Test
Bengt Mattson

För 25 år sedan började jag jobba på dåvarande Pharmacia (som 2003 köptes upp av Pfizer). Jag började min bana med förpackningsutveckling - målet var att ta fram nya plastmaterial som lämpade sig som läkemedelsförpackningar, exempelvis i infusionspåsar. Tidigt i detta arbete kom diskussioner om plastmaterialet och miljöpåverkan upp - främst ur ett avfallsperspektiv. På mitten av 90-talet var en stor del av fokusen i miljödiskussionen avfall och möjligheterna till recirkulering och återvinning. Jag kastade mig med stor energi in i denna diskussion. Jag hade den stora glädjen att få vara med om att genomföra några av industrins första större livscykelanalyser (LCA) på flera av våra olika förpackningskoncept. Allt som oftast så visade det sig att ett smart utnyttjande av plastmaterial var mycket energibesparande, främst kopplat till dess låga vikt jämfört med alternativet glas.

Energi och förpackningsfrågor fortsatte att dominera i diskussionen om läkemedel och miljö fram till början av 00-talet. Då började frågan om läkemedelssubstanserna eventuella miljöpåverkan efter det att de utsöndrats från patient dyka upp allt mer frekvent. Här i Sverige var det framförallt Bosse Gunnarsson (på Apoteket) och Åke Wennmalm (på SLL) som drev på i frågan. Vi hade mängder med möten och diskussioner - jag i min roll på LIF (Läkemedelsindustriföreningen) och även med representation från Läkemedelsverket. En mycket spääande tid som ledde fram till att LIF tog initiativet att publicera miljöklassificeringar av läkemedelssubstanser på Fass.se. Fortfarande ett världsunikt initiativ som är en av förklaringarna till att Sverige länge kom att förbli ett av de ledande länderna globalt vad gäller läkemedel och miljö.

Och det är här någonstans tidsmässigt, i mitten på 00-talet, som jag tycker att synen på hållbarhet förändras på allvar. Från att sektorns hållbarhets-/miljöfokus har legat på energianvändning och förpackningsmaterial, och främst riktad mot industrins anläggningar samt mot avfallshantering, så kom hållbarhet att bli en integrerad del av sektorns kärnverksamhet: Hur kan man ta hållbarhetshänsyn genom hela produkternas livscykel och säkerställa att patienterna får tillgång till bästa möjliga behandlingar - utan att negativt påverka miljön till en sådan grad att folkhälsan äventyras?

I samband med den ändrade synen så möts miljöhänsyn och det sociala ansvarstagandet allt tydligare. Hållbar utveckling är inte längre något som kan skötas "vid sidan om", och något som enbart styrs av regulatoriska regelverk. Nu förvandlas hållbarhet till en central del i verksamhets- och affärsstrategier.

För läkemedelsindustrin blir detta än tydligare i och med Cecilia de Pedros, Joakim Larssons och Nicklas Paxeus artikel "Effluent from drug manufactures contains extremely high levels of pharmaceuticals" som publiceras 2007. Artikeln beskriver stora utsläpp från tillverkning av läkemedel i Indien. Det blir tydligare än någonsin tidigare att hela livscykeln måste beaktas - från tidigt i tillverknings- och leveranskedjan till utsöndring av modersubstans och metaboliter från patient, som via avloppsvattensystemen kan nå miljön.

Och den fortsatta utvecklingen från 2008 och framåt finns väl beskriven här på bloggen. Jag började blogga i april 2008 och har skrivit mycket om bland annat

- utsläpp från tillverkning och från patient
- om möjliga hållbarhetskriterier i offentlig upphandling av läkemedel
- om gröna incitament i förmånssystemet (inom "generisk substitution")
- om hotet från antibiotikaresistensutvecklingen, som till stor del beror på en felaktig/"icke-optimal" användning, men som också delvis kan kopplas till oacceptabla utsläpp till miljön
- om hotet från en global uppvärmning där det är uppenbart att klimatförändringarna kommer att påverka sjukdomsmönster och ha en stor negativ inverkan på folkhälsa globalt
- men också om ett ökande intresse för hållbarhetsfrågor bland alla olika aktörer i samhället, inte minst bland studenter på våra olika lärosäten. Det är klart att det föder en viss optimism trots allt...

Jag har fått vara med om en spännade och intressant "hållbarhetsresa" i samhället generellt sett och inom läkemedelssektorn specifikt under dessa 25 år. De senaste dryga 10 åren finns som sagt var beskrivna här på bloggen, de föregående 15 åren sammanfattade jag kort ovan.

Resan fortsätter och jag hoppas att den goda samverkan som finns etablerad bland alla olika intressenter fortskrider så att vi tillsammans fortsätter kampen för en långsiktigt hållbar läkemedelsanvändning - till gagn för patienter och samhället här i Sverige och i världen.

Test
Bengt Mattson