Läkemedel i miljön – diskussioner på BTS Annual Congress 2015

British Toxicology Society

British Toxicology Society

Jag kom till Solihull utanför Birmingham i tisdags kväll. British Toxicology Society (BTS) har sin årliga kongress på St John’s Hotel. Igår stod en session om ”Pharmaceuticals in the Environment – PiE” (Läkemedel i miljön) på agendan. Sessionen leddes av Dr Henry Stemplewski (MHRA, UK) och Professor Andy Smith (MRC Toxicology Unit, UK).

John Sumpter

John Sumpter

En bakgrund till hela frågeställningen gällande läkemedel i miljön gavs av Professor John Sumpter (Brunel University London, UK). John gav tre skäl till varför PiE är en het fråga:
- Utvecklingen av analysteknik har möjliggjort att extremt låga koncentrationer av läkemedelsrester kan uppmätas
- Vissa läkemedel, exempelvis vissa könshormoner, har visat sig kunna påverka fiskar vid extremt låga koncentrationer
- Ett exempel finns på att en substans kan ha en förödande effekt på en organism (i detta fall gamar ibland annat Indien och Pakistan)
John diskuterade sedan ett flertal olika perspektiv på PiE innan han kom sin slutsats som kan sammanfattas ungefär så här:
”Det saknas mycket kunskap. Det är dock rimligt att anta att för det stora flertalet läkemedelssubstanser så föreligger det ingen miljörisk, men för ett fåtal substanser så finns skäl till oro. Vi måste lära oss att prioritera våra resurser rätt, så att vi lägger kraft på det som verkligen gör skillnad. Det handlar absolut inte om att sluta använda läkemedel – de gör underverk. Men vi måste göra vad vi kan för att förhindra dem från att komma ut i miljön, åtminstone de som har en potentiell negativ effekt. Man kan
- om medicinskt möjligt förändra förskrivningsmönster
- säkerställa en ansvarsfull hantering av överblivna läkemedel
- se till att det inte släpps ut läkemedel på ett oacceptabelt sätt från tillverkning
- förbättra avloppsrening
- där så är möjligt designa substanserna så att de bryts ner snabbt och därigenom försvinner från miljön

Den sista punkten, ”green design”, diskuterades sedan vidare av Klaus Kuemmerer (Leuphana University, Tyskland).

Klaus Kuemmerer

Klaus Kuemmerer

Klaus inledde med ett citat av Einstein:
”A smart person solves a problem, a wise person avoids the problem”
Med detta menade Klaus att där så är möjligt ska vi undvika att skapa ett problem med läkemedelrester i miljön genom att säkerställa att de bryts ner snabbt. Lyckas vi inte med det, så måste vi lösa problemet på något annat sätt. Klaus gav flera exempel på hur man kan bygga in nedbrytbarhet i molekylstrukturen (”Benign by Design”) och han gav flera exempel från läkemedelsutveckling där den typen av tänkande har varit framgångsrikt.
Jag plockade upp den tråden direkt i mitt föredrag. Visst vore det fantastiskt om vi kunna lyckas göra alla substanser nedbrytbara utan att för den skull förlora den medicinska effekten. Jag är personligen skeptisk till att vi kommer kunna hantera hela frågeställningen med hjälp av ”Green Design”, utan jag tror att vi måste komplettera med ytterligare många andra åtgärder. Jag presenterade sedan läkemedelsindustrins initiativ Eco-Pharmaco-Stewardship (EPS) och dess tre huvudsakliga åtgärdsområden (vilket jag har gjort här på bloggen flera gånger tidigare):
- eERA (Extended Environmental Risk Assessment)
- IMI-projektet “iPIE”
- Plattform/guide för förbättrad kontroll av utsläpp av läkemedelssubstans från tillverkning
Som jag har påtalat tidigare så är de så kallade ”post-approval commitments” som vi är beredda att göra som en del av en utökad miljöriskbedömningsprocess något som torde adressera de eventuella tillkortakommanden som dagens ERA-process har.
IMI-projektet iPIE, ett 10 miljoner Euro stort projekt som löper 2015 – 2018, hjälper oss att ta fram miljödata på gamla produkter som saknar den informationen idag.
Guiden för kontroll av utsläpp av APIer (Actve Pharmaceutical Ingridients) från tillverkning fnns beskriven  en artikel som har accepterats för publicering  Environmental Toxicology & Chemistry, och de europeiska läkemedelsindustriföreningarna (AESGP, EFPIA, EGA) är precis på gång att dra gång en benchmarkingstudie för att se hur väl guidens rekommendationer är implementerade i företagen.

James Clark

James Clark

Sessionen avslutades sedan med ett föredrag av James Clark (University of York, UK) där ytterligare ett IMI-projekt presenterades: Chem21. Chem21 fokuserar ”Green Manufacturing”, dvs hur kan miljöbelastningen från tillverkning minskas (annat än att säkerställa att inte APIer släpps ut från fabriken). James gav exempel på två olika områden:
Läkemedelsindustrin är en stor användare av lösningsmedel. En viktig del av Chem21 är därför ”biobased solvents”. Det är också viktigt att minska användningen av metall-katalysatorer. Dels beroende på att flera metaller är giftiga, men också eftersom de blir allt svårare att få tag på.
Sammanfattningsvis en mycket bra session som belyste miljöperspektiven på läkemedel väl. Stort tack för inbjudan att få delta i kongressen!
ENGLISH SUMMARY: A session on Pharmaceuticals in the Environment (PiE) was held at British Toxicology Society Annual Congress, in Solihull, UK, yesterday.  Was there presenting the industry initiative Eco-Pharmaco-Stewardship (EPS). The initative includes as you are probably already aware of three main pillars:
- eERA (Extended Environmental Risk Assessment)
- IMI-project “iPIE”
- Industry Guidance for Effluent Control
In addition to my presentation John Sumpter (Brunel University London, UK) gave a general introduction to PiE in his talk “PiE – Setting the Scene”, Klaus Kuemmerer (Leuphana University, Germany) discussed targeted design of pharmaceuticals for biodegradability in the environment, and James Clark discussed green manufacturing in his presentation of the IM-project Chem21.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *