Miljö- och sociala krav vid offentlig upphandling

Att det händer mycket inom CSR- och miljöområdet känner vi väl alla som jobbar med dessa frågor. Jag ser en spännande utveckling såväl på det globala planet som på olika regionala och lokala nivåer. Att försöka hålla koll på utvecklingen och följa olika trender och prioritera vilka aktiviteter man skall delta i kan kanske kännas oöverstigligt. Jag har tack och lov ett par källor till stöd i det arbetet… Jag har tidigare sagt att en av mina absoluta favoritsidor på nätet är csripraktiken.se. Balanserad och ständigt uppdaterad. En annan favorit är MiljöRapporten och dess nyhetbrev MiljöRapportenDirekt. Nyhetsbrevet ger mig en snabb och daglig översikt och en lagom djup analys.

I dagens MiljöRapportenDirekt finns bland annat följande nyhet:

Miljöstyrningsrådet ska spåra råmaterial
Sociala och etiska krav får stort utrymme i den kartläggning av råmaterial som Miljöstyrningsrådet nu påbörjat. Granskningen, som omfattar varor som metaller och bomull, ska ge stöd och underlag för Miljöstyrningsrådets interna arbete och dess råd till kommunerna om hur material kan spåras, verifieras och följas upp enligt de miljö- och sociala krav som ställs. ”Vi är troligtvis först i världen med att göra en sådan här kartläggning som i slutändan ger offentliga upphandlare stöd i sitt arbete med att ställa hållbarhetskrav och att följa upp. Det finns företag som gett sig på att göra liknande ansatser, men skillnaden är att vi gör det för generellt bruk i framtida miljö- och sociala krav i Sverige och Europa”, säger Susanne Lång, kommunikationsansvarig på Miljöstyrningsrådet, till MiljöRapporten Direkt. ”

Det ska bli mycket spännande att följa Miljöstyrningsrådets (MSR) arbete inom detta område kring råmaterials spårbarhet. Speciellt med tanke på att MSR nyligen skickat ut förslag kring uppdaterade kriterier och krav vid upphandling av läkemedel på remiss.

Jag kommenterade redan den 11 mars här på bloggen vikten av att upphandlingskrav är rimliga, rättvisa och att de följs upp. Att ställa miljökrav och krav på socialt ansvarstagande vid tillverkning och distribution av råmaterial, exempelvis läkemedelsubstanser, i den offentliga upphandlingen får anses rimligt under förutsättning att kraven och kriterierna är tydliga, rättvisande och baseras på vetenskaplig grund. Jag misstänker att det kommer bli mest diskussion kring de så kallade ”Särskilda kontraktsvillkor D2 och D3″ (dvs ”miljörutiner hos leverantören” samt ”sociala aspekter vid tillverkning”). Vad betyder det exempelvis att

”säkerställer att användandet och hanteringen av aktiv substans och andra råvaror/material som ingår i den offererade produkten/produkterna ger upphov till så liten miljöpåverkan som möjligt i tillverkningsprocessen”

Hur skall ”så liten miljöpåverkan som möjligt” utvärderas på ett rättvist och objektivt sätt?

Vad betyder det att ”Rutiner skall också redovisas för att dialog förs med råvaruunderleverantör gällande ILO:s åtta kärnkonventioner….”? Hur detaljerade måste rutinerna vara, och skall rutinernas efterlevnad och effektivitet bedömas? Och i så fall hur?

Det blir säkert en spännande diskussion under remisstiden (fram till den 23 augusti) men även därefter. Och i den diskussionen skall det bli spännande att ta del av MSR:s egna synpunkter på materialens spårbarhet och möjligheten att kontrollera och följa upp miljökrav och socialt ansvarstagande hos leverantörer och underleverantörer.

Blogginlägg 250 – det ska handla om Dizza Tobak

Idag är det inte utan stolthet som jag skriver mitt 250:e blogginlägg här på Pfizers Ansvarsblogg. Tänk vad tiden går fort, det är nu dryga två år sedan vi lanserade bloggen. Mitt första inlägg skrev jag den 1:a april 2008, men det var mer ett konstaterande att bloggen nu lanserades. Det första ”riktiga inlägget” kom den 3:e april och berättade om de strategier som vi hade utarbetat på mötet med Pfizers CSR-råd. Men idag är jag alltså framme vid mitt 250:e inlägg och det ska handla om Dizza Tobak. Jag tycker det är passande eftersom ett av de ämnen som jag skrivit mest om under dessa dryga 2 år just är tobaksprevention och i synnerhet vårt projekt Dizza Tobak.

Dizza Tobak drivs av SAMBA i samarbete med bland andra A Non Smoking Generation med stöd av Pfizer. Vi har som ni säkert vet under 2010 haft en tävling där skolungdomar har laddat upp ”anti-tobakskampanjfilmer” på dizzatobak.se. Jag har under ett par veckors tid presenterat olika vinnare i tävlingen (se bland annat inläggen från 24 maj, 21 maj och 31 maj). I dag tänkte jag att det är dags att presentera ”hela listan”. Ni kan självklart läsa mer på dizzatobak.se

1:a pris

Klass 8A på Östra Funkaboskolan, Kalmar

2:a pris

Klass 7A, Matfors skola

3:e pristagare

Bäckbyskolan 6c, Västerås
Nytorpsskolan 6, Salem
Tyringe skola 8a, Tyringe
Nya Stenkulaskolan 6a, Malmö
Södra skolan 8d, Katrineholm
Bokelundskolan 6, Växjö
Tjörnarps skola 6, Tjörnarp
Burå skola 4-5 a, Göteborg
Ormsta skola  Midgård 6 röd, Vallentuna
Finnerödja skola 6, Finnerödja

Juryns hederspriser:

Bästa film – Östra Funkaboskolan 8 a, Kalmar
Bästa musik – Viktoriaskolan 7 a, Örebro
Roligaste bidrag – Södra skolan 8 d, Katrineholm
Bästa antitobaksreklam – Ugglums skola, Partille
Stort engagemang – Aroseniusskolan 7 b, Älvängen
Bästa dans – Bäckbyskolan 6 c, Västerås
Bästa kampanjupplägg – Humfryskolan 8 a, Malmö

Stort grattis till er alla! Några av de skolungdomar vars klasser finns bland pristagarna kan ni se i den så kallade Drop Dead som genomfördes i samband med Dizza Tobak-projektets och American Cancer Societys (ACS) anti-tobaks-utbildning i Fryshuset i början av maj månad. ”DizzaTobak 2.0″ har verkligen varit ett både kul och framgångsrikt projekt!

Jag skulle också vilja passa på att tacka Johan Ronnestam och Caroline Karlström – utan er kompetens kring sociala medier hade vi aldrig kunnat genomföra ”Dizza Tobak 2.0″.

Nya produkter och tjänster – nya marknadsmodeller

Jag har idag på förmiddagen deltagit i Handelskammarens, i Kista/Sollentuna, styrelsemöte. Mötet hölls denna gång hos oss på Pfizer i Silverdal, Sollentuna.

Utöver de vanliga punkterna på styrelsemötet, exempelvis planering inför eller utvärdering av olika samarbetsinitiativ mellan Handelskammaren och Sollentuna Kommun och/eller Kista, presenterade jag också kort de diskussioner som vi för kring vårt tjänsteutbud. Som jag bland annat kort beskrivit på blogginlägget från den 29:e mars så ser jag tydligt trenden att kanske framför allt på de mer mogna läkemedelsmarknaderna, som exempelvis här i Sverige, så blir utbildningsprogram, stöd- och motivationsprogram och andra typer av hälsopromotions- och preventionsinitiativ en allt viktigare del av vårt erbjudande till samhället. Exempel på denna typ av initiativ är minhjartskola.se, varje-dag-räknas och riskkalkylatorn Smart Heart:

Riskkalkylatorn Smart Heart

Riskkalkylatorn Smart Heart

Jag ser dessa initiativ som en viktig del, och en spännande utveckling, av vårt CSR-arbete och vårt ansvarstagande. Vi hjälper till att skapa en god hälsa i samhället genom att förebygga ohälsa. Det som vi måste lyckas med är att hitta fungerande marknadsmodeller för denna typ av tjänsteutbud. Så länge de har karaktären av ”give-aways” så säkrar vi inte långsiktig hållbarhet. Jag tror också att det finns risk för att inte tjänsten uppskattas och nyttjas till dess fulla potential – ”det som är gratis, ger inte samma känsla av värde”…

Roligt idag var att bland annat Eva Pethrus från Microsoft visade på många spännande idéer och erfarenheter från Microsoft vad gäller att hitta affärsmodeller för olika typer av tjänster, exempelvis kring IT och lärande. Jag tror att det finns enormt mycket vi kan göra i samverkan mellan olika delar av näringslivet men också det offentliga för att nyttja den fulla kraften som dagens teknologier möjliggör. Jag är övertygad om att jag kommer komma tillbaka till dessa diskussioner många gånger här på bloggen framgent. Jag är enormt intresserad av att få er läsares kommentarer och idéer. Hur kan vi med hjälp av fungerande marknadsmodeller främja utvecklande och tillväxt av tjänster och produkter som ger ökat medvetande samt hjälp och stimulans till att exempelvis själv förebygga ohälsa, och därigenom minska belastningen på hälso- och sjukvården? Och hur stor del av ”vinsten detta ger till samhället” skall vi som leverantör av tjänsterna få? Och hur beräknas förresten exempelvis värdet av att tusentals ungdomar avstår tobak, och att vi därigenom minskar mängden tobaksrelaterade sjukdomar i framtiden?

CSR, Corporate Social Responsibility, handlar inte bara om välgörenhet, varumärkesbyggande och riskminimering, utan också om nya affärsmöjligheter som genererar win-win-lösningar för hela samhället. I många fall passar dock dessa utmärkta initiativ inte in i våra vanliga besluts- och affärsprocesser. Låt oss hjälpas åt att säkerställa att det problemet löses. Släpp idéerna loss – det är vår (eller till och med sommar…)!

The Sustainability Imperative

På Harvard Business Reviews (HBR) hemsida kan man läsa en intressant artikel kallad ”The Sustainability Imperative”, vilket skulle kunna översättas till svenska med ”Nödvändigheten av en hållbar utveckling”. HBR ser hållbar utveckling som en ”megatrend”, jämförbar med globaliseringen och dagens informationssamhälle.

”Why do we think sustainability qualifies as an emerging megatrend? Over the past 10 years, environmental issues have steadily encroached on businesses’ capacity to create value for customers, shareholders, and other stakeholders. Globalized workforces and supply chains have created environmental pressures and attendant business liabilities. The rise of new world powers, notably China and India, has intensified competition for natural resources (especially oil) and added a geopolitical dimension to sustainability. “Externalities” such as carbon dioxide emissions and water use are fast becoming material—meaning that investors consider them central to a firm’s performance and stakeholders expect companies to share information about them.”

Jag kom att tänka på denna artikel i samband med att vi i veckan presenterade Pfizer Sveriges nya ”Ambition, Vision och Mission” för alla våra medarbetare.

Missionen ”Vi bidrar med hållbara lösningar för ett friskare liv” är för mig ett tydligt bevis på vår strävan, och på förståelsen av nödvändigheten, att säkerställa hållbarheten i alla de produkter och tjänster som ingår i vår verksamhet och i vår produkt- och tjänsteportfölj. Våra olika produkter, tjänster, aktiviteter och erbjudanden har jag redan tidigare här på bloggen beskrivit ur ett CSR-perspektiv med hjälp av ”Walderik-Mattson-pyramiden”.

Walderik-Mattson-pyramiden

Walderik-Mattson-pyramiden

Och ett av våra absolut viktigaste verktyg för att säkerställa hållbarhet inom alla dessa olika områden är Pfizer Environmental Sustainability Program. Läs om det programmet och dess olika delar på mitt blogginlägg från den 18:e februari eller direkt på vår globala hemsida.

Megatrenden ”Sustainability” är här. Och det är en trend som inte är övergående utan den kommer i grunden förändra hur vi ser på alla olika typer av aktiviteter i samhället.

CSR är en integrerad del av affären

Vilken härlig dag!

Stadshuset i Stockholm

Stadshuset i Stockholm

Solen skiner i Stockholm och jag har idag deltagit i en fantastiskt stimulerande CSR-diskussion i CSR Swedens och Telges regi. Under ledning av Telges vice VD Alarik von Hofsten diskuterades CSR-aktiviteter med direkta kopplingar till affären och till lönsamhet.

Alarik von Hofsten

Alarik von Hofsten

Telge vann förra årets ”Social Capitalist Award” för att de på ett fantastiskt sätt har integrerat CSR-arbetet i affären. CSR är inget ”utanpåverk” utan en självklar del av affärsstrategin. Det går att göra affärer och nå god lönsamhet på goda insatser i samhället!

Telge ägs av Södertälje kommun och koncernen har fått följande uppdrag från sin ägare:

- Telges tjänster skall skapa nytta och glädje för Södertäljeborna

- Telge skall bidra till ett attraktivare Södertälje

- Telge skall lämna ett betydande ekonomiskt tillskott till kommunen

Alarik gav under 1,5 timmar en rad exempel på hur Telge genom olika insatser lyckats möta detta uppdrag i den ganska utmanande miljö de har: Stor etnisk mångfald, hög arbetslöshet och akut bostadsbrist vilket givit kommunen en ganska ”dåligt rykte”. Några av de exempel på Alarik lyfte upp och som jag verkligen imponerades av var:

- Manpower Telge Jobbstart: En privat arbetsförmedling, samägd med Manpower, som nått fantastiska resultat på att snabbt få arbetslösa i arbete och därigenom integrerade i samhället.

- Telge Peab: Ett med Peab gemensamt ägt byggbolag som anställt arbetslösa med bygg- och/eller hantverksbakgrund. Satsningen har dels minskat arbetslösheten, dels minskat den akuta bostadsbristen. Snacka om win-win-lösning! Telge skall också ha en eloge för att de verkligen är uppmärksamma på att en satsning som denna inte snedvrider konkurrensen. Husen som byggs säljs till bostadsrättsföreningar och kommersiella fastighetsägare på helt vanliga affärsmässiga villkor.

- Telge Hovsjö: Genom att bilda ett eget bolag med full fokus på de speciella utmaningar som finns i miljonprogramsområdet Hovsjö (stor misstro mot nya insatser, hög arbetslöshet, 85% av de boende är invandrare, stor skadegörelse) har man lyckats vända en negativ sprial. Genom att ge inflytande till de boende, genom att skapa engagemang och bygga stolthet, finns idag en framtidstro som är mycket lovande.

Alla dessa insatser är direkt värdeskapande för Telge och samtidigt utmärkta exempel på ett socialt ansvarstagande. CSR som en välintegrerad del av affären, precis som det ska vara! Jag hoppas att det var flera av CSR Swedens medlemsbolag som lät sig inspireras av detta och som ser till att säkerställa att CSR-programmen präglas av affärsmannaskap. För det är förstås så att det är bara om CSR-arbetet är långsiktigt, uthålligt, integrerat och lönsamt som det med säkerhet lever vidare och skapar reella värden!

CSR Swedens medlemsföretag

CSR Swedens medlemsföretag