Illegal handel med läkemedel – ”farligt, falskt och olagligt”

I dagarna lanseras den kampanj som Läkemedelsverket (LV) drar igång mot den illegala näthandeln med läkemedel. Kampanjen planeras pågå i tre år under ledning av Kerstin Hjalmarsson på LV med syftet ”att värna folkhälsan”. Ni kan läsa mer om kampanjen på Göteborgspostens hemsida (http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=119&a=446841).

Initiativet fick en ”smygstart” igår genom det seminarium som anordnades av Läkemedelsindustriföreningen (LIF) på Pfizers initiativ på Arlanda. Över 100 deltagare från bland annat Polisen, Tullen, LV, distributörer, parallellhandlare, Apoteket AB, politker, media och läkemedelsindustrin diskuterade situationen och vad som måste göras. Problemet med illegal handel med läkemedel har jag berört tidigare på bloggen (se inlägget från 5 september). Problemet är skrämmande stort – det innehåller problemet med förfalskade läkemedel, en ofta helt okontrollerad handel med ibland narkotikaklassade substanser samt att det genererar enorma pengar in till de kriminella nätverken. 2010 beräknas den illegala handeln med läkemedel uppgå till 75 miljarder dollar…

Illegal läkemedelstillverkning

Illegal läkemedelstillverkning

Det är enormt viktigt att vi alla tar detta på största allvar. Den illegala hanteringen av läkemedel är ett hot inte bara mot folkhälsan utan utgör som sagt var också en enorm inkomst för den organiserade brottsligheten. Som jag diskuterade på bloggen den 19 september finns det också en koppling mellan den illegala läkemedelshanteringen och dopingproblematiken i samhället. Användningen av bland annat anabola androgena steroider utgör ett stort problem med starka kopplingar till våldsbrott och enorma pesonliga tragedier.

För att hantera situationen är det mycket viktigt att vi alla tar avstånd från den illegala hanteringen, vare sig den sker via nätet eller via andra kanaler. Det är också viktigt att den allmänna hållningen till ”piratkopiering” inte tillåts förslappas ytterligare. När det blir ”socialt accepterat” att handla med piratkopierad film så är tyvärr inte steget sen långt till att acceptera även annan illegal handel…

Dopingjouren 15 år – en tonåring som börjar bli vuxen

I går firade Dopingjouren sitt 15-års jubileum. Dopingjouren har sen 1993 drivit ett fantastiskt arbete mot dopning och dess enorma skadeverkningar, inte bara på de enskilda individerna som får uppleva preparatens bi-effekter utan även skadeverkningar i samhället i stort. Tyvärr kan man konstatera att den utveckling som skett under de senare åren, med ökade beslag av dopingpreparat (främst så kallade anabola androgena steroider – AAS), ökande brott mot dopinglagen och alltfler våldsbrott med relationer till dopingmissbruk, inte är den utveckling som vi velat se. Men detta föranledde inte att deltagarna på seminariet å Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge i går lät sig nedslås. Tvärtom uppvisades en kraft som får mig att känna att vi nu kommer jobba än mer målinriktat!

Pfizer har sedan 1997 (inledningsvis genom Pharmacia köptes upp av Pfizer 2003) samarbetat och stött Dopingjouren i deras arbete. Dopingjourens historia beskrevs ineldningsvis på seminariet igår med stort engagemang av Dopingjourens medarbetare Ann-Mari Thurelius (leg. sjuksköterska, psykiatri).

Ann-Mari Thurelius

Ann-Mari Thurelius

Martin Färnsten från Socialdepartementets ANT-sekreteriat (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) beskrev sedan regeringskansliets struktur i dessa frågor samt de satsningar som görs. Extra glädjande tyckte jag att det var att höra att regeringen nu mycket tydligt lyfter in såväl tobaks- som dopningsfrågan i det förebyggande arbetet. Detta ger naturligtvis starka kopplingar mellan vårt samarbete med Dopingjouren samt det Dizza Tobak-initaitiv som vi dragit igång med SAMBA Samba, Cancerfonden (www.cancerfonden.se) och Korpen (www.korpen.se) (för mer info se bland annat blogginläggen från 20 augusti och 16 september). Mina förhoppningar om synergistiska kopplingar mellan ”anti-dopningsarbetet”, Dizza Tobak och SAMBAs Kraftsamling för barnen blev än tydligare för mig under Nina Gåreviks (Doktorand på Dopingjouren) föredragning igår. Hon påpekade att det finns skäl att se AAS, men även tobak, som så kallade ”gateway substances”. Detta betyder att ett drogmissbruk ofta leder vidare till ett annat, och tyngre, drogmissbruk. Således finns det alla skäl att kraftfull arbeta mot såväl tobakanvändning och AAS-missbruk för att förhindra att unga männsikor ”hamnar på glid” och i ett eventuellt livslångt utanförskap. Detta utanförskap som SAMBA tydligt påvisar i sin kampanj ”Kaftsamling för barnen” medför enorma kostnader, och mänskligt lidande, i samhället.

Under eftermiddagen uppvisade Dopingjourens seminarium en imponerande bredd i det vetenskapliga arbetet kring dopningsprobelmatiken. Från Japan medverkade Professor Masato Takahashi, från Uppsala Universitet deltog Professor Ingemar Thiblin, från Sahlgrenska Universitetssjukhuset kom Docent Thord Rosén och avslutningsvis Docent Stefan Arver från Centrum för Andrologi och Sexualmedicin.

Masato Takahashi

Masato Takahashi

Thord Rosén

Thord Rosén

För mig var det självklart speciellt spännande att höra Thord Rosén prata om dopningsproblematiken kring tillväxthormon (”growth hormone” – GH). Pfizer är världledande vad gäller GH och det finns en oro kring den svarta, otillåtna hanteringen av denna produkt. Thord var mycket övertygande i sin vetenskapliga famställning att det i kliniska studier inte finns påvisat att GH i suprafysiologiska doser har någon additativ effekt på muskelmassan, muskelfunktionen eller hjärtfunktionen, utöver den som erhålles av träning och kost. Detta är ett viktigt budkap att få ut, vilket skulle kunna minska och kanske helt eliminera den otillåtna användningen av tillväxthormon.

Anders Rane (professor samt ledare för Dopingjourens verksamhet) avslutatde dagen med en förhoppning om ett par fortsatta framgångsrika år för Dopingjouren men sen förhoppningsvis dess snabba död föranlett av att samhället lyckats få bort dopningsproblematiken. Även om seminariet gav skäl till en optimistisk framtidssyn tror jag dock tyvärr att Anders förhoppning inte kommer att uppfyllas. Det finns tyvärr många kriminella nätverk, osäkra och oförståndiga tonåringar som tror att dopning är en gyllene genväg till vacker kropp och ökad självkänsla samt allmänna drogproblem i samhället som nog gör att kampen måste fortsätta i många, många år…

Läkemedelsrester i miljön

Rester av läkemedel återfinns ute i miljön – hur stort är problemet och behöver samhället vidta åtgärder?

Den senaste tiden har två stora europeiska projekt inom området ”Läkemedel i miljön” (eller PiE, ”Pharmaceuticals in the Environment” som vi ofta säger på engelska) avslutats. Dels har vi det tyska projektet ”start – Management Strategies for Pharmaceutical Residues in Drinking Water”, dels det EU-finansierade projektet ”KNAPPE - Knowledge and Need Assessment on Pharmaceutical Products in Environmental Waters”. För detaljerad information om de två projektinitiativen och dess slutsatser hänvisas till deras hemsidor (www.start-project.de, www.knappe-eu.org). Ska man sammanfatta slutsatserna i stort kan man säga att båda projekten har nått slutsatsen att risker inte kan uteslutas att läkemedelsrester kan ge negativa miljöeffekter och att samhället därför bör vidta åtgärder – om inte annat ur ”försiktighetsprincipens” perspektiv.

Hur rena är våra vattendrag?

Hur rena är våra vattendrag?

Hur höga koncentrationer har vi i våra vattendrag och hur stora är då problemen? Den första delen av frågan kan relativt enkelt besvaras – mätningar visar att koncentrationerna är i storleksordningen motsvarande ”en sockerbit i en simbassäng” vilket betyder att vi skulle behöva dricka många liter vatten under en stor del av vårt liv för att nå en normal dygnsdos av läkemedelssubstasen. Men kan vi då sluta oss till att det inte finns skäl att vara orolig. Nej, det är betydligt mycket svårare att svara på den frågan. Att det skulle föreligga akuta risker för människa kan uteslutas, däremot finns det fog att fundera över de mer långsiktiga rikserna för vattenlevande organismer.

En slutsats som jag drar är att vi utöver att titta på de olika förslag som start-projektet och KNAPPE föreslagit, exempelvis förbättrad avloppsvattenrening, ”grönare” läkemedel, ”grönare” förskrivning när så är möjligt, också måste få mer kunskap. Det är också den slutsats som vi inom Pfizer formellt gett uttryck för i vårt ”position paper” kring frågan (se länken http://www.pfizer.com/files/Pfizer_PIE_Overview.pdf ) samt även det svenska forskningsorganet Mistra. Mistra-Pharma-projektet har jag skrivit om redan tidigare på bloggen, den 14 maj. Jag rekommenderar er än en gång att titta in på deras hemsida (http://www.mistrapharma.se/) för att läsa om den svenska satsning som görs för att bättre förstå frågeställningen kring läkemedelsrester i miljön samt för att komma med förslag på relevanta åtgärder. Ett viktigt verktyg i detta arbete är också det initaitiv med miljöklassificering av läkemedelssubstanser som tagits av Läkemedelsindustriföreningen (LIF) i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, Apoteket, Stockholms Läns Landsting och Läkemedelsverket. Detta världsunika initiativ beskrivs på http://www.fass.se/LIF/miljo/miljoinfo.jsp. I samarbetet ingår även IVL Svenska Miljöinstitutet (http://www.ivl.se/) som oberoende granskare av all den miljöinformation som företagen lämnar kring sina läkemdelssubstanser.

Läs och fördjupa er i denna fråga som är mycket viktig för oss inom läkemedelsbranschen. Hjälp oss inom branschen genom att delta i en dialog här på bloggen eller i andra forum. Av alla de olika miljöfrågor vi arbetar med så är detta den fråga där vi självklart bär vår största del av miljöansvaret. Det är ju våra substanser som dyker upp ute i vattenmiljön.

Klimatsatsningar i budgetpropositionen 2009

Regeringen har idag meddelat att man gör en klimatsatsning i budgetpropositionen 2009. Hela texten i ”promemorian Klimat och energisatsningar i budgetpropositionen 2009″ kan läsas via länken (http://www.regeringen.se/sb/d/10504/a/110587). Jag tycker självklart att det är väldigt glädjande i sig att en satsning görs, men det är också mycket viktigt att tydligt nu visa de ambitioner som regeringen har inför ordförandeskapet i EU på hösten 2009. Sverige har en mycket viktig roll att spela i processen kring ett ”nytt Kyoto-avtal”.

Jag har flera gånger tidigare i bloggen diskuterat Pfizers olika klimatinitiativ (se bland annat inläggen från 17 juni och 29 juli samt den information som återfinns på vår globala hemsida via länken under http://www.pfizer.com/responsibility/index.jsp ”Climate Change and Energy”). Pfizer satte redan 2002 sitt första klimatmål vilket innebar att vi skulle minska utsläppen av växthusgaser med 35% (räknat i koldioxidekvivalenter och indexerat mot försäljning) från 2000 till 2007. Detta mål nådde vi, och överträffade det till och med. Siffran ligger snarast i närheten av 40%, vilket motsvarar en minskning i absoluta tal med nästan 20%. Vi har nu tagit fram vårt ”andra-generationens klimatmål”; att minska utsläppen med ytterligare 20% fram till år 2012. Med tanke på de ambitiösa mål vi som bolag har satt upp är det självklart glädjande att se att det även arbetatas målinriktat på den politiska arean. Regeringens satsning i budgetproppen 2009 är ett viktigt steg för att Sverige inom ramen för EU-samarbetet skall kunna bidra till EU:s målsättningar:

EU:s stats- och regeringschefer beslutade i mars 2007 om de mest ambitiösa klimat- och energimål som någon ländergrupp antagit. EU ska till år 2020:

- Minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent jämfört med 1990 och med 30 procent inom ramen för en global klimatöverenskommelse.

- Andelen förnybar energi ska uppgå till 20 procent.

- Andelen förnybara drivmedel uppgå till 10 procent.

- Energianvändningen ska effektiviseras med 20 procent.

Vi hoppas på ett ökat samarbete mellan det offentliga och det privata näringslivet. Vi tror att vi har mycket att lära av varandra. Vi bidrar gärna med de erfarenheter vi inom Pfizer har dragit från våra klimatinitiativ och jag är säker på att vi kan lära oss mycket från andra aktörer. Samarbetet mellan det offentliga och näringslivet kring miljömål och miljösatsningar har jag kommenterat på bloggen den 12 augusti i anledning av att Rolf Annerberg, generaldirektör på FORMAS, fick utredningsuppdraget kring de svenska miljömålen. Jag skrev då att jag tyckte det såg ljus ut borta i horisonten – och det finns väl inga skäl att ändra på den uppfattningen nu. Med den satsning som förhoppningsvis inte bara den svenska regeringen nu gör, utan även ledare för andra länder , så har det väl ljusnat ytterligare. Det är viktigt att vi ser ljuset och förhåller oss positiva ifall vi ska kunna möta, och övervinna, klimathotet!

Det ser ljust ut...

Det ser ljust ut...

Viktigt arbete mot korruption – och för ökad transparens

De senaste dagarna har mycket av min fokus legat på arbetet mot korruption. Jag har dels träffat vår samarbetspartner sedan många år, Transparency International Sweden (http://www.transparency.org/) för att diskutera en vidareutveckling av vår samverkan. Inom vilka områden kan vårt finansiella stöd till TI Sweden komma till störst nytta. Jag tycker om idén att se TI:s arbete inte primärt fokuserat ”mot korruption” utan snarare ”för transparens”. Det finns mängder med områden i samhället där ökad öppenhet är av största vikt för att få till stånd positiva förändringar. Ett av de områden vi diskuterat gäller situationen i de länder i Afrika söder om Sahara dit stora delar av Pfizers globala filantropiska bidrag går. Vad kan vi göra, och vad kan TI som global aktör göra för att säkra upp att de insatser som vi och andra gör får så stort genomslag som möjligt.? Hur kan korruptionen minskas genom ökad transparens i alla steg? Exempel på insatser som vi gör i Afrika finns beskrivna bland annat på vår globala hemsida via länken http://www.pfizer.com/responsibility/index.jsp. Som jag redan tidigare har diskuterat på bloggen (se inlägget från den 8:e juli) så kan det även finnas intressanta kopplingar mellan läkemedelsindustrin och TI vad gäller tillgången på vatten världen över, och korruptionen som är kopplad till den frågan.

Jag har också under veckan deltagit i mötet OSAC Nordic Summit 2008. OSAC (www.osac.org) betyder Overseas Security Advisory Council och är en amerikansk federal organisation som tittar på säkerhetsrelaterade frågor kopplade till amerikanska intressen utomlands. Ett amerikanskt bolag som Pfizer är självklart mycket involverade i deras arbete. Vi stod också som guldsponsor för deras ”Nordic Summit” i veckan. Många olika säkerhetsrelaterade teman avhandlades på konferensen. Ett av de områden som diskuterades allra livligast gällde piratkopiering eller ”counterfeiting” som det kallas på engelska. Illegala kopior framställs i stor skala inom en lång rad olika produktområden, däribland läkemedel. Detta har diskuterats vid olika tillfällen bland annat på vår egen hemsida www.pfizer.se. En bra kontakt för denna frågor hos oss är Petra Eurenius på Government Affairs. På konferensen deltog David Shore från Pfizers globala säkerhetsorganisation. David gav många tydliga exempel på hur förfalskade läkemedel tar sig in även på den svenska marknaden, bland annat via försäljning via illegala hemsidor på nätet. I vissa fall har detta haft helt fruktansvärda konsekvenser då patienter inte har fått den substans som de behöver för att överleva, och vissa fall faktiskt ett direkt giftigt preparat istället – oerhört tragiska exempel. Extra besvärad blir man när man förstår att i många fall är det de organiserade brottsliga nätverken som ligger bakom det hela.

David Shore, Pfizer Global Security, om förfalskade läkemedel

David Shore, Pfizer Global Security, om förfalskade läkemedel

Flera andra bolag beskrev liknande situationer som David, till exempel Walt Disney och Coca Cola. Vad som blir väldigt uppenbart är att utöver att den organisaerade brottsligheten tjänar stora pengar så är en del av förklaringen till att piratkopieringen försigår att det är relativt ”allmänt accepterat”. Fildelningsdebatten visar tydligt att en självklar upphovsmannarätt inte finns längre i ”det allmänna medvetandet”. Och hur många av oss har inte upplevt att vänner och bekanta med ett leende på läpparna beskriver hur de kom över billiga piratkopierade DVD-skivor, kläder och annat när de turistade i exempelvis Kina. Vårt eget beteende skapar såklart den markand som de kriminella nätverken utnyttjar.

Som i så mycket annat av CSR- och miljöarbetet är en mycket viktig byggsten för framgång ett förändrat beteende hos oss alla….