Beroende av fossila bränslen – riskfyllt både ur miljö- och säkerhetsperspektiv

Vårt stora beroende av fossila bränslen utgör ett problem inte bara ur ett miljöperspektiv utan också säkerhetsmässigt

I dessa dagar är det mycket uppenbart hur sårbara vi är med EU:s stora beroende av fossila bränslen. Vi har säkert alla krisen mellan Ryssland och Georgien i närminnet när vi nu också hör alla de olika konsekvenser som orkanen Gustav ger upphov till. Utöver allt mänskligt lidande som följt av kriget i Georgien så kommer även de frostigare relationerna mellan EU och Ryssland att påverka vår energiförsörjning. EU har i många situationer redan tidigare, bland annat i drivkrafterna för EU:s GreenBuilding Program (för mer info, http://www.eu-greenbuilding.org/index.php?id=162 eller via Fastighetsägarmas hemsida http://www.fastighetsagarna.se/web/GreenBuilding.aspx), påtalat att utöver miljöaspekten så är även säkerhetsaspekten viktig kopplat till ett minskat beroendet av fossila bränslen (som ju oftast är en importarad energikälla). Ett ökat beroende av Rysslands stora gas- och oljefyndigheter utgör självklart ett dilemma för EU.

Orkanen Gustav medför nu att ett stort antal oljeplattformar i Mexikanska Bukten stängs(http://www.e24.se/branscher/ravaror/artikel_669661.e24). Detta belyser än en gång problemen kopplat till vårt stora oljeberoende. Vi har alltså utöver miljöprobelmatiken, och i dessa fall även allt det fruktansvärda mänskliga lidandet, även rena säkerhetsaspekter för EU:s medlemsländer. Vår energiförsörjning, som ju har en mycket central roll i vårt samhälle, påverkas av faktorer utanför vår egen kontroll. Inte bara större naturkatastrofer utan även politiska skeenden.

Miljömässiga konsekvenser av den globala uppvärmningen finns det många olika tecken på. I förra veckan läste jag en intressant artikel i Svenska Dagbladet om hur ”Sareks glaciärer försvinner” (http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1641495.svd). Det är inte bara i Alperna och i Himalaya som glaciärerna är på tillbakagång, utan även i vår nordiska fjällvärld minskar de i omfattning.

Den sista lilla snöplätten - från Beitostölen

Den sista lilla snöplätten - från Beitostölen

Krafttag behövs! Jag besökte Sveriges sydligaste glaciär, Helags, för ett par år sedan – vilken enormt häftig miljö. Sarek är förståss än mer imponerande – vi måste se till att dessa naturupplevelser kan leva vidare. Jag har vid flera tillfällen skrivit om Pfizers klimatarbete (se bland annat http://www.pfizer.com/responsibility/index.jsp). Vi har minskat utsläppen av växthusgasser med nästan 20% mellan 2000 och 2007 i absoluta tal, och har ambitionen att minska lika mycket till fram till år 2012. Utöver detta har vi målet om att 35% av vårt globala el-behov ska försörjas med utsläppsfria energikällor år 2012. Här kommer sol-, vind- och vattenkraft att vara viktiga källor tillsammans med olika typer av värmepumpsliknande installationer.

Vad kan man göra? Självklart finns det många olika steg vi måste ta för att minska vårt beroende av fossila bränslen och därmed stoppa den globala uppvärmningen, och samtidigt minska vår säkerhetsexponering kopplat till import av fossil energi. Ett steg som diskuteras mycket av och till är alternativa bilbränslen. Inom Pfizer används globalt olika typer av hybrid-lösningar (exempelvis Toyota Prius och Toyota Camry Hybrid) samt etanolbilar. Det finns många olika aspekter man måste fundera över kring de alternativa bränslena. Jag tror många med mig ser ”Plug-In-hybrider” och elbilar som framtidens lösning. Du kan bland annat läsa om dessa bilar på Världsnaturfondens hemsida (http://www.wwf.se/press/1171044-plugga-in-i-framtiden-laddhybrider-visar-vagen-ut-ur-fossilsamhallet). Men på vägen dit måste vi även testa andra lösningar. Jag kör själv en SAAB BioPower och hamnar ofta i diksussioner om ”fin-” respektive ”fuletanol”.

SAAB BioPower

SAAB BioPower

Jag är personligen övetygad om att det går att få fram mycket stora mängder ”fin-etanol”, dvs etanolbränsle som tillverkats på ett miljöacceptabelt vis. Det fanns bland annat i tidnigen Ny Teknik en spännande artikel i förr-förra veckan rörande etanol: ”Så blir svensk etanol fin” (http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article397005.ece). I artikeln ställer Pål Börjesson från Lunds Tekniska Högskola upp följande villkor kring etanoltillverkning:

1 Etanolanläggningar ska drivas med biobränslen – inte med fossila bränslen

2 Man ska inte odla ettåriga etanolgrödor på ”kolrik” mark som normalt inte odlas eller där fleråriga odlats under lång tid, till exempel gräsbevuxen torvmark

3 Biprodukter ska tas tillvara på ett effektivt sätt så att deras energi- och klimatnytta maximeras.

4 Lustgasutsläpp vid odling ska minimeras genom effektivare kväveutnyttjande och genom användning av kvävegödsel som tillverkats i anläggningar med lustgasrening.

Jag tror att etanolbilen är ett steg i rätt riktning mot framtidens plug-in-hynbrider, och i sig ett litet steg i rätt riktning bort från beroendet av fossila bränslen. Det finns mycket att göra kopplat till de fossila bränslena – inte bara för att minska det mänskliga lidandet kopplat till stridigheter och naturkatastrofer runt om i världen – utan också för att minska säkerhetsrisker och negativa miljöeffekter! Låt oss alla dra vårt strå till stacken!

Stort engagemang för CSR-frågor bland medarbetarna

Förslag till nya CSR-initiativ våra medarbetare – och en önskan att lära sig mer om det vi gör redan idag

Den 13:e augusti skrev jag samt visade bilder från den CSR-monter som vi hade i samband med Pfizers marknads- och försäljningskonferens. Jag lovade att återkomma kring den dialog vi hade och de förslag på nya CSR-initiativ som vi fick den dagen. Jag är verkligen glad över att så tydligt se hur starkt engagemanget är kring dessa frågor i vår organisation. Jag är helt övertygad om att det driv som kan skapas i de flesta organisationer kring miljö- och CSR-frågan inte har utnyttjas till fullo, detta är också i ärlighetens namn verkligheten här hos oss. Jag tror att det är många organisationer som driver ett bra arbete inom området men som inte, vare sig internt eller externt, når fullt ut med sin kommunikation. En av de vanligaste kommentarerna som jag hörde under konferensen var just att ”oj, vad mycket bra som görs – detta vill jag höra mer om”. En av medarbetarna uttryckte sig på följande sätt:

”Vi sår mängder med blomfrön, men vi skördar inte fullt ut de vackra blommorna”

Dags att skörda våra vackra blommor

Dags att skörda våra vackra blommor

Jag är såklart lite ledsen över att vi inte lyckats nå ut till alla med vårt arbete – men jag är absolut inte nedslagen. Budskapet ska föras ut, och det kommer självklart förändras över tid allteftersom de nya idéer till initiativ som medarbetarna kom med arbetas in i vår verksamhet. Förslagen spände över många områden, allt från ”förbättrad avfallshantering på kontoret”, via ”klimatfrågan och utsläppsrätter” till ”ökade möjligheter för volontärarbete i idella organisationer”. Dessa idéer skall förbättra det arbete vi gör redan idag. En sammanfattande bild av vårt miljö- och CSR-arbete idag skulle kunna se ut på följande sätt:

I centrum för ”Ansvarsfullt företagande” finns de nyckelbegrepp som jag påtalade i bloggen redan den 13 augusti: Ansvarstagande, Långsiktighet, Affärsnytta, Omsorg om människan och miljön, Trovärdighet

Detta kan belysas ur fyra olika perspektiv – alla viktiga för helheten.

Socialt ansvarstagande

Globala initiativ: Här finns alla de olika globala program som jag diskuterat på bloggen tidigare (exempelvis 18:e augusti), till exempel ”Infectious Diseases Institute”, ”Diflucan Partnership” och ”Mobilize Against Malaria”. Om dessa program kan ni läsa på vår globala hemsida där vår Corporate Responsibility Report finns publicerad (http://www.pfizer.com/responsibility/index.jsp).

Nationella initiativ: Vi har tre stora nationella CSR-program i Sverige. Vårt samarbete med Dopingjouren (www.dopingjouren.se), vårt samarbete med Transparency International Sweden (information om TI:s globala arbete återfinns bland annat på www.transparency.org) samt vår satsning för en tobaksfri miljö – Dizza Tobak (se bland annat mitt blogginlägg från förra veckan den 20:e augusti, samt från den 27 juni)

Lokala initiativ: Vi har mängder med initaitiv på lokal nivå i Strängnäs, där vi har vår fabriksanläggning, och i Sollentuna, där vi har vårt marknads- och försäljningskontor. Initiativen kan handla om allt från miljöpris till skolor, samarbeten inom olika utbildningar, stipendier och så vidare.

Miljömässigt ansvarstagande

Klimatområdet: Detta område har jag beskrivit många gånger tidigare i bloggen, bland annat den 29:e juli. För detaljerad information om våra globala mål hänvisas till www.pfizer.com/responsibility under “Climate Change and Energy” och “Clean Energy”. För vårt arbete här i Sverige är såklart vårt GreenBuilding-arbete centralt i detta sammanhang (finns bland annat en bild på mig och några andra glada mottagare av ”EU:s GreenBuilding Award” på mitt blogginlägg den 10:e april).

”Läkemedel i MIljön”: Vad händer med läkemedelssubstanserna när de har passerat kroppen och hur stor är risken för negativa miljöeffekter? Detta område är mycket centralt i läkemedelsindustrins miljöarbete. Den oro som många känner inom industrin och bland våra intressenter kring detta har föranlett Läkemedelsindustriföreningens (LIF) initiativ med miljöinformation på www.fass.se. Det går även att läsa om frågan här på min blogg i inlägg 16/4 samt 14/5. Jag känner mig trygg i att vi adresserar frågan seriöst idag och att vi kommer lyckas få fram all den information som behövs så att vi alla i samhället kan ta denna diskussion på stabila beslutsunderlag.

”Green Chemistry”: Hur kan vi via klok design av våra läkemedelssubstanser samt av våra tillverkningsprocesser minimera påverkan på miljön? Ett område som innehåller allt ifrån det senaste arbetet med nya substanser inom vår forsknings- och utvecklingsverksamhet (läs mer på vår gloabal hemsida http://www.pfizer.com/responsibility/ehs/green_chemistry.jsp) till hur vi begränsar utsläpp och ständigt förbättrar vår miljöprestanda på våra fabriksanläggningar (vår Strängnäsfabrik har varit EMAS-godkänd sedan 1996! Bland de allra försa organisationer i hela Sverige som fick detta godkännande enligt EU:s miljöprogram ”Eco-Management and Audit Scheme).

Employer Branding

Hur ser vi på Pfizer som arbetsgivare? För mig ett detta som jag skrev i bloggen redan den 13 augusti ett mycket centralt område och det är min absoluta övertygelse att vi inte kan uppnå de ambitioner vi har med vårt miljömässsiga och sociala ansvarstagande “externt” om inte vår interna personalpolitik har “omsorg om människan”, “hälsa” och “balans i livet” som ledord. För mig är det ett härligt bevis på denna omsorg att vi på Strängnäsfabriken inte har haft någon personskada som lett till sjukfrånvaro de senaste fyra åren. Något att med rätta vara stolt över – ”Safety First”.

4 år utan arbetsskador - Safety First

4 år utan arbetsskador - Safety First

Affärsetik

I samarbete mellan Läkemedelsindustriföreningen (LIF) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tydliga regler satts upp för hur företagen och aktörer inom hälso- och sjukvården ska sköta sina relationer. Detta dokument kan ses som en ”code-of-conduct” för hela branschen ur ett affärsetiskt perspektiv. Mer info om dessa generella regler finns på LIF:s hemsida (se exempelvis http://www.lif.se/cs/default.asp?id=5618&ptid=)

Dessa regler har kopplats samman med bland annat Pfizers globala regler kring affärsetik i det regelverk PARIS (Pfizers Affärsetiska Regler i Sverige) som internt styr och vägleder oss.

Med avstamp i allt bra arbete vi gör idag, kryddat med nya intressanta initiativ, hoppas jag att vi alla gemensamt får chans att skörda framgångar!! Ett bra miljö- och CSR-arbete är vanligtvis en ”win-win-situation” för både det enskilda företaget och för samhälet!

Nu måste vi agera – 16000 ungdomar börjar röka varje år

Dizza Tobak – ett initiativ mot den ökande användningen av tobak bland tonåringar

Dizza Tobak symbol

Användning av tobak är ett av de absolut största hoten mot god hälsa i samhället. Senast igår skrev bland andra Svenska Dagbladet (http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1581883.svd) om kraftigt förhöjd risk för stroke för rökare. En amerikansk stuide visar att risken för stroke är nio gånger högre än hos icke-rökaren. Trots alla kända risker med tobaksanvändning så börjar 16000 ungdomar att röka varje år (enligt Cancerfondens rapport 2008). Detta måste samhället reagera på mycket starkare tycker jag! Jag har själv en son, Christoffer, på 14 år som jag självklart är orolig för. Kommer han att klara att stå emot den frestelse som tydligen finns kring tobaksanvändning? Det är jätteviktigt att vi agerar i såväl vår föräldraroll men också som ansvarstagande vuxna i allmänhet. Utöver de risker som finns med tobaken i sig, så är det också välkänt att tobaksanvändning kan vara en inkörsport till många andra droger och problem.

Pfizer tar i höst ett nytt initiativ i kampen mot tobaken i samhället. I samarbete med SAMBA (Samarbete för barnen, www.samba.nu) och ett antal andra organisationer dras kampanjen Dizza Tobak igång. Vi inbjuder landets alla skolor med sjätte och sjunde klasser att delta i en tävling där ungdomarna själva i klasserna formulerar sina egna tankar runt och kunskaper om tobak och tobaksbruk samt hur man kan stå emot de frestelser som finns kring tobak kanske redan i 12 och 13-års åldern. Klasserna ska ta fram en tidning som deltar i en pristävling där högsta vinsten är 10 000 SEK till klasskassan. Jag kommer under hösten och våren 2009 återkomma till Dizza Tobak många gånger i denna blogg, och hoppas självklart att kampanjen får ett stort genomslag i samhället. Om du själv går i skolan eller har barn och/eller vänner och bekanta i skolan så agera gärna för att er skola väljer att delta. Initiativet är viktigt – vi måste pröva alla olika vägar för att stoppa den ökning av tobaksanvändning som vi nu ser bland ungdomar.

Inbjudan om delatagande i Dizza Tobak går ut till rektorer på landets skolor med årskurs 6 och 7 i september – låt oss hoppas på en bra uppslutning kring initiativet!

Världsvattenveckan – världens vattenförsörjning i fokus

Bristande tillgång på rent vatten – ett stort hot mot utveckling i tredje världen

Den 17:e till den 23:e augusti hålls Världsvattenveckan (World Water Week) i Stockholm. Denna konferens har över åren utvecklats till ett internationellt forum för frågeställningar kopplat till vattenförsörjningen i världen. I samband med detta finns all anledning att fundera över FN:s så kallade milleniemål. FN:s medlemsstater satte upp målen år 2000, och de skall vara uppnådda 2015 – det är svårt att inte tycka att det ser väldigt mörkt ut. Mål nummer 7 säger att andelen människor utan rent vatten ska halveras – dit är det mycket långt…

FN:s åtta milleniemål

1: Extrem fattigdom och svält ska utrotas

2: Alla barn ska få gå i skolan

3: Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas

4: Barnadödligheten ska minskas med två tredjedelar

5: Mödradödligheten ska minskas med tre fjärdedelar

6: Spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar ska stoppas

7: En miljömässigt hållbar utveckling ska säkras. Andelen människor utan rent vatten ska halveras.

8: Ett globalt partnerskap skapas med bistånd, rättvisare handel och lättare skuldbördor

Jag har redan i tidigare inlägg på bloggen (exempelvis den 8 juli) funderat över tillgången på rent vatten och dess utomordentligt starka koppling till en hållbar utveckling. Vi är som ni alla vet synnerligen lyckligt lottade här i Sverige – med stora mängder vatten, mycket av det fortfarande rent.

Vy över det rena vattnet i Voxna Bruk, Hälsingland

Vy över det rena vattnet i Voxna Bruk, Hälsingland

Att förvalta denna resurs är en av våra absolut viktigaste insatser inom miljöområdet. För mer information om vad som görs och behöver göras vad gäller ”Integrerad vattenförvaltning” hänvisas till IVL Svenska Miljöinstitutets hemsida (www.ivl.se) – spännande och intressant läsning utlovas.

Men låt oss återvända till FN:s milleniemål. Flera av målen har en direkt koppling till det arbete som Pfizer tillsammans med våra partners gör i bland annat Afrika. Pfizer är en av världens absolut största givare av medel (pengar och material, exmepelvis läkemedel) till välgörande ändamål. 2007 uppgick vårt bidrag till 1,7 miljarder US dollar. En stor del av detta hamnar i Afrika. Våra program kan ni läsa om på vår globala hemsida där vår Corporate Responsibility Report finns publicerad (http://www.pfizer.com/responsibility/index.jsp). Ett par av dessa har en mycket direkt koppling till milleniemålen:

- Infectious Diseases Institute (IDI): Pfizer har sedan 2004 drivit IDI tillsammans med en rad partners i Uganda med målet att bygga en fungerande infrastruktur inom hälso- och sjukvården i Afrika. IDI utbildar läkare, sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal främst inriktat på infektionssjukdomar, bland annat HIV/AIDS.

- Diflucan Partnership: År 2000 skapade Pfizer tillsammans med en rad partners ”Diflucan Partnership” för att hjälpa patienter med AIDS-relaterade svampinfektioner. Störst fokus på länder söder om Sahara.

- Mobilize Against Malaria: Pfizer lanserade 2006 sitt senaste malariainitiativ ”Mobilize Against Malaria” tillsammans med ett antal partners med målet att genom utbildning och malariabehandling minska spridningen av malaria i länder söder om Sahara.

Av central betydelse för en positiv utveckling i bland annat länderna i Afrika söder om Sahara har, förutom de insatser vi och andra företag inom läkemedelsindustrin gör, också en förbättrad sitiation vad gäller arbetet mot korruption samt skapandet av en fungerande infrastruktur – vare sig detta gäller fungerande banker och dylika instititioner eller VVS-installationer. Det finns en klok man eller kvinna som någon gång lär ha sagt att ”Afrika behöver kanske först och främst rörmokare…”. Som sagt var – rent vatten är en förutsättning för en hållbar utveckling.

Avslutningsvis skulle jag vilja rekommendera er att läsa artikeln i söndagens (17/8) Svenska Dagbladet om ”Läkarbrist i Södra Afrika” (http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_1567405.svd). Där beskrivs situationen med bristen på utbildad sjukvårdspersonal i Södra Afrika – självklart kan inte FN:s milleniemål nås om detta inte åtgärdas. Och som jag beskrivit ovan så är Pfizer med i arbetet med att utbilda sjukvårsdpersonal, men som Svenska Dagbladets artikel beskriver så måste också den utbildade personal fås att stanna kvar i Afrika – många av läkarna som har utbildas i Afrika flyttar till ett bättre liv för dem med välbetalda jobb i Europa. Än en gång kommer man tillbaka till att det inte räcker med att utbilda personal och öka tillgången på läkemedel i exemepelvis södra Afrika, utan fungerande samhällen måste etableras som gör att en hållbar utveckling startas som leder till tron på en ljus framtid för alla männsikor. Och fungerande samhällen kräver en fungerande vattenförsörjning! Låt oss hoppas på en framgångsrik Världsvattenvecka i Stockholm!

Ny miljöchef på Läkemedelsverket

Läkemedelsverket – en av de viktigaste aktörerna vad gäller miljöfrågor inom läkemedelssektorn

Den 1 september börjar Charlotte Unger sitt arbete som miljöchef på Läkemedelsverket. Läkemedelsverket (LV) som är så kallad sektorsmyndighet för miljöfrågor inom läkemedelssektorn har en mycket viktig roll att spela vad gäller dagens och morgonsdagens frågeställningar. Vi har från läkemedelsindustrin länge haft ett gott samarbete med LV kring miljöfrågor och ser självklart med glädje fram emot det framtida samarbetet med Charlotte. Ett av de viktiga samarbetsområdena är självklart miljöklassificeringen av läkemedelssubstanser på fass.se (www.fass.se) där Läkemedelsindustriföreningen (LIF) tillsammans med LV och ett antal övriga intressenter (Sveriges Kommuner och Landsting, Apoteket och Stockholms Läns Landsting) har tagit ett världsunikt initiativ.

Jag är övertygad om att vi utöver miljöklassificeringen på fass.se även kommer titta på frågor kopplat till klimatförändring men även frågeställningar som har beröring med socialt ansvarstagande. Det finns mängder med områden där vi kan nå mycket goda framgångar om vi slår allas kloka huvuden samman!