning. Detta torde också leda till att mängden överblivna läkemedel - som såklart ska tas hand om på rätt sätt, dvs återlämnas till apotek för kontrollerad förbränning - minimeras. Det överraskar mig fortfarande att Sverige årligen har mellan 1200 och 1500 ton överblivna läkemedel. Det är för mig en signal om att vår läkemedelsanvändning inte är optimal och långsiktigt hållbar ännu.

Som synes är "gröna läkemedel" och hållbar läkemedelsanvändning ett stort och komplext område och det tarvar en bred samverkan mellan många aktörer. Det är därför glädjande tycker jag att många initiativ pågår såväl i Sverige som internationellt där många olika aktörer deltar.

Jag känner mig enormt priviligierad som får delta i så många av dessa initiativ och diskussioner, både här hemma och utomlands. Tillsammans kan vi alla bidra till en förbättrad och mer hållbar läkemedelsanvändning, och därigenom till de globala hållbarhetsmålen och en bättre värld.

Test
Bengt Mattson