SDG-podcast från CSR Sweden: ”Vems agenda?”

Vems agenda

Nu finns äntligen det första avsnittet av SDG (Sustainable Development Goals) podcasten ”Vems agenda” från CSR Sweden tillgänglig (https://itunes.apple.com/se/podcast/vems-agenda/id1210793615?mt=2#episodeGuid=d3366282ac880ed6c43e7c057e4bcacc). Lyssna på den och fundera över Parul Sharmas och hennes gästers diskussioner om det första målet i Agenda 2030: ”Ingen fattigdom”.

Lyssna också på pilotavsnittet där Parul introducerar hela serien ”Vems agenda?” – 17 avsnitt som tar upp alla de olika hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Det kommer att bli enormt spännande att följa denna serie

AMR-diskussioner (antibiotikaresistens) med, bland andra, Gabriel Wikström hos LIF 24/2-2017

Gabriel Wikström på LIF, 24 feb 2017

I fredags, den 24 februari, gästades LIF (Läkemedelsindustriföreningen, www.lif.se) på Sveavägen 63 i Stockholm, av bland andra Gabriel Wikström (Sveriges folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister), Professor Dame Sally Davies (Chief Medical Officer to the UK Government) samt Dr David Payne (GSK Vice President, Antibacterial Discovery). Jag hade glädjen att få moderera en 45 minuters diskussion dem emellan gällande antibiotikarsistens (AMR, AntiMicrobial Resistance). En stor del av diskussionen kom att handla om vikten av ”de-linking” och nya affärs- och ersättningsmodeller: Hur kan vi få ersättningen till industrin för att ta nya antibiotika till marknaden att kopplas isär från mängden försålda doser? Alla är överens om att de nya antibiotika som kommer ut på markanden ska användas mycket restriktivt – och då är det såklart orimligt att ersättningsnivån till industrin är kopplad till hur många doser som används. En rad andra utmaningar berördes också (till exempel utmaningarna inom forskning och utveckling, ”nord-syd-dimensionen” och andra aspekter av det internationella arbetet, samt samverkan mellan myndigheter och industri). Att AMR är ett enormt stort hot mot en långsiktigt hållbar utveckling i vårt samhälle torde det inte råda någon tvekan om.

För en sammanfattning av diskussionen hänvisas till Kent Björkqvists artikel på LIFe-time (http://www.life-time.se/forskning/pilotprojekt-avgorande-for-kamp-mot-resistens/) samt till en film från hela diskussionen som är publicerad på LIF:s hemsida (http://www.lif.se/nyheter/gemensamma-anstrangningar-for-att-motverka-antibiotikaresistens/)

AMR – ett av de tre största hoten mot den globala folkhälsan

Ni som har följt min blogg en längre tid vet att antibiotikaresistensutvecklingen (eller AMR, AntiMicrobial Resistance, som vi ofta säger idag) skrämmer mig. Det är till och med nog så att det finns få saker som skrämmer mig så mycket… Tänk om det är så att vi inom ett decennium går in i den post-antibiotiska tidseran. På samma sätt som innan Fleming upptäckte penicillinet, så skulle i stort sett alla infektioner potentiellt vara dödliga och inga större operationer, såsom kirurgiska ingrepp, skulle längre kunna genomföras utan risk för dödlig utgång.  

Det som skapar visst hopp i denna mörka framtidsvision är att AMR-frågan är ”on top of the agenda”, såväl inom FN och bland världens regeringar, som inom myndighetsvärlden, hälso- och sjukvården, bland intresseorganisationer samt inom läkemedelsindustrin. Det finns idag såväl nya innovativa antibiotika på väg ut på marknaden, en stor portfölj av äldre anti-mikrobiella produkter och vacciner som genom att förebygga sjukdomar minskar behoven av antibiotika. Och det pågår en intensiv samverkan mellan industri och akademi, hälso- och sjukvård, samt myndigheter. 

Personligen har jag bara under denna vecka haft glädjen att

  • diskutera vacciner, och den roll de spelar i att minska infektionstrycket i samhället, med Folkhälsomyndigheten
  • leda en diskussion med den europeiska läkemedelsindustrins Governmental Affairs-team gällande AMR. Fokus för de diskussionerna var vad vi som industri kan och måste göra för att minska utsläppen av antibiotika från våra egna och våra leverantörers fabriker runt om i världen
  • ge en presentation om ”the environmental dimension of AMR” på the Nordic Conference on Sustainable Healthcare (läs mer om konferensen på twitter #NCSH2017). Där presenterade jag bland annat ett utkast till en antibiotikastrategi som handlar både om förebyggande insatser i samhället men också om vikten av incitament för att utveckla nya antibiotika och ”gröna produkter”

Och idag har jag deltagit i en diskussion med ”LIF Sjuklövern” och  en lång rad landstingsföreträdare på vår fabrik i Strängnäs. Jag gav en presentation om läkemedel i miljön och om ”Hållbar läkemedelsanvändning”. Och det är klart att exempelvis prevention är central i all diskussion diskussion om hållbar läkemdelsanvändning.  

Och slutligen måste jag bara ta tillfället i akt att berätta om AMR-mötet på LIF nästa vecka med vår hälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström och Professor Dame Sally Davies (Chief Medical Officer to the UK Government). Diskussionerna kommer säkerligen behandla såväl miljöperspektivet och preventionsinsatser som nya affärsmodeller som kopplar isär ersättningen till läkemedelsindustrin från antalet använda doser av ett antibiotikum.  

Vi måste se till att alla dessa aktiviteter leder till en lösning som ger en förbättrad situation än idag gällande AMR-utmaningen. Vi har helt enkelt inte råd att förlora denna match – ”that would be the end of the world as we know it”…

Världsbäst på läkemedel och miljö

Jag rekommenderar er alla att läsa Läkemedelsverkets kommunikatör Lars Dagerholts krönika i Läkemedelsvärlden: ”Dags att bli världsbäst på läkemedel och miljö” (http://www.lakemedelsvarlden.se/dags-att-bli-varldsbast-pa-miljo-och-lakemedel/). Han reflekterar över det faktum att Sverige på många sätt uppfattas som en av de ledande nationerna i världen gällande Cleantech och ”gröna innovationer”, men att vi verkar ha förlorat vår ledande position inom omrdået läkemedel och miljö. Är det så? Lars resonemnag går ut på att frågan verkar ligga lägre på den svenska dagordningen idag jämfört med tidigare:

”… att vi tidigare haft en ledande roll för att driva frågor kring läkemedel och miljö.

Till exempel var det svenska Läkemedelsverket som förde upp miljön på agendan för de regulatoriska myndigheterna i Europa. Svenska Läkemedelsindustriföreningen, Lif, tog initiativet till världens första, och fortfarande enda, miljöklassificering av läkemedelssubstanser i Fass.  Och inte minst ska nämnas forskningsprojektet Mistra Pharma som avslutades år 2015 och som fortfarande är en av de största satsningarna på forskning inom området någonsin.

I dag hör vi mindre om miljö och läkemedel.

På den förestående globala konferensen för farmaceuter i Stockholm i maj, Pharmaceutical sciences world congress, har miljöfrågan till exempel endast ett litet inslag. Är detta en indikator på ett bristande miljöintresse månntro?”

Låt oss alla stämma in i Lars förhoppning: ” Jag hoppas att dagens stiltje bara är ett tillfälligt lugn, och att utvecklingen inom området snart tar fart igen. Vinsterna med läkemedel som är mindre skadliga för miljö och omgivning är uppenbara.”

Imorgon och på onsdag blir det diskussioner om läkemedel i miljön nere i Bryssel

Imorgon åker jag ned till Bryssel för att under tisdagen och onsdagen föra diskussioner med industrikollegor om läkemedel i miljön. Den huvudsakliga generella diskussionen i samband med vårt möte i arbetsgruppen IAI PIETF (Inter-Association Initiative on Pharmaceuticals In the Environment Task Force, bildad av de tre europeiska läkemedelsindustriföreningenarna EFPIA – den forskande läkemedelsindustrin, MfE – generikaindustrin och AESGP – föreningen för receptfria läkemedelsproducenter) kommer att röra industriinitiativet EPS (Eco-Pharmaco-Stewardship). Jag har tidigare här på bloggen, bland annat i ett inlägg från 16 mars förra året (http://www.ansvarsblogg.se/wp-admin/post.php?post=5455&action=edit&message=10), kort berättat om EPS. I inlägget från 16 mars finns en kort YouTube-film (cirka 2 minuter) som skulle ha kunnat heta ”EPS in a nutshell”. Något mer detaljerat skulle EPS kunna beskrivas på följande sätt:

EPS in a nutshell

The pharmaceutical industry recognizes and understands concerns raised by stakeholders regarding the presence of pharmaceuticals in the environment (PIE). The major source of pharmaceuticals entering into the environment is via patient excretion following use of medicine that is taken to prevent, cure or alleviate a medical condition. A comparatively smaller contribution to PIE, stems from emissions from industry during manufacture of the pharmaceuticals. Industry is committed to playing a role in addressing PIE concerns and is actively engaged in minimizing the impact of its activities on the environment.

The Inter-Association Initiative on Pharmaceuticals in the Environment (IAI PIE) combines the expertise of the Association of the European Self-Medication Industry (AESGP), the European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations (EFPIA), and the European Generic and Biosimilar medicines association (Medicines for Europe, MfE), in order to address the emerging environmental concerns. This is being done through sound assessment of current and future actions, whilst remaining mindful of patient needs and ensuring access to medicines. Founded on the principles of product stewardship, the Eco-Pharmaco-Stewardship (EPS) initiative has been developed. It considers the entire life-cycle of the medicine and addresses the roles and responsibilities of all parties involved including public services, the pharmaceuticals industry, environmental experts, doctors, pharmacists, and patients.

The EPS initiative is supported by three “pillars”, which have been identified as the initial key areas of focus for the pharmaceutical industry:

Pillar 1 – IMI iPIE project: The identification of the potential environmental risks of existing and new active pharmaceutical ingredients (API) through intelligent and targeted assessment strategies;

Pillar 2 – Manufacturing effluents management: The compilation of best industry practices enabling manufacturers to minimize risks to the environment; and,

Pillar 3 – extended ERA: The refinement of the existing environmental risk assessment (ERA) process for medicinal products to ensure that they remain up-to-date and relevant.