MistraPharma-projektet

Idag gar vi haft styrelsemöte i MistraPharma-projektet. MistraPharmas mål är som flera av er som följer min blogg säkert redan vet följande:

”En av MistraPharmas målsättningar är att identifiera vilka av de läkemedelssubstanser som används idag som utgör en betydande risk för våra vattenmiljöer. För att nå dit vill man kombinera befintlig kunskap med nya data kring exponering och effekter som genereras i programmet. MistraPharma ska också ta fram faktaunderlag som kan ligga till grund för nya rekommendationer för hur miljöriskerna med läkemedel kan hanteras. Ett exempel på detta är förslag på nya metoder för att kunna upptäcka substanser med särskilt hög miljörisk tidigt i utvecklingsprocessen av nya läkemedel. I programmet ingår även att utforma basen för nya rekommendationer och tekniker för förbättrad hantering av läkemedel i avloppsvatten.”

Och det är alltid spännande att på styrelsemötena få en snabb sammanfattning av de resultat som kommit fram och publicerats och hur arbetet löper i övrigt. För en bra sammanfattning av projektets framgångar rekommenderar jag er att löpande kolla projektets hemsida.

En viktig kompetens som vi i styrelsen har är att hjälpa till i diskussionerna hur resultat från forskarna kan tas vidare ut i samhället samt påverka utveckling och framtagande av policy, standarder och riktlinjer. Självklart är det intressant att fundera över hur MistraPharma påverkar den typen av diskussioner vi förde på svenska ambassaden den 4 maj (för mer information om mötet där bland andra Läkemedelsverket, Pfizer, amerikanska läkemedelsverket FDA och amerikanska natutvårdsverket EPA deltog, följ denna länk). MistraPharma utgör förstås också en viktig kunskapsbas för diskussionerna som pågår inom EU för närvarande, exempelvis kring det så kallade ”Läkemedelspaketet” samt kring vattendirektivet (WFD).

I Läkemedelspaketet diskuteras bland annat begreppet farmakovigilans, dvs övervakning av läkemedels biverkningar. Skall påverkan på den yttre miljön också omfattas av detta begrepp? Hur skall rapporter från miljöövervakningen av läkemedel hanteras, och till vilka myndigheter, såväl på natinell som europeisk nivå, skall informationen delges?

Vad gäller WFD finns för närvarande förslag på att föra in etinylöstradiol (dvs syntetiskt p-piller östrogen) samt diklofenak på listan över kemiska substanser som man utreder vidare för att eventuellt fastställa så kallade miljökvalitetsnormer (EQS, environmental quality standards) för. I arbetet vidare för att utvärdera om detta är relevant för dessa substanser, samt om så är fallet vilket EQS som tas fram, så kan resultat och erfarenheter från MistraPharma spela en mycket stor roll.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *