Intryck från SETAC-mötet i Göteborg

Jag har nu i ett par dagar deltagit i SETAC-konferensen (Society of Environmental Toxicology and Chemistry) i Göteborg. Jag är här tillsammans med flera tusen andra konferensbesökare, en av dem Pfizerkollegan Frank Mastrocco – vår ”guru” vad gäller miljöriskbedömningar och kommunikation kring miljöfara och -risker.

Frank Mastrocco utanför Svenska Mässan

Frank Mastrocco utanför Svenska Mässan

De första dagarna på konferensen har varit mycket spännande och lärorika. Det är ett enormt brett utbud på föreläsningar. Det rullar 8 parallella sessioner, och Svenska Mässans lokaler är fulla med postrar och debatterande besökare.

Diskussioner kring postrarna

Diskussioner kring postrarna

Jag har personligen exempelvis haft stort utbyte av de många spännande diskussionerna kring Livscykelanalyser (LCA). Jag jobbade mycket med LCA i slutet av 90-talet då vi inom dåvarande Pharmacia (idag Pfizer) genomförde ett flertal livscykelanalyser på våra produkter och förpackningar. Föga överraskande kvarstår tyvärr en del av de frågeställningar och problem som vi hade då kring LCA-metoderna:

- Vad ska man mäta?

- Hur ska man presentera det man har mätt och beräknat? Vilka miljöpåverkanskategorier är de viktiga?

- Vad ska inkluderas och vad kan man exkludera?

LCA är svårt – det råder det ingen tvekan om. Men att det också finns många andra områden som är komplicerade har bland annat det stora antal föreläsningar och postrar kring miljöriskbedömning av blandningar av kemikalier (”risk assessment of mixtures”) visat. Vi vet alla som jobbar med miljöriskbedömningar att det är svårt nog att fullt ut beskriva miljöriskerna med enskilda substanser, hur gör man då när man har flera olika substanser i en blandning? Dessa substanser kan såklart även uppvisa såväl synergistiska som antagonistiska effekter med varandra. Miljöriskbedömningar av läkemedelssubstanser har jag siskuterat många gånger tidigare på bloggen och ni hittar info om det bland annat på LIF:s (Läkemedelsindustriföreningens) hemsida relaterat till initiativet ”Miljöklassificering på fass.se”.

Jag har också haft tillfälle att delta i en diskussion kring kemikalieproblem i tredje världen (”Emerging Issues in Chemical Management in Developing Countries”). Helt fruktandvärda situationer som beskrevs! En stor del av problemet är kopplat till ”dumpning” av IT-relaterat avfall (dvs datorer, bildskärmar etc) i utvecklingsländerna, men självklart också föroreningar kopplade till gruvindustri och motsvarande. Här behövs mycket kunskapsöverföring samt förståelse för att problemen endast kan lösas om man för samman frågeställningarna av teknisk-naturvetenskaplig art med ”social sciences”. Inom ramen för denna session diskuterades även bruket av DDT för att bekämpa malaria i Afrika – en fråga utan enkla svar…

En mycket uppskattad föreläsning hölls som avslutning av dagen igår av Tom Hutchinson, som idag jobbar på Cefas men som tidigare har en lång karriär inom AstraZeneca. Tom pratade om globala och regionala frågeställningar kopplade till kemikalier i miljön:

- kopplingar mot energifrågan

- översvämmningar och erosion

- tillgång på mat

- tillgång på rent vatten

- hälsa

Tom gjorde en återkoppling till Christina Rudéns inledande anförande i söndags och kom till slutsatsen att ”absence of evidence is not evidence of absence”. Bara för att man inte har identifierat en kemikalie ute i miljön så betyder inte det att den inte finns där – vi kanske inte har tittat på rätt ställe än. Jag tycker dock att det är viktigt att tillägga att ”evidence of presence is however not always a presence of evidence on a problem”. Jag skulle till och med vilja säga att ”the problem with presence is that many people believes that it is proof of a presence of problem”. Vi måste förstå mer av vilka effekter som kemikalier, inkluderande läkemedelssubstanser, har när de återfinns ute i miljön. Kan vi identifiera dem som utgör en risk så är det såklart där vi ska sätta in våra resurser för att hitta lösningar. Med Christina Rudén på plats, och stora delar av hennes medarbetare inom MistraPharma-projektet (som förresten har ett informationsbås här på konferensen) så är det min förhoppning att vi bidrar med de starkaste svenska resurserna för att besvara de frågorna!

Nej, nu är det hög tid att avsluta bloggandet för idag, alldeles strax inleds ”läkemedel i miljö-sessionerna” här på konferensen. Som jag skrev på bloggen i fredags så kommer det ett antal mycket spännande presentationer under de kommande dagarna vad gäller läkemedelsrester ute i miljön. Bland annat ska Joakim Larsson diskutera utsläpp i samband med tillverkning av läkemedel i Indien. Jag återkommer med ytterligare intryck efter det.

One comment on “Intryck från SETAC-mötet i Göteborg

  1. Göran Dave skriver:

    Tach för de fina orden. Det gläder mig att höra att konferensen var uppskattad, så jag skickar vidare till deltagarna i den lokala organisationskommitteen.

    Mvh

    Göran Dave

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *