NLS 3.4 – miljöbedömning av receptfria läkemedel, referensgruppsmöte 4 okt

I tisdags träffades referensgruppen för Nationella läkemedelsstrategins (NLS) uppdrag 3.4 ”Miljöbedömning av receptfria läkemedel”.

Miljöbedömning av receptfria läkemedel
Huvudansvarig: Läkemedelsindustriföreningen
Testa miljöbedömningsmodell som utvecklats av Läkemedelsindustriföreningen (LIF) tillsammans med sektorns intressenter
Sammanfattning
Läkemedelsindustriföreningen (LIF) har tillsammans med sektorns intressenter utvecklat en miljöbedömningsmodell som tar hänsyn till såväl utsläpp av läkemedelssubstans vid tillverkning som naturresursutnyttjande. Modellen behöver testas för att identifiera eventuella behov av justeringar. Det behöver även utvärderas hur miljöbedömningen kan kommuniceras och om det föreligger någon betalningsvilja för ett miljöbedömt läkemedel hos slutkonsument. Faller en sådan pilotstudie väl ut för receptfria läkemedel kan dessa resultat komma att ligga till grund även för miljöhänsyn inom ramen för generiskt utbyte i enlighet med förslaget i Läkemedels- och apoteksutredningen (SOU 2013:23).
Genomförandeplan
Ett antal receptfria läkemedelsprodukter kommer att miljöbedömas 2016 med hjälp av den modell som utvecklats inom nationella läkemedelsstrategin. Pilotstudien utvärderas löpande av en arbetsgrupp där alla berörda aktörer deltar.

I referensgruppen finns representation från en mängd olika intressenter, exempelvis Apoteksföreningen, Läkemedelsverket, Upphandlingsmyndigheten, landsting/regioner, IVL Svenska Miljöinstitutet, SIWI samt från läkemedelsindustrin (LIF och FGL). På mötet i tisdags presenterade två medlemsföretag från LIF miljöbedömningar utförda på två av deras receptfria läkemedel. Och hur kan man sammanfatta dessa miljöbedömningar?
Mycket data blir det såklart… Redan när man tittar på bara dessa två produkter så kan man se skillnader i tillverkningsprocesserna – och det beror främst på att läkemedelssubstanser är väldigt olika. Att göra jämföresler mellan olika produktgrupper/terapiområden – mellan produkter innehållande olika aktiva läkemedelssubstanser – är enormt svårt, kanske till och med omöjligt. Att den ena av de två produkterna producerar 80 kg koldioxidekvivalenter per kg producerad läkemedelssubstans säger förstås i stort sett ingenting om det inte kan jämföras med någon annan helt medicinskt likvärdig produkt…
Har ni följt min blogg de senaste åren vet ni att jag vill se att miljöhänsyn tas inom ramen för det generiska utbytessystemet. Där skulle man kunna göra just denna typ av jämföresler mellan produkter med samma aktiva substans som således har likvärdig medicinsk effekt. Att låta miljöpåverkan, och inte bara lägsta pris, vara en parameter i valet av ”periodens vara” (den medicinskt likvärdiga produkt som apoteken ska expediera till dig obereoende av vilket specifikt produktnamn som står på receptet – under förutsättmning förstås att produkten är utbytbar och läkaren inte har gjort ett ”medicinskt kryss” och motsatt sig utbyte) torde egentligen vara en självklarhet 2016.

NLS 3.4-projektet fortsätter under hösten och jag lär säkert återkomma med ytterligare blogginlägg i denna fråga. En frågeställning som jag anser vara enormt viktig och intressant är hur vi kan säkerställa att de miljöparametrar i bedömningsmodellen som vi kommer fram till är relevanta för läkemedel i ”öppenvård”, överenstämmer med de miljökriterier som utvecklas inom det arbete som för närvarande drivs av Upphandlingsmyndigheten (UHM) gällande hållbarhetskriterier i offentlig upphandling av läkemedel (för läkemedel i ”slutenvård”).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *