Earth Hour 2010 – 2 dagar kvar

Nu är det bara två dagar kvar till Earth Hour. På lördag den 27 mars, mellan 20.30 och 21.30 lokal tid, släcker inte bara vi här på Pfizer fasadbelysningen och lyset i huset utan över en miljard människor världen över, och hundratusentals bolag och organisationer skulle jag tro, deltar i WWF:s (Världsnaturfonden) stora klimatmanifestation.

Jag har tidigare i veckan presenterat delar av vårt klimatarbete (se måndagens inlägg), vad olika städer bidrar med i klimatkampen (se tisdagens inlägg), vad andra industrigrenar gör (se onsdagens inlägg) samt vad forskarna säger i frågan (se tisdagens och onsdagens inlägg). Idag tänkte jag fördjupa diskussionen något kring skälen till att Pfizer engagerat sig så pass stark i klimat- och energifrågan. Det finns en rad olika förklaringar:

1. Pfizers uppdrag är att bidra till en god hälsa och till god livskvalitet: ”Working together for a healthier world”. Den globala uppvärmningen är ett mycket stort hot mot miljontals människors hälsa. Nat Ricciardi, Pfizers högsta produktionschef beskriver det på följande sätt:

”Climate change is the world’s greatest global environmental challenge and has the potential to adversely impact the health of millions of people. Human health impacts includes
- Illness from more heat waves
- Unsanitary conditions due to increased coastal flooding
- Vector-borne diseases with longer transmission seasons
- Change in geographical distribution of diseases”

Utöver dessa direkta konsekvenser av klimatförändringen så är det stor risk att tillgången på rent vatten ytterligare minskas i de delar av världen som redan idag upplever stor vattenbrist. Det kommer såklart ha enormt stora negativa effekter på folkhälsan. Vår möjlighet att bidra till god hälsa med våra innovativa mediciner riskerar att försvinna om stora delar av jordens befolkning inte kan få tag på rent vatten…

2. Vi anser att det är ställt utom allt tvivel att förbränning av fossila bränslen är den huvudsakliga orsaken till klimatförändringen.

3. Att minska utsläppen av växthusgaser, framförallt drivet av en minskad energianvändning med allt energieffektivare processer, spar pengar åt bolaget.

4. Ska vi få trovärdighet i vårt övriga arbete med ansvarsfullt företagande, miljöfrågor och socialt ansvarstagande måste vi också visa hur vi bidrar positivt i kampen mot den globala uppvärmningen. Om vi vill ta en position som en positiv kraft i samhället är det en självklarhet att vi skall hjälpa till att möta en av samhällets absolut största utmaningar – den globala uppvärmningen.

Som jag har visat tidigare har vi på global nivå minskat utsläppen ordentligt under 2000-talet (nästan 20% i absoluta siffror mellan 2000 och 2007, eller 43% satt i relation till försäljningen) och har som mål att minska utsläppen av växthusgaser med ytterligare 20% i absoluta tal till 2012.

Pfizers klimatarbete 2000 - 2007

Pfizers klimatarbete 2000 - 2007

Vill du läsa mer om vårt globala klimatarbete så finns det information på vår globala hemsida. Imorgon tänkte jag här på bloggen ge exempel på hur den svenska delen av Pfizer, vårt marknadsbolag i Sollentuna och vår fabrik i Strängnäs, bidrar till de globala miljömålen i Pfizer. Vi hörs imorgon igen – och på lördag så släcker vi lyset!

Earth Hour 2010 – 3 dagar kvar

Clipore är ett Mistra-program inom klimat-policy-området. Clipore står för Climate Policy Research Program, ett forskningsprogram som arbetar med underlag till internationella förhandlingar om klimatfrågor. Clipore ska genom internationell klimatpolitisk forskning samt dialog med beslutsfattare bidra till utvecklingen av en hållbar och kostnadseffektiv internationell klimatpolitik.

Idag presenterades delar av Clipores forskning vid ett seminarium på Summit konferens i Stockholm där även personer med direkt inblick i COP15-mötets förberedelser, själva mötet i Köpenhamn, samt efterspelet deltog. Det var med stort intresse jag tog del av Lars-Erik Liljelunds, Fredrik Reinfelds klimatrådgivare samt ordförande i Clipores styrelse, perspektiv på Köpenhamnsmötet.

”Utkomsten från Köpenhamn blev inte det som vi inom EU önskade, men det var i ärlighetens namn förutsägbart med tanke på hur små framstegen hade varit förhandlingsmässigt sen mötet på Bali”

Lars-Erik berättade att EU utöver 2 graders-målet även ville få in i ett avtal att användningen av fossila bränslen skulle minska efter 2020 för att nå en global halvering till 2050. Som ni alla vet så blev endast 2 graders-målet kvar i överenskommelsen, men Lars-Erik tycker trots allt att överenskommelsen fungerar väl som en politiskt vägledning och att det har ett stort värde att över 100 länder idag har associerat sig till dokumentet. Och överenskommelsen medför att fler länder öppet kommer att ”mäta, rapportera och verifiera” (MRV-processen) sina utsläpp. Och till detta kanske något svaga ”top-down-verktyg” skall vi också väga in att reella insatser redan vidtages i en ”bottom-up-process”. Näringslivet, och medborgare, världen över har redan börjat omställningen av samhället. Det är Lars-Eriks tro att vi inom EU kommer att se mer än 30% minskningar av utsläppen av växthusgaser till 2020 oberoende av om EU:s mål blir 20 eller 30%. Och Lars-Erik konstaterade också att även utan ett multilateralt bindande legalt avtal så försöker många länder även utanför EU att ställa om till en ”low carbon economy”. Inget land vill vara helt beroende på import av fossila bränslen – energisäkerhet är en mycket stark drivkraft för alternativa energikällor. Det fördes på konferensen även en diskussion om skillnaden mellan ett legalt bindande avtal och en överenskommelse egentligen är så stor – vilka sanktioner har egentligen FN om någon bruter mot ett bindande avtal?

Nej, det kanske är som Bo Kjellén, som bland annat var svensk förhandlare för Kyotoprotokollet, säger: Det viktigaste med ett legalt bindande avtal är att det uppfattas som mer stabilt och långsiktigt av näringslivet, och att vi därigenom känner oss trygga med att spelreglerna är robusta.

Och att det görs mängder med klimatinsatser i näringslivet det vet vi ju alla. På konferensen lyftes exempel från en rad olika branscher: Järn- och stålindustrin, byggnadsindustrin, energisektorn och skogsindustrin. Ingen av de deltagande industrirepresentanterna verkade alltför bekymrade att Köpenhamnsförhandlingarna inte ledde fram till ett bindande avtal, initiativen fortsätter ändå på grund av andra drivkrafter än de rent politiska. Men trots det uttrycktes det en klar önskan om att få på plats robusta spelregler. De investeringar som görs, och då kanske främst inom riktigt energiintensiva branscher, är mycket dyra och långsiktiga. Man måste veta att resurserna satsas rätt!

Hur en mer långtgående överenskommelse eller ett avtal dock skulle kunna se ut är oklart. På vilken grund skall en fördelning av rättigheter eller börder fördelas mellan världens olika länder. Flera av forskarna, bland andra Thomas Sterner från Handelshögskolan i Göteborg och Björn-Ola Linnér från Linköpings Universitet, beskrev svårigheten med att skapa ett avtal som uppfattas som legitimt av alla olika parter. Skall ”utsläppsrätter” fördelas per capita eller via något annat nyckeltal, och hur mycket är vi i den industrialiserade världen skyldiga att betala till utvecklingsländerna för ”den skada som redan är gjord”? Nej, den politiska processen är nog allt annat än enkel, kanske är det så att vi ska ställa de stora förhoppningarna till klimatarbetet inom näringslivet istället och till de mängder med goda initiativ som utvecklas på ”politisk lokal nivå” i städer världen över som jag skrev om igår.

För er som vill läsa mer om Pfizer klimatarbete så rekommenderar jag att ni tittar följer denna länk samt läser vidare på bloggen imorgon (torsdag) och på fredag då jag tänkte beskriva vårt eget arbete i mer detalj.

Earth Hour 2010 – 4 dagar kvar

Idag hölls i WWF:s (Världsnaturfonden) regi Earth Hour Conference kring klimatfrågan i Gyllene Salen i Stadshuset i Stockholm i anledning av att Earth Hour går av stapeln klockan 20.30 till 21.30 på lördag (27 mars).

Gråmulen dag i Stockholm...

Gråmulen dag i Stockholm...

Trots att vädret var allt annat än upplyftande denna dag så känner jag mig mycket inspirerad efter att ha fått lyssna på alla förvisso skrämmande men också hoppingivande presentationer och diskussioner. Världsnaturfondens svenska generalsekreterare Lasse Gustavsson hälsade först alla välkomna och tryckte på att trots att vi väl alla var besvikna över det magra resultatet från COP15-mötet i Köpenhamn så får man inte glömma bort att mötet ledde fram till att det nu inte bara finns en vetenskaplig koncensus, utan också en politisk koncensus, att uppvärmningen aboslut inte får överstiga 2 grader.

Lasse Gustavsson hälsar välkomna

Lasse Gustavsson hälsar välkomna

Min stora klimatfavorit Johan Rockström intog sedan scenen och påtalade för oss att även om det finns en politiskt koncensus kring 2-graders-målet, så finns det en ökande oro bland forskarna att även 2 grader kan vara på tok för mycket… Glöm inte bort sa Johan att temperaturskillnaden mellan istid och ett ”mer normalt tillstånd” är i storleksordningen 3 grader…

Johan Rockström

Johan Rockström

Johan viktigaste budskap är att jorden inte bara pressas av klimatförändringen utan även av andra förändringar såsom befolkningsökning och förstörda ekosystem. Oroväckande är att vi ju inte heller vet hur alla dessa förändringar interagerar – ”the Surprise”. Johan visade oss ”the Quadruple Squeeze”:

The Quadruple Squeeze

The Quadruple Squeeze

Detta större perspektiv på klimatutmaningen som jag tycker Johan Rockström beskriver så väl har jag tidigare skrivit om här på bloggen i samband med Johans föreläsning om ”Planetary Boundaries” i oktober 2009.

Dagens konferens beskrev klimatutmaningen utifrån olika intressenters perspektiv. Johan Rockström fick representera forskarvärlden sen var det städernas bidrag som kom att diskuteras, sedan närinslivets och sist men inte minst politikernas roll. Eftersom jag här på bloggen så ofta har diskuterat näringslivets klimatarbete (och inte minst Pfizers eget arbete) och ofta kritiserat nationella och globala politikers oförmåga att komma framåt i frågan (inte minst tydligt i Köpenhamn) väljer jag idag att lyfta fram städernas roll.

WWF presenterade på konferensen sin utredning ”Re-inventing the cities”:

”Enligt en ny rapport från Världsnaturfonden WWF kommer 350 biljoner dollar – vilket är 7 gånger mer än världens globala BNP – att investeras i urban infrastruktur de närmaste 30 åren. Om de stora investeringarna i urban infrastruktur görs i klimatsmarta transportsystem och energieffektiva byggnader kommer vi att kunna lösa en stor del av klimatutmaningen.”

Förstå vilken möjlighet, 350 biljoner dollar – och vilket enormt ansvar att vi tar kloka beslut när denna enorma summa pengar kommer investeras i urban infrastruktur under de kommande 30 åren… Och att det redan idag finns goda exempel bland världens städer visades genom de exempel som lyftes fram av lokala politiker från Stockholm, Malmö, Hamburg och Freiburg.

Moderator och stadsföreträdare

Moderator och stadsföreträdare

Göran Rosenberg, dagens moderator, ledde Ulla Hamilton (Stockholm), Anders Rubin (Malmö), Franziska Breyer (Freiburg) och Rainer Scheppelmann (Hamburg) genom en snabb exposé av goda initiativ. Stockholm som vann utmärkelsen European Greeen Capital 2010, i konkurrens med bland andra Hamburg och Freiburg, uppvisade projekt som Hammarbhy Sjöstad. Freiburg gav bland annat exempel på sina långt drivna projekt inom alternativa energikällor. Denna uttalade strategi har vi inom Pfizer också haft stor glädje av. Se vad vår fabrik i Freiburg har gjort inom bland annat solenergi för att dra sitt strå till stacken. Malmö beskrev hur visionen kring ”en grön stad” har varit enormt betydelsefull för att skapa engagemang och glädje hos medborgarna efter många tunga år med fabriksnedläggningar och andra problem: ”Let’s go from grey to green”. Avslutningsvis berättade Hamburg om det arbete som de och ytterligare en lång rad av städer i Euroipa driver inom projektet EUCO2 80/50: ”The European Future Project Against Climate Change – Strategies for Metropolitan Regions to Reduce 80% of CO2 until 2050″.

Att städer och kommuner kan vara enormt betydelsefulla för att driva utvecklingen framåt brukar jag själv framhäva vad gäller vårt energieffektiva kontor i Silverdal, Sollentuna. Vi vann utmärkelsen EU GreenBuilding Award 2008, och det är inte bara vi eller Skanska som byggde huset åt oss som skall äras. Äras skall också Sollentuna Kommun som vågade ställa tuffa, men rimliga, miljö- och energikrav på Skanska och JM när de exploaterade Silverdal. En tydlig inriktning att hamna på endast 65% av ”normal energikonsumtion i bostadsområdet”, men utan detaljstyrning av tekniska lösningar och annat. Det fick Skanska och JM jobba med – och de är duktiga på sådant. Lösningar finns redan idag, men de måste också användas! Dagens konferens var en tydlig uppmaning att göra just det!

Earth Hour 2010 – 5 dagar kvar

På lördag är det dags för Earth Hour igen. Earth Hour är världens största klimatmanifestation och den genomförs i WWF:s (Världsnaturfonden) regi. Pfizer deltog för första gången förra året, och de som följt med här på bloggen kommer säkert ihåg att vi utöver att kommunicera kring klimatfrågan hela vecka inför Earth Hour också deltog i sjäva manifestationen genom att släcka ner hela kontoret.

Pfizers kontor i Silverdal, Sollentuna, UPPLYST

Pfizers kontor i Silverdal, Sollentuna, UPPLYST

 

Pfizers kontor i Silverdal, Sollentuna, NEDSLÄCKT

Pfizers kontor i Silverdal, Sollentuna, NEDSLÄCKT

Nu är det alltså dags igen. Klimatfrågan är såklart minst lika het i år som förra året. Efter misslyckandet i Köpenhamn på COP15-mötet, är det kanske viktigare än någonsin att vi alla tydligt visar världens politiska ledare att vi har större förväntningar än vad de lyckats leverera hitintills. Pfizers mål inom klimat- och energiområdet känner ni som följt mig på bloggen till redan:

Mellan 2000 och 2007 minskade vi utsläppen av växthusgaser med 43% (satt i relation till försäljningen). Detta motsvarade nästan 20% i absoluta tal. Fram till och med 2012 är vårt mål att minska med ytterligare 20% i absoluta tal.

Pfizers globala klimatmål

Pfizers globala klimatmål

Vi har också som mål att 35% av vårt globala el-behov skall täckas med ”utsläppsfri energi” (ej inkluderande kärnkraft). Här har vi fortfarande en bit kvar till måluppfyllnad, men arbetet fortsätter. Du kan  läsa mer om vårt klimat- och energiarbete via denna länk. Klimat- och energifrågan är en av tre ”grundpelare” i vårt Environmental Sustainability Program. De övriga två pelarna är ”Product Stewardship” och ”Access to Water”. Jag återkommer såklart nu i veckan här på bloggen till klimat- och energifrågan – allt för att försöka bidraga till en ökad medvetenhet kring denna frågas enorma betydelse för vår framtid och förhoppningsvis inspirera er alla allt delta i Earth Hour-manifestationen nu på lördag klockan 20.30 till 21.30. Var med och släck ner här på planeten!

Årets läkemedelsprofil 2009

Det är inte utan viss stolthet jag skriver att jag igår utsågs till ”Årets läkemedelsprofil 2009″ av Pharma Networks medlemmar.

Stolt mottagare av utmärkelsen

Stolt mottagare av utmärkelsen

Det är kanske lite svårt att se vad som står på diplomet på bilden ovan så låt mig hjälpa till:

Pharma Networks utmärkelse

ÅRETS LÄKEMEDELSPROFIL 2009

har tilldelats

Bengt Mattson

Bengt Mattson har av medlemmarna i Pharma Network framröstats till Årets Läkemedelsprofil 2009.

Motiveringen lyder:

”Bengt Mattson tilldelas utmärkelsen för sitt mångåriga arbeta med att föra in miljö som ett allt viktigare område på läkemedelsindustrins agenda”

Jättekul tycker naturligtvis jag, dels för min egen del att uppmärksammas på detta sätt, men också för att jag ser det som ett tecken på att miljö- och ansvarsfrågorna på allvar har etablerats som en viktig del av denna sektors agenda. Och det är sannerligen inte bara min förtjänst! Om jag skulle hållit någon form av tacktal igår där jag lyfte fram olika personer och organisationer som har stor del i denna utmärkelse så hade det kanske låtit på följande sätt:

”Jag vill börja med att tacka Torbjörn Brorson som var miljöchef på Pharmacia när jag började arbeta med dessa frågor i mitten av 90-talet. Tillsammans med Torbjörn och andra kollegor inom dåvarande Pharmacia jobbade vi mycket med miljöledning och förpackningsfrågor. PVC var en av många heta frågor på den tiden. Jag fick stor hjälp att förstå vikten av en holistisk syn på miljöfrågorna, exempelvis integration av arbetsmiljöfrågeställningar, av bland andra Lennart Rudholm. Frågorna kom att få en allt större betydelse för sektorn som sådan genom de pionjärinsatser som Åke Wennmalm och Bosse Gunnarsson, SLL respektive Apoteket AB, gjorde kring läkemedel och miljö under de första åren av 2000-talet. Under dessa år så gav Recip, och deras miljöchef Åsa Bergström, fokus åt miljöfrågorna då de som första läkemedelsindustri på allvar började titta på green branding. Den rapport som Läkemedelsverket lämnade 2004, under Anna-Karin Johanssons ledning, om läkemedel och dess miljöeffekter satte frågan i ytterligare fokus. Den ledde till ett enormt kul och spännande samarbete mellan Läkemedelsindustriföreningen (där jag fick axla manteln som ordförande i miljökommittén), SLL, Apoteket, Läkemedelsverket och SKL med att utveckla världens första, och fortfarande unika, miljöklassning av läkemedelssubstanser. I samband med denna grupperings arbete här på hemmaplan så jobbade även Gisela Holm, från AstraZeneca, och jag med en internationell arbetsgrupp under formidabel ledning av Dave Taylor (också från AstraZeneca). I detta arbete vill jag också lyfta fram min kollega Frank Mastrocco i New York. Ännu en fantastik arbetskamrat! Det är även viktigt att påtala betydelsen av LIF:s VD Richard Bergström, utan hans tydliga vison och förståelse för miljöfrågans ökade betydesle, hade aldrig LIF kunnat driva på utvecklingen, inte bara här i Sverige, utan globalt inom industrin. Självklart förtjänar hela LIF:s miljökommitté att lyftas fram och duktiga medarbetare på LIF:s kansli (Inger Näsman, Anita Finne Grahnén, Matilda Persson, Rikard Pellas och Erik Fredholm). Jag vill passa på att även här tacka IVL, och framför allt Andreas Woldegiorgis, Jeanette Green och Åke Iverfeldt, för deras bidrag till hela miljöklassningens framgång. En ytterligare viktig händelse som medförde ytterligare fokus på miljöfrågan för läkemedelsindustrin var då Cecilia de Pedro (idag på AstraZeneca) och Joakim Larsson från Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet fann stora utsläpp av läkemedelsubstanser från ett reningsverk som renar avlopp från fabriker i Hyderabad i Indien. Denna upptäckt ledde till det regeringsuppdrag som Läkemedelsverket redovisade kring ökade miljökrav på läkemedelstillverkning i dec 2009. Charlotte Unger på LV vill jag också tacka för det utmärkta samarbete som vi har inlett för att jobba med dessa problemsställningar. En viktig del av det samarbetet är såklart hur MistraPharma-projektets resulktat skall komma till användning. Jag vill såklart passa på att tacka projektledarna och projektmedarbetarna inom MistraPharma för deras arbetsinsatser, och mina styrelsekollegor i MistraPharma-projektet. Det skall bli enormt spännande att se hur projektet utvecklas under de kommande åren. Och sist men inte minst alla nuvarande medarbetare inom Pfizer, såväl här i Sverige som globalt, som ständigt givit mig den support som behövts och som tillsammans med mig nu är ute på en grön resa: ”Pfizer is on a green jorney” – det skall bli enormt kul att se varthän resan tar oss….

Och så vill jag tacka mina nära och kära förstås, men det visste ni ju redan. Utan dem så är jag ingenting…”