Antibiotikaresistensutveckling – ett mycket aktuellt tema…

Antibiotikaresistensutmaningen (AMR – antimicrobial resistance), som jag bland annat skrivit om här på bloggen den 19 september och den 20 september, är en frågeställning som finns med på i stort sett alla möten som jag deltar i för närvarande. Förra veckan hade jag ett antal möten i Bryssel med representanter från olika delar av läkemedelsindustrin – såväl från den forskande läkemedelsindustrin, som från generika och OTC-företagen (tillverkare av receptfra läkemedel). Det är uppenbart att världen nu tar frågan på allra största allvar och att det dras igång en lång rad olika initiativ som syftar till att inte bara hantera problemen som uppkommer om det görs oacceptabla utsläpp från fabriker, utan också för att hantera felanvändning, bristande diagnostik och otillräckliga vaccinationsprogram, brist på tillgänglighet i vissa delar av världen, samt behoven av mer forskningsinsatser.

Jag är helt övertygad om att AMR-frågan kommer att debatteras även denna vecka, bland annat på CleanMed i Köpenhamn där jag föreläser om Eco-Pharmaco-Stewardship (EPS) på fredag.

NLS 3.4 – miljöbedömning av receptfria läkemedel, referensgruppsmöte 4 okt

I tisdags träffades referensgruppen för Nationella läkemedelsstrategins (NLS) uppdrag 3.4 ”Miljöbedömning av receptfria läkemedel”.

Miljöbedömning av receptfria läkemedel
Huvudansvarig: Läkemedelsindustriföreningen
Testa miljöbedömningsmodell som utvecklats av Läkemedelsindustriföreningen (LIF) tillsammans med sektorns intressenter
Sammanfattning
Läkemedelsindustriföreningen (LIF) har tillsammans med sektorns intressenter utvecklat en miljöbedömningsmodell som tar hänsyn till såväl utsläpp av läkemedelssubstans vid tillverkning som naturresursutnyttjande. Modellen behöver testas för att identifiera eventuella behov av justeringar. Det behöver även utvärderas hur miljöbedömningen kan kommuniceras och om det föreligger någon betalningsvilja för ett miljöbedömt läkemedel hos slutkonsument. Faller en sådan pilotstudie väl ut för receptfria läkemedel kan dessa resultat komma att ligga till grund även för miljöhänsyn inom ramen för generiskt utbyte i enlighet med förslaget i Läkemedels- och apoteksutredningen (SOU 2013:23).
Genomförandeplan
Ett antal receptfria läkemedelsprodukter kommer att miljöbedömas 2016 med hjälp av den modell som utvecklats inom nationella läkemedelsstrategin. Pilotstudien utvärderas löpande av en arbetsgrupp där alla berörda aktörer deltar.

I referensgruppen finns representation från en mängd olika intressenter, exempelvis Apoteksföreningen, Läkemedelsverket, Upphandlingsmyndigheten, landsting/regioner, IVL Svenska Miljöinstitutet, SIWI samt från läkemedelsindustrin (LIF och FGL). På mötet i tisdags presenterade två medlemsföretag från LIF miljöbedömningar utförda på två av deras receptfria läkemedel. Och hur kan man sammanfatta dessa miljöbedömningar?
Mycket data blir det såklart… Redan när man tittar på bara dessa två produkter så kan man se skillnader i tillverkningsprocesserna – och det beror främst på att läkemedelssubstanser är väldigt olika. Att göra jämföresler mellan olika produktgrupper/terapiområden – mellan produkter innehållande olika aktiva läkemedelssubstanser – är enormt svårt, kanske till och med omöjligt. Att den ena av de två produkterna producerar 80 kg koldioxidekvivalenter per kg producerad läkemedelssubstans säger förstås i stort sett ingenting om det inte kan jämföras med någon annan helt medicinskt likvärdig produkt…
Har ni följt min blogg de senaste åren vet ni att jag vill se att miljöhänsyn tas inom ramen för det generiska utbytessystemet. Där skulle man kunna göra just denna typ av jämföresler mellan produkter med samma aktiva substans som således har likvärdig medicinsk effekt. Att låta miljöpåverkan, och inte bara lägsta pris, vara en parameter i valet av ”periodens vara” (den medicinskt likvärdiga produkt som apoteken ska expediera till dig obereoende av vilket specifikt produktnamn som står på receptet – under förutsättmning förstås att produkten är utbytbar och läkaren inte har gjort ett ”medicinskt kryss” och motsatt sig utbyte) torde egentligen vara en självklarhet 2016.

NLS 3.4-projektet fortsätter under hösten och jag lär säkert återkomma med ytterligare blogginlägg i denna fråga. En frågeställning som jag anser vara enormt viktig och intressant är hur vi kan säkerställa att de miljöparametrar i bedömningsmodellen som vi kommer fram till är relevanta för läkemedel i ”öppenvård”, överenstämmer med de miljökriterier som utvecklas inom det arbete som för närvarande drivs av Upphandlingsmyndigheten (UHM) gällande hållbarhetskriterier i offentlig upphandling av läkemedel (för läkemedel i ”slutenvård”).

Föreläsning om miljöbedömningar hos IMM på KI

Idag har jag varit och föreläst om miljöbedömningar av läkemedel på IMM (Institutet för Miljömedicin) på KI (Karolinska Institutet).

Institutet för miljömedicin - KI

Som ni vet sen tidigare tycker jag att det är enormt stimulerande och lärorikt att föreläsa för och diskutera med studenter. Idag diskuterade vi såväl miljöbedömningar av läkemedelssubstanser (mer info hittar ni på lif.se) som miljöbedömningar av läkemedelsprodukter med fokus på miljöpåverkan i tillverkningsledet. Jag berättade bland annat om LIF:s projekt inom Nationella läkemedelsstrategin (aktivtet 3.4 i NLS handlingsplan 2016) med miljöbedömningar av receptfria läkemedel. En stor del av presentationen och diskussionen rörde antibiotikaresistensproblemen kopplade till utsläpp av antibotikasubstanser vid tillverkning, men vi berörde även problem med felaktig användning av antibiotika och vikten av att minska infektionstrycket i samhället. För mer informaton om AMR (Antimicrobial Resistance) och vad industrin har åtagit sig att göra för att bidra till en lösning, så rekommenderar jag att ni läser blogginlägget från 20 september.

Att åtgärder behöver vidtagas var vi alla rörande överens om!

Läkemedelsindustrin tar krafttag mot antibiotikaresistensutvecklingen

Som jag skrev här på bloggen igår, i anledning av en DN-artikel om antibotikaresistens (AMR, ”Antimicrobial Resistance), så är de utmaningar vi alla står inför enorma. Imorgon, den 21 september, har FN:s generalförsamling ett högnivåmöte om AMR, och idag har läkemedelsindustrin tydliggjort vad vi avser att bidra med i kampen mot AMR. Industrin presenterar en rad åtaganden inom fyra områden:

- Minska utsläppen från produktionen av antibiotika
- Säkerställa ansvarsfull användning
- Förbättra tillgängligheten globalt
- Utveckla och förbättra forskningsförutsättningarna

Läs mer via dessa länkar:

- Den internationella läkemedelsindustriföreningen IFPMA:s press release gällande kampen mot AMR
- Press releasen om ”the AMR Roadmap”
- ”the AMR Roadmap” med information om detaljer gällande åtaganden inom de fyra områdena

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fortsatta problem i Indien…

För dryga 6 år sedan skrev jag ett blogginlägg med rubriken”Mer om problemen i Indien…”. Att problemen kopplat till utsläpp från tillverkning av läkemedel till stor del är de samma nu 6 år senare är förstås en stor besvikelse inte bara för mig utan för alla som arbetat med frågan i mer än tio års tid. En av dessa är helt säkert Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid Göteborgs Universitet. I dagens DN finns en artkel som till största delen bygger på en intervju med Joakim där han är tydlig med att han önskar se skärpta krav på läkemedelstillverkarna. Och jag sticker inte alls under stolen med att jag delar åsikten att industrin måste ta ännu tydligare ansvar i sin leverantörskedja. Men jag vill också lyfta fram den delen av Joakims resonemang som gäller det offentligas ansvar:

”Han föreslår bland annat att villkoren ändras när det gäller det så kallade ”generiska utbytet” av läkemedel. Regelbundet tävlar läkemedelsföretagen om att deras produkt ska bli ”periodens vara”, det vill säga den medicin av flera likvärdiga som subventioneras av staten via högkostnadsskyddet och är den som apoteket föreslår att du som patient ska köpa.

I dagsläget är det enbart priset som avgör vilken produkt som blir ”periodens vara”, men det borde gå att väga in fler aspekter.

– Det är lite omoraliskt att bara låta priset avgöra. Den som sätter spelreglerna, i det här fallet svenska staten, tar samtidigt på sig en del av ansvaret, säger Joakim Larsson..”

Har ni följt min blogg under de senaste åren så vet ni att detta är en av mina käpphästar. Det måste finnas någon form av incitament för de företag som tar sitt ansvar och som har tagit investeringar för att säkerställa att det inte sker utsläpp av antibiotika, eller av andra aktiva substanser, från fabrikerna. Att det måste införas ett grönt incitament inom ramen för det generiska utbytet är uppenbart! Som många av er säkert vet jobbar jag i min roll inom LIF (Läkemedelsindustriföreningen) med detta för närvarande som en del av den Nationella läkemedelsstrategin.

Det finns jättemycket att göra, och det är bråttom! Jag kommer att återkomma i frågan regelbundet framöver, var så säker.