Måndag i Almedalen

Så har då Almedalsveckan satt igång på allvar. Som ni såg i mitt inlägg här på bloggen igår, så erbjuder veckan ett fullspäckat program…

Måndagen inleddes för min del med ett seminarium i Bil Swedens regi, ”Klimatalarmister och klimatskeptiker – vem har mest fel?”.

Panel redo att diskutera klimatfrågan

Panel redo att diskutera klimatfrågan

Upplägget på seminariet var ganska fyndigt. Man lät först klimatskeptikern Maggie Thauersköld, kvinnan bakom Sveriges mest lästa privata vetenskapsblogg ”The Climate Scam”, och Anders Hellberg, kampanjledare på Greenpeace, ge sina argument för klimatskepticism respektive klimatlarm och sedan fick en ”expertpanel” bestående av forskare bedöma deras argumentation. Forskarna var följande professorer: Markku Rummukainen, Bengt Kriström och Runar Brännlund. Man lät även politikerna, genom KD-politikern Lars Gustafsson, komma till tals kring vilka behov av underlag de egentligen har för att kunna fatta de relevanta och riktiga besluten i klimatfrågan. Som sagt var ett kul och spännande upplägg även om jag anser att Lars Gustafsson alltför tydligt lät sina egna klimatskeptiska (eller med hans ord ”klimatrealistiska”) åsikter lysa igenom… Ett par saker var de alla överens om: Ingen förstår egentligen varför tonläget blir så upphetsat? Varför är debattörerna på nätet så arga, och varför förekommer till och med dödshot? Klimatfrågan tar på något sätt nästan ”religiösa” dimensioner… Det fanns också en generell koncensus kring att det blir varmare och att halten koldioxid i atmosfären ökar. Och att det är rimligt att anta att åtmistone delar av uppvärmningen beror på den ökade koldioxidhalten. Men sedan går åsikterna isär… Vilka blir egentligen konsekvenserna och vilka åtgärder skall man eventuellt sätta in, om man nu skall sätta in några åtgärder alls. Maggie Thauersköld ville diskutera om inte resurserna kunde användas bättre i exempelvis fattigdomsbekämpning. Personligen undrar jag om vi verkligen kan, eller vill, göra en dylik prioritering – kanske är svaret att båda frågorna måste hanteras samtidigt.

Sen gick jag iväg på ett lunchmöte med Anders Lönegård, SAMBA, och Fredrik Söderhielm, A Non Smoking Generation, för att diskutera Dizza Tobak. Vi pratade såväl om onsdagens Dizza Tobak-seminarium i Krukmakarens Hus (Mellangatan 21) som om Dizza Tobak-projektets fortsättning. Läs mer på mitt inlägg från i fredags.

Anders, Fredrik och jag

Anders, Fredrik och jag

Sen begav jag mig till Miljöförbundet Jordens Vänners seminarium kallat Greenwash. Seminariet inleddes med att Karin Nilsson presenterade en rapport kring Greenwashing - ”falsk” användning av miljöargument i reklam.

Grönmålningsseminarium

Grönmålningsseminarium

Karin beskrev hur exempelvis bolag inom olje- och energiindustrin, bilindustrin, kemikalieindustrin och så vidare använder exempelvis

- färg och form,

- produkt- och förpackningsdesign,

- generella utryck utan evidens (exempelvis 100% naturlig – vad betyder det?)

- vetenskapsspråk och svårkontrollerade fakta

- egna/falska miljömärken

för att vilseleda konsumenterna. Självklart använde hon sig av exempel från BP och Vattenfall bland annat. Jag håller självklart med om att man måste slå ner på en vilseledande och felaktig användning av miljöargument. Men man måste se till att man inte driver det så långt att bolagens miljökommunikationen generellt försvinner. Jag anser att det finns en enorm kraft i en öppen och ärlig kommunikation kring miljö- och sociala frågor. När en miljöorganisation inte verkar se något som helst positivt i en reklam- och medvetandegörande kampanj av det slaget som Vattenfall drev inför Köpenhamsförhandlingarna under hösten 2009 så blir jag fundersam. Lyft istället fram miljökommunikation som ett viktigt verktyg för att skapa ett hållbart samhälle. Identifiera såväl goda exempel som dåliga exempel. Slå ner på det dåliga och hissa det goda. Det finns vill jag hävda något positiv i nästan alla olika kampanjer, till och med de som fällts av Konsumentverket och andra instanser…

Miljöförbunder Jordens Vänner delade sedan ut årets Greenwashpris till Andreas Carlgren för hans miljöargumentation kopplat till Förbifart Stockholm.

När jag sedan förflyttade mig till nästa seminarium, även det kring miljöfrågan, kunde jag inte låta bli att reflektera över det faktum att ett evenemang av Almedalstyp är såväl resursslukande som nedskräpande…

Skräpigt blir det...

Skräpigt blir det...

Lite humor är det förstås att läsa på ett av de slängda pappersarken att ”papper behövs i ett modernt samhälle”. Visst är det så, men inte ska det slängas på marken!

Papper behövs...

Papper behövs...

Peter Nygårds, från Swedbank och Sustainable Innovation, modererade seminariet ”Miljöpolitik efter finanskrisen – vilken roll spelar miljöfrågorna under nästa mandatperiod”. Debatten skedde mellan Sofia Arkelsten, miljöpolitisk talesperson för moderaterna, och Karin Åström från Naturskyddsföreningen.

Sofia, Karin och Peter

Sofia, Karin och Peter

Det blev egentligen inte mycket till debatt eftersom såväl debattörerna och moderatorn, samt publiken, var ganska överens om det mesta:

- Ja, i stort sett all politik är miljöpolitik i någon mening

- Ja, visst har finanskrisen försvårat och kanske försenat vissa insatser, men engagemanget och behoven finns fortfarande kvar

- Nja, Sverige är kanske till vissa delar ett föregångsland inom miljöområdet men nog skulle vi kunna göra mer

- Ja, miljöproblemen kan inte lösas enkom med lagreglering utan det behövs även marknadslösningar. Mer incitament och morötter. Lagstiftningsverktyget är ofta svårt, lite klumpigt och krångligt…

- Ja, miljöfrågan måste hanteras i samverkan, såväl globalt som här i Sverige, och innefatta alla olika intressenter.

- Ja, nästa ”big thing in green” efter klimatfrågan blir biologisk mångfald och ekosystemtjänster. I detta utgör såklart havs- och vattenfrågan en stor del. I diskussionen kring ekosystemtjänster refererades bland annat till Johan Rockström och ”Planetary Boundaries”.

En intressant kommentar från publiken var att miljöfrågans vikt sannolik kommer att växa än mer när även perspektivet människors hälsa på allvar lyfts in. När vi ser att miljöproblemen skapar ”mänsklig ohälsa” så blir åtgärderna än mer akuta!

För mig avslutades sedan kvällen med partilledartalet (idag Lars Ohly) i Almedalen bland massvis med andra människor. Det är gott om männsikor i Visby denna vecka…

Tal i Almedalen

Tal i Almedalen

Efter talet lyssnade jag på Stockholms Handelskammares och tidningen Resumés recension av talet. Till sin hjälp för detta hade Resumés chefredaktör Viggo Cavling en panel bestående av Jenny Lindahl Persson (VP), Hans Larsson (Dagens Arbete) och Heidi Avellan (Sydsvenskan).

Pratbaren

Pratbaren

Fullsmäckat dag – men oj vad kul och intressant. Och imorgon blir det ett tobaksseminarium på förmiddagen, ”Tobak, hälsa, miljö och utbildning för hållbar utveckling”, som anordnas av Lärare mot Tobak samt Yrkesföreningar mot Tobak (Furilden på Strand Hotel, Strandgatan 34, klockan 10.10 till 12.00), följt av seminariet ”Grön Läkemedelsproduktion – är det dags?” i regi av Kronans Droghandel där jag sitter med i panelen.

Kanske dags att sova nu så att jag orkar med en fler spännande diskussioner imorgon!

One comment on “Måndag i Almedalen

  1. Christoffer skriver:

    Även jag tycker att det var en spännande och produktiv dag med mycket ny kunskap. Det var även kul att igår lyssna på Fredrik och idag Lars. Jag har börjat inse vad politik egentligen är och hur man går tillväga. Tack för en rolig dag och nu taggar jag till seminariet; Grön Läkemedelsproduktion.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *