Outsourcing - ständigt aktuellt…

Kategorier: Andras arbete, Miljö, Pfizers egna arbete, Socialt ansvar

Som jag skrev i mitt förra inlägg (från i tisdags) så hade vi en postersession på kvällen med mängder av intressanta bidrag. En av de posters som tilldrog sig mycket intresse och som gav upphov till bra diskussioner gällde Pfizers program om hur vi säkrar miljö- och socialt ansvarstagande vid vår outsourcade tillverkning, exempelvis i Indien.

Diskussion om EHS External Supply

Diskussion om EHS External Supply

Ska man se postern lite tydligare så får vi “fokusera in”:

Postern EHS External Supply

Postern EHS External Supply

Jag misstänker att ni fortfarande har svårt att ta till er informationen, bilden är liten. Men självklart är det så att denna information också är tillgänglig på vår globala hemsida. Läs om vårt program och kommentera samt kom med förslag på hur programmet kan göras än bättre.

Jag kan också rekommendera er att om ni har möjlighet så ta del av seminariet “Grön läkemedelsproduktion - är det dags?” under Almedalsveckan i Visby (i Donnerska Huset, Stora seminariesalen, klockan 14.30 - 15.30 den 6 juli). Vilket ansvar tar läkemedelsindustrin? Är konsumenterna villiga att betala för gröna läkemedel? Behövs strängare lagstiftning? Deltar i diskussionen gör utöver jag också Cecilia Marlow (VD Kronans Droghandel), Christina Åkerman (GD Läkemedelsverket) samt Lina Gunnarsson (forskare vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet).

Postat av Bengt Mattson

| Kommenterer (0)

Environmental Sustainability - många bäckar små…

Kategorier: Miljö, Pfizers egna arbete

Jag är för närvarande i Dublin och diskuterar bland annat Pfizers Environmental Sustainability Program med Pfizer-kollegor från stora delar av Europa samt från vårt huvudkontor i New York. Jag har flera gånger tidigare berättat om vårt Environmental Sustainability Program här på bloggen (exempelvis 18 februari). Det är ett mycket spännande initiativ och vi har idag förutom att titta på programmet ur ett strategiskt perspektiv och den långsiktiga förändring “towards sustainability” som vi ser för hela läkemedelssektorn även tittat på hur vi kan agera i det lilla perspektivet. Vilka “quick-wins” kan vi implementera på våra fabriker och kontor redan idag för att visa såväl våra egna medarbetare som externa intressenter att “Pfizer is on a green journey”?

En av de break-out sessions som vi hade idag gällde “Reducing environmental impact from commuting to work”.

Grupp nr 3 diskuterar...

Grupp nr 3 diskuterar...

Massvis med goda exempel kom fram i diskussionerna. Initiativ som redan prövats med framgång på någon av Pfizers kontor eller fabriker i Europa. Exempel på initiativ som enkelt kan implementeras:

- De som samåker till jobbet får parkera närmast ingången (en bra morot framförallt på våra riktigt stora fabriksanläggningar)

- Buss som kör mellan tågstationen och kontoret/fabriken

- Bilar som är miljöklassade får de bästa parkeringsplatserna

- De som cyklar till jobbet deltar i olika utlottningar

- Samåkningsdatabas tillgänglig på intranätet

- En stor karta på staden upphängd i entrén där de som vill samåka till jobbet sätter en nål där de bor. Kontakt tas sedan antingen via e-mail eller telefonsamtal alternativt på en gemensamt yta på intranätet eller på en social site såsom facebook.

- Bolaget kommer överens med det lokala bussbolaget om subventionerade biljetter

Som synes behöver man inte alltid bara titta på de stora förändringsprojekten. Utan även förstå värdet av “många bäckar små…”. I andra break-out sessions har vi idag också tittat på “a greener workplace” och “how Pfizer can contribute a green communities”. Jag får säkert anledning att återkomma till de vid ett senare tillfälle. Nu måste jag ta och ansluta mig till den övriga gruppen. Vi har en omfattande poster-session som startar nu med mängder av exempel på “best practices within Environment, Health and Safety”. Det blir spännande!

Postat av Bengt Mattson

| Kommenterer (0)

Miljö- och sociala krav vid offentlig upphandling

Kategorier: Miljö, Socialt ansvar

Att det händer mycket inom CSR- och miljöområdet känner vi väl alla som jobbar med dessa frågor. Jag ser en spännande utveckling såväl på det globala planet som på olika regionala och lokala nivåer. Att försöka hålla koll på utvecklingen och följa olika trender och prioritera vilka aktiviteter man skall delta i kan kanske kännas oöverstigligt. Jag har tack och lov ett par källor till stöd i det arbetet… Jag har tidigare sagt att en av mina absoluta favoritsidor på nätet är csripraktiken.se. Balanserad och ständigt uppdaterad. En annan favorit är MiljöRapporten och dess nyhetbrev MiljöRapportenDirekt. Nyhetsbrevet ger mig en snabb och daglig översikt och en lagom djup analys.

I dagens MiljöRapportenDirekt finns bland annat följande nyhet:

Miljöstyrningsrådet ska spåra råmaterial
Sociala och etiska krav får stort utrymme i den kartläggning av råmaterial som Miljöstyrningsrådet nu påbörjat. Granskningen, som omfattar varor som metaller och bomull, ska ge stöd och underlag för Miljöstyrningsrådets interna arbete och dess råd till kommunerna om hur material kan spåras, verifieras och följas upp enligt de miljö- och sociala krav som ställs. ”Vi är troligtvis först i världen med att göra en sådan här kartläggning som i slutändan ger offentliga upphandlare stöd i sitt arbete med att ställa hållbarhetskrav och att följa upp. Det finns företag som gett sig på att göra liknande ansatser, men skillnaden är att vi gör det för generellt bruk i framtida miljö- och sociala krav i Sverige och Europa”, säger Susanne Lång, kommunikationsansvarig på Miljöstyrningsrådet, till MiljöRapporten Direkt. ”

Det ska bli mycket spännande att följa Miljöstyrningsrådets (MSR) arbete inom detta område kring råmaterials spårbarhet. Speciellt med tanke på att MSR nyligen skickat ut förslag kring uppdaterade kriterier och krav vid upphandling av läkemedel på remiss.

Jag kommenterade redan den 11 mars här på bloggen vikten av att upphandlingskrav är rimliga, rättvisa och att de följs upp. Att ställa miljökrav och krav på socialt ansvarstagande vid tillverkning och distribution av råmaterial, exempelvis läkemedelsubstanser, i den offentliga upphandlingen får anses rimligt under förutsättning att kraven och kriterierna är tydliga, rättvisande och baseras på vetenskaplig grund. Jag misstänker att det kommer bli mest diskussion kring de så kallade “Särskilda kontraktsvillkor D2 och D3″ (dvs “miljörutiner hos leverantören” samt “sociala aspekter vid tillverkning”). Vad betyder det exempelvis att

“säkerställer att användandet och hanteringen av aktiv substans och andra råvaror/material som ingår i den offererade produkten/produkterna ger upphov till så liten miljöpåverkan som möjligt i tillverkningsprocessen”

Hur skall “så liten miljöpåverkan som möjligt” utvärderas på ett rättvist och objektivt sätt?

Vad betyder det att “Rutiner skall också redovisas för att dialog förs med råvaruunderleverantör gällande ILO:s åtta kärnkonventioner….”? Hur detaljerade måste rutinerna vara, och skall rutinernas efterlevnad och effektivitet bedömas? Och i så fall hur?

Det blir säkert en spännande diskussion under remisstiden (fram till den 23 augusti) men även därefter. Och i den diskussionen skall det bli spännande att ta del av MSR:s egna synpunkter på materialens spårbarhet och möjligheten att kontrollera och följa upp miljökrav och socialt ansvarstagande hos leverantörer och underleverantörer.

Postat av Bengt Mattson

| Kommenterer (0)

Blogginlägg 250 - det ska handla om Dizza Tobak

Kategorier: Dizza Tobak, Socialt ansvar, Sponsring

Idag är det inte utan stolthet som jag skriver mitt 250:e blogginlägg här på Pfizers Ansvarsblogg. Tänk vad tiden går fort, det är nu dryga två år sedan vi lanserade bloggen. Mitt första inlägg skrev jag den 1:a april 2008, men det var mer ett konstaterande att bloggen nu lanserades. Det första “riktiga inlägget” kom den 3:e april och berättade om de strategier som vi hade utarbetat på mötet med Pfizers CSR-råd. Men idag är jag alltså framme vid mitt 250:e inlägg och det ska handla om Dizza Tobak. Jag tycker det är passande eftersom ett av de ämnen som jag skrivit mest om under dessa dryga 2 år just är tobaksprevention och i synnerhet vårt projekt Dizza Tobak.

Dizza Tobak drivs av SAMBA i samarbete med bland andra A Non Smoking Generation med stöd av Pfizer. Vi har som ni säkert vet under 2010 haft en tävling där skolungdomar har laddat upp “anti-tobakskampanjfilmer” på dizzatobak.se. Jag har under ett par veckors tid presenterat olika vinnare i tävlingen (se bland annat inläggen från 24 maj, 21 maj och 31 maj). I dag tänkte jag att det är dags att presentera “hela listan”. Ni kan självklart läsa mer på dizzatobak.se

1:a pris

Klass 8A på Östra Funkaboskolan, Kalmar

2:a pris

Klass 7A, Matfors skola

3:e pristagare

Bäckbyskolan 6c, Västerås
Nytorpsskolan 6, Salem
Tyringe skola 8a, Tyringe
Nya Stenkulaskolan 6a, Malmö
Södra skolan 8d, Katrineholm
Bokelundskolan 6, Växjö
Tjörnarps skola 6, Tjörnarp
Burå skola 4-5 a, Göteborg
Ormsta skola  Midgård 6 röd, Vallentuna
Finnerödja skola 6, Finnerödja

Juryns hederspriser:

Bästa film - Östra Funkaboskolan 8 a, Kalmar
Bästa musik - Viktoriaskolan 7 a, Örebro
Roligaste bidrag - Södra skolan 8 d, Katrineholm
Bästa antitobaksreklam - Ugglums skola, Partille
Stort engagemang - Aroseniusskolan 7 b, Älvängen
Bästa dans - Bäckbyskolan 6 c, Västerås
Bästa kampanjupplägg - Humfryskolan 8 a, Malmö

Stort grattis till er alla! Några av de skolungdomar vars klasser finns bland pristagarna kan ni se i den så kallade Drop Dead som genomfördes i samband med Dizza Tobak-projektets och American Cancer Societys (ACS) anti-tobaks-utbildning i Fryshuset i början av maj månad. “DizzaTobak 2.0″ har verkligen varit ett både kul och framgångsrikt projekt!

Jag skulle också vilja passa på att tacka Johan Ronnestam och Caroline Karlström - utan er kompetens kring sociala medier hade vi aldrig kunnat genomföra “Dizza Tobak 2.0″.

Postat av Bengt Mattson

| Kommentarer (1)

Nya produkter och tjänster - nya marknadsmodeller

Kategorier: Andras arbete, Pfizers egna arbete, Socialt ansvar, Trender

Jag har idag på förmiddagen deltagit i Handelskammarens, i Kista/Sollentuna, styrelsemöte. Mötet hölls denna gång hos oss på Pfizer i Silverdal, Sollentuna.

Utöver de vanliga punkterna på styrelsemötet, exempelvis planering inför eller utvärdering av olika samarbetsinitiativ mellan Handelskammaren och Sollentuna Kommun och/eller Kista, presenterade jag också kort de diskussioner som vi för kring vårt tjänsteutbud. Som jag bland annat kort beskrivit på blogginlägget från den 29:e mars så ser jag tydligt trenden att kanske framför allt på de mer mogna läkemedelsmarknaderna, som exempelvis här i Sverige, så blir utbildningsprogram, stöd- och motivationsprogram och andra typer av hälsopromotions- och preventionsinitiativ en allt viktigare del av vårt erbjudande till samhället. Exempel på denna typ av initiativ är minhjartskola.se, varje-dag-räknas och riskkalkylatorn Smart Heart:

Riskkalkylatorn Smart Heart

Riskkalkylatorn Smart Heart

Jag ser dessa initiativ som en viktig del, och en spännande utveckling, av vårt CSR-arbete och vårt ansvarstagande. Vi hjälper till att skapa en god hälsa i samhället genom att förebygga ohälsa. Det som vi måste lyckas med är att hitta fungerande marknadsmodeller för denna typ av tjänsteutbud. Så länge de har karaktären av “give-aways” så säkrar vi inte långsiktig hållbarhet. Jag tror också att det finns risk för att inte tjänsten uppskattas och nyttjas till dess fulla potential - “det som är gratis, ger inte samma känsla av värde”…

Roligt idag var att bland annat Eva Pethrus från Microsoft visade på många spännande idéer och erfarenheter från Microsoft vad gäller att hitta affärsmodeller för olika typer av tjänster, exempelvis kring IT och lärande. Jag tror att det finns enormt mycket vi kan göra i samverkan mellan olika delar av näringslivet men också det offentliga för att nyttja den fulla kraften som dagens teknologier möjliggör. Jag är övertygad om att jag kommer komma tillbaka till dessa diskussioner många gånger här på bloggen framgent. Jag är enormt intresserad av att få er läsares kommentarer och idéer. Hur kan vi med hjälp av fungerande marknadsmodeller främja utvecklande och tillväxt av tjänster och produkter som ger ökat medvetande samt hjälp och stimulans till att exempelvis själv förebygga ohälsa, och därigenom minska belastningen på hälso- och sjukvården? Och hur stor del av “vinsten detta ger till samhället” skall vi som leverantör av tjänsterna få? Och hur beräknas förresten exempelvis värdet av att tusentals ungdomar avstår tobak, och att vi därigenom minskar mängden tobaksrelaterade sjukdomar i framtiden?

CSR, Corporate Social Responsibility, handlar inte bara om välgörenhet, varumärkesbyggande och riskminimering, utan också om nya affärsmöjligheter som genererar win-win-lösningar för hela samhället. I många fall passar dock dessa utmärkta initiativ inte in i våra vanliga besluts- och affärsprocesser. Låt oss hjälpas åt att säkerställa att det problemet löses. Släpp idéerna loss - det är vår (eller till och med sommar…)!

Postat av Bengt Mattson

| Kommenterer (0)