Även om man så klart kan diskutera om dessa tre exempel är i paritet med varandra och bör nämnas i samma lista så är det förvisso inte det som jag anser vara det intressantaste med att läkemedelsproduktion och utsläpp i Indien finns med på listan. Det intressanta är snarare att frågan nu har fått en så pass stor “allmän uppmärksamhet” även utanför läkemedelsindustrin, forskare inom läkemedel- och miljöområdet samt hälso- och sjukvården. Att frågan nämns i nyhetsmagasinet Fokus bara ett par veckor efter att den diskuterats i Forskning och Framsteg visar att det finns ett stort allmänintresse. Det som jag verkligen hoppas är att detta leder till är att det också växer fram en rejäl vilja att säkerställa att dessa problem löses. För det räcker verkligen inte att som Fokus påpeka att

“nyligen avslöjades att det finns kopplingar till svenska läkemedelsföretag”

utan man måste också förstå att det finns koppingar till hur det svenska förmånssystemet, och dess krav på generikasubstition, är utformat. Det räcker troligen inte att bolag som Pfizer, AstraZeneca och andra bolag inom läkemedelsindustrin driver systematiska program med miljöinspektioner hos egna fabriker och hos tredje-parts-tillverkarna. Det krävs även en politisk vilja att säkerställa att inte de förmånssystem som styr konsumtionen på den svenska läkemedelsmarknaden riskerar att missgynna de bolag som vill höja nivån och förbättra situation. Det kan inte alltid vara det billigaste, billigaste alternativet som skall vinna en upphandling eller som skall få expedieras på apotek. Det borde vara så att utöver den medicinska effekten, så skall pris bara vara ett av flera kriterium. Miljöfrågan, huruvida produkten kan klassas som “grön”, borde även den vägas in.

Läs mer om Pfizers arbete med inspektioner hos våra leverantörer, “EHS External Supply“, samt det arbete som vi driver gemensamt inom branschen för att säkerställa en bra nivå, “Pharmaceutical Supply Chain Initiative“. Och sen vill jag än en gång påminna vad Läkemedelsverkets generaldirektör Christina Åkerman skrev i Biotech Sweden i början av veckan kring ekonomiska incitament:

“Behovet finns även att premiera de bolag som vill ligga i framkanten och att prissätta miljön så att det ekonomiska värdet av bra miljöåtgärder bli tydliga. Här välkomnar jag ett samarbete för att få kunskap om vad som är önskvärt för att underlätta för en läkemedelsutveckling som både är miljömässigt-, ekonomiskt- och socialt försvarbar.”

“En bransch där jag kallas in som guru inom sociala medier, är en bransch som verkligen inte kommit långt i användningen av dessa nya kommunikationskanaler…”

Vilka hinder finns för en ökad användning av de sociala medierna inom life science-sektorn? För alla verkar anse att det finns stora möjligheter att skapa en snabbare och mer interaktiv kommunikation, samt en möjlighet att nå ut till helt nya målgrupper med hjälp av sociala medier, vare sig detta är Facebook, YouTube, bloggar eller annat. Ett hinder som ofta lyfts fram är hur läkemedelsindustrin skall hantera frågor kring biverkningsrapportering (dvs om “spontana kommentarer” kommer in gällande en biverkan, vilka skyldigheter har vi som företag att rapportera detta i enlighet med de krav som gäller i övriga situationer). Eftersom vi som industri också är förbjudna att “informera allmänhet och patient” om våra produkter så kan man också fundera över hur vi skulle utnyttja de sociala medierna, och vilket värde det skulle ha för oss och för våra intressenter.

Pfizers Ansvarsblogg är fortfarande ett av de få exemplen på uttnyttjande av sociala medier eller Web 2.0 inom life science-sektorn, vilket så klart var skälet till att jag blev ombedd att delta i paneldiskussionen och dela med mig av mina erfarenheter. Några av de budskap jag hade var följande:

- Hoppa inte bara på “hypen”, utan säkerställ att ni vet vad ni vill göra med dessa nya kommunikationskanaler. De är i första hand nya “verktyg”, de har egentligen inget eget värde om man inte vet vad det är man vill kommunicera. Vårt arbete med “Dizza Tobak 2.0” var ett av våra första försök att på allvar nyttja Web 2.0 i ett samarbetsprojekt med andra organisationer (SAMBA och A Non Smoking Generation). Jättespännande, men vi har mycket kvar att lära oss…

- De sociala medierna inbjuder till ökad interaktivitet, se till att ni är förberedda på att kunna hantera frågor och kommentarer

- Ni måste tycka att det är kul att skriva och att regelbundet uppdatera innehållet. En Facebook-sida eller en blogg får inte bli “statisk” som ofta sker med de “vanliga hemsidorna”

I ärlighetens namn ska väl vi som bransch dock inte döma oss själva alltför hårt. Jag tycker att det är många andra branscher som också fortfarande har problem att fullt ut nå potentialen som finns med Facebook och andra communities på nätet. Se bara på den Facebook-sida som csr-i-praktiken har. Ni vet säkert sen tidigare att jag är en mycket stor fan av csr-i-praktikens hemsida, men i ärlighetens namn erbjuder inte deras Facebook-sida så mycket mer. Jag hoppas dock att det kommer mer interaktivitet, snabbare och gärna mer kritiska dialoger, kopplingar till andra delar av och applikationer på nätet. Potentialen är i det närmaste oändlig! Jag misstänker egentligen att det är min begränsade kompetens kring socoiala medier som gör att jag inte ens förstår vilka möjligheter som finns…

“I den betydande roll för global läkemedelsutveckling som små och medelstora forskande läkemedelsbolag har är utvecklingen av hållbara läkemedel en viktig fråga. Ju tidigare vi kan undvika att läkemedel och aktiv substans påverkar naturen negativt desto lägre blir läkemedelskostnaderna i form av förorenat vatten som negativt påverkar folkhälsan och människors välfärd.”

Jag blir extra glad när jag också ser att Christina Åkerman lyfter fram behovet av positiva incitament. Det måste löna sig för de bolag som lägger kraft och resurser på att minska sin och sina produkters miljöbelastning:

“Behovet finns även att premiera de bolag som vill ligga i framkanten och att prissätta miljön så att det ekonomiska värdet av bra miljöåtgärder bli tydliga. Här välkomnar jag ett samarbete för att få kunskap om vad som är önskvärt för att underlätta för en läkemedelsutveckling som både är miljömässigt-, ekonomiskt- och socialt försvarbar.”

Jag tackar med glädje ja till den inbjudan till samarbete som Christina gör i krönikan. Vi behöver hitta en väl fungerande samverkan mellan alla olika aktörer inom sektorn, allt från de små och medelstora forskningsbolagen samt de större bolagen inom industrin, till landsting, regioner, myndigheter och patientrepresentanter. Tillsammans kan vi absolut lyckas med uppgiften att säkra en hållbar utveckling för sektorn!

Vill ni läsa mer om “Pfizer’s Green Journey” och en del av de idéer och initiativ där vi är med och bidrar till en hållbar utveckling så titta på denna länk.

Ewa Björling, Handelsminister
Renée Andersson, Etik- o miljöansvarig, Indiska Magasinet AB
Peje Emilsson, Ordförande, Stockholms Handelskammare
Renée Lundholm, VD, Svenska Handelskammaren, New York
Bengt Mattson, Manager, CSR & Environmental Affairs, Pfizer AB
Peter Shrimpton, Founder and CEO of Heart, Heart Global
Sophie Stenbeck, President of the Hugo Stenbecks Stiftelse
Ola Wong, Journalist, SvD

Och det är viktigt att komma ihåg att det är enormt viktigt med integrering i affärsstrategin för att säkerställa uthållighet och långsiktighet i företagens arbete med ansvarsfullt företagande. Om det inte är integrerat i affären riskerar det att bara bli en “fluga under goda tider”.

Men innan talarna äntrade scenen så var det utdelning från Drottning Silvias hand av Handelskammarens pris Export Hermes. Årets pristagare var Acne och Scalado.

Acne Studios tar emot Export Hermes

Scalado AB tar emot Export Hermes

Efter prisutdelningen var det åter dags för dagens moderator, Charlotte Kalin, att ta tag i taktpinnen. Hon beskrev bland annat hur Handelskammaren arbetat med att klimatkompensera hela evenemanget - ett bra och inspirerande initiativ tycker jag. Det visade sig, genom en enkel handuppräckning, att av de cirka 250 deltagarna på seminariet så hade cirka 15 nyttjat flyg för att ta sig till Stockholm, cirka 30 stycken hade tagit sig till mötet med bil eller taxi, att vi var många som åkt kommunalt samt faktiskt väldigt många som också hade cyklat eller gått.

Charlotte Kalin, dagens moderator

Första talare var handelsminister Ewa Björling. Ewa gladde sig över att handeln och exporten nu växer igen efter finanskrisen. Hon uttryckte sin tillfredsställelse över att inte protektionism och handelshinder har fått för starkt fotfäste som en konsekvens av krisen. Att en ökad världshandel är bra för spridandet av demokrati och välstånd var självklart en uppfattning som delades av de närvarande. Ewa beskrev sin vision av att fördubbla Sveriges export de kommande 5 åren, från dagens cirka 1000 miljarder SEK. Lyckas vi med det så är vi dels med och skapar välstånd internationellt samtidigt som vi skapar cirka en halv miljon nya arbetstillfällen här hemma i Sverige. Jag tyckte det var spännande att hon talade om svenskt hälso- och sjukvårdskunnande samt svensk Life Science-industri som enormt viktiga delar av den ökade exporten. Hennes uppfattning är att näst efter svensk miljöteknik är det vår hälso- och sjukvård samt Life Science som röner störst intresse och efterfrågan när hon möter sina internationella kontakter. Hon påtalade också behovet av en tydlig nationell strategi för hälso- och sjukvården där målet självklart är “en god och likvärdig vård”.

Efter Ewa följde två mycket inspirerande föredrag kring socialt entreprenörsskap. Först beskrev Peter Shrimpton från Sydafrika sin resa och sina erfarenheter med initiativet Heart, och sedan Sophie Stenbeck sina erfarenheter och tankar exemplifierat med arbetet inom “Playing for Change“.

Sedan var det Renée Anderssons tur att med exempel från Indiskas arbete påvisa hur företagens CSR-arbete och kraven på leverantörer mycket snabbt och radikalt kan förbättra miljösituationen och de mänskliga rättigheterna i utvecklingsländerna. Renée påtalade också att hon hade sett större förändringar på 2 till 3 år genom arbetet på Indiska än vad hon såg under 15 års arbete inom “biståndssektorn”. Enormt tänkvärt tycker jag. Det visar vikten av att koppla sociala insatser till en affär. Det är inte fult att “kommersialisera det sociala ansvarstagandet” utan snarare en förutsättning för att nå egentlig framgång. Bistånd riskerar att lämna kvar mottagaren i ett biståndsberoende…

Renée Andersson, Indiska

Efter Renées föredarg tog vi en kaffepaus och sedan äntrade en annan Renée, nämligen Renée Lundholm, scenen. Renée Lundholm är VD för Svenska Handelskammaren i New York och hon beskrev hur CSR har vuxit sig enormt stort inom det amerikanska näringslivet. Hon påtalade en intressant skillnad kring hur vi här i Sverige ser på filantropi med hur det upplevs i den amerikanska samhället. I USA anses det som en självklarhet och i det närmaste en skyldighet att jobba med “philanthropy and charity” medan “välgörenhet” ofta ses med viss skepsis här i Sverige.

Ola Wong, Sveska Dagbladets utsände i Kina, beskrev sedan sina upplevelser av det kinesiska näringslivet och dess kopplingar till boilag och offentliga aktörer i västvärlden, däribland Sverige. För att ta del av Olas stora kunnande och hans erfarenheter rekommenderar jag er att läsa “Sjukt billigt“. Tankeväckande kan jag lova…

Jag avslutade sedan dagen med min föreläsning om “Strategier för väldens behov”. En stor del av föreläsningen baserades på den såkallade Walderik-Mattson-pyramiden:

Hur kan vi som bolag hitta affärsstrategier och affärsmodeller, anpassade till de olika marknaderna världen över, för att bidra inte bara till ökad folkhälsa utan också säkerställa att det görs utan att det ekologiska fotavtrycket växer sig alltför stort? Läs mer om mina funderingar via denna länk. Målet med detta arbete är att skapa förutsättningar för att världens olika länder skall nå “det hållbara hörnet”:

Läs mer om “det hållbara hörnet” på detta blogginlägg efter Almedalen i somras.

Stort tack Handelskammaren för en mycket spännande dag!

Pfizer Finland driver tillsammans med över 200 andra organisationer och myndigheter i Finland arbetet med att göra Finland till “world’s healthiest nation by 2015″. Vilket underbart mål att jobba för!

Bilden ovan är från en annons från den finska sjuksköterskeföreningen som uppmanar finnar att göra hälsosammare val. Kampanjen syns överallt i Finland med olika annonser som uppmanar finnarna att förbättra sin hälsa och sitt välmående genom att gå i trapporna istället för att ta hissen, att gå till jobbet och till affären istället för att ta bilen, samt att sluta röka.

Och att man menar allvar med tobaksmotståndet i Finland bevisas av den nya tobakslag som president Tarja Halonen skrev på i förra veckan. Läs mer om detta på A Non Smoking Generations generalsekreterares, Fredrik Söderhielm, blogg och på tobaksfakta.se:

“Förbud för exponering av tobaksvaror i butikerna, med undantag för butiker som nästan enbart säljer tobak. Det blir straffbart att köpa ut eller överlåta tobak till minderåriga. Det blir också förbjudet, men inte straffbart, att bjuda en minderårig på tobak. Minderåriga förbjuds att inneha tobak. Innehav blir inte straffbart och ska inte övervakas av polisen, utan förbudet ska vara ett stöd för handledare i skolor, ungdomsarbete och idrottsföreningar. Handlare som säljer tobak till minderåriga ska kunna få fängelse upp till sex månader, men huvudvikten läggs vid indragna detaljhandelstillstånd. Finland har sedan 2009 en lag om licensiering av tobakshandeln som innebär att man måste söka tillstånd för att få sälja tobak. För att minska utsattheten för passiv rökning införs skärpta och tydligare regler för offentliga tillställningar och i bostadsfastigheter. Bostadsbolag ska kunna förbjuda rökning även på gemensamma utomhusområden.  Rökning på hotell förbjuds helt från 2012. Tobaksautomater förbjuds från 2015.”

Detta är väl något att inspireras av i det fortsatta arbetet med tobaksprevention!

Och förresten, Newsweek lär redan ha utsett Finland till “det bästa landet i världen att leva i” baserat på utbildning, livskvalitet och hälsa. Titta på denna länk för att få en inte helt opartisk kommentar till den rankingen… När ni skrattat färdigt åt den något satiriska och ironiska “Newsweek-rapporten”, rekommenderar jag er varmt att ta en titt på Pfizer Kanadas hälsokampanjsida kallad “morethanmedication“. Den typen av satsningar är helt rätt i vårt arbete för en ökad hälsa. För det är ju som Jeff Kindler, vår koncerchef har sagt:

“We have committed to advancing wellness, prevention, treatments and cures, because health is one of the most important investments a society can make. It’s time to move beyond simply helping people get better after they get sick. Shouldn’t we help them keep from getting sick in the first place?”

…För övrigt anser jag att hälsa bör finnas med på schemat…

Jag har idag träffat Mats Lindkvist (verksamhetsledare samt ordförande i SAMBA) och Madelein Löfgren (verksamhetsledare på Bryggan Stockholm, aktiv inom Riksbryggan samt styrelseledamot i SAMBA) på Fryshuset för att diskutera SAMBA:s arbete med Kraftsamling för barnen och Dizza Tobak.

Madelein Löfgren och Mats Lindkvist

Vi hade bland annat en spännande diksussion om hur man kan ta tobaksarbetet vidare framöver i samarbete med A Non Smoking Generation, samt hur man skulle kunna arbeta preventivt även med alkoholfrågan samt med andra droger. Jag tycker det vore mycket intressant om SAMBA i sina fortsatta arbeten inom ramen för Kraftsamling för barnen tar ett brett missbruks- och drogperspektiv. Jag är helt övertygad om att tobaks-, alkohol- och narkotikamissbruk är ett stort skäl till att så många barn och ungdomar lever i utsatthet och i utanförskap.

Tyvärr får man väl säga att SAMBA inte lyckats få upp barn- och ungdomsfrågan tillräckligt högt på den politiska agenda inför valet om en månad. Frågan har inte alls fått den prioritet inom politiken som vi var många som hoppades på. Låt oss nu alla fortsätta att ta krafttag så att inte barn- och ungdomsfrågan glöms bort under den kommande mandatperioden! Och i valet 2014 skall den finnas bland de högst prioriterade frågorna!

Och som ni vet…

…För övrigt anser jag att hälsa bör finnas med på schemat…

“Idag rapporterar flera medier om att två svenskar smittats av en nyupptäckt ”superbakterie” som är resistent mot flera av de särskilt kraftiga antibiotikapreparat som normalt brukar fungera även mot resistenta bakterier. Den nya superbakterien tros ha spritts från Indien - där enorma mängder läkemedel släpps ut i floder vid tillverkningen.”

Foskning och Framsteg ger i sin artikel en välskriven presentation av hela kedjan av händelser från det att Cecilia de Pedro upptäckte problemen under 2005, via Joakim Larssons forsatta studier av problemet, fram till Läkemedelsverkets rapport om problemet och förslag på åtgärder. Flera av dessa skeenden har jag redan tidigare kommenterat här på bloggen, exempelvis i inläggen från 24 juni 2010, 31 maj 2010, 27 april 2010, 10 februari 2010, 28 januari 2010, 17 december 2009, 28 maj 2009, 30 april 2009, 4 februari 2009 och 26 juni 2008.

I stort sett är vi alla överens om problemformuleringen även om det såklart är för tidigt att fastslå att de av Miljöaktuellt så kallade “superbakterierna” har en koppling direkt till identifierade utsläpp av läkemedel i Indien. Men frånsett det - den situation vi ser är självklart fullständigt oacceptabel! Olika aktörer sätter sedan dock olika stort hopp till olika åtgärdsförslag. Jag tror personligen att en förändring av dagens förmånssystem, och kravet på generikasubstitution, är den snabbaste och effektivaste åtgärden. Det får inte vara fördelaktigt att “ta genvägar” i produktionskedjan och därigenom kunna erbjuda lägsta pris… Att alltid byta ut till den billigaste kopian, utan någon annan hänsyn än priset, kan inte vara långsiktigt hållbart. Kostnaden får betalas någon annanstans. Exempelvis i Indien…

Att komma åt problemet lagstiftningsvägen, förslagsvis då genom att miljökrav införs i den så kallade GMP-lagstiftningen (Good Manufacturing Practice, eller god tillverkningssed på svenska) kommer att ta många år. Charlotte Unger, miljöchef på Läkemedelsverket, gissar på runt 10 år i artikeln i Forskning och Framsteg:

“Läkemedelsverket lämnade sin rapport till regeringen i vintras, och den är nu ute på remiss. Det viktigaste förslaget är att komplettera dagens regler om god tillverkningssed (GMP) med krav på att fabriker som tillverkar läkemedel eller aktiva substanser till läkemedel ska vara miljöcertifierade. Därmed skulle de goda tillverkningssederna även gälla miljön. Men en sådan förändring kräver att EU ändrar sina direktiv om GMP. Och det tar tid.
– Tio år tror jag är en rimlig bedömning. Allt internationellt arbete tar tid, säger Charlotte Unger.”

Vi kan inte vänta så länge! Åtgärder måste vidtagas långt innan dess. Bolagen som bedriver serisösa inspektionsprogram hos sina egna fabriker likväl som hos levenrantörer runt om i världen måste kunna ta marknadsandelar. Flera bolag tar sitt ansvar på ett bra sätt, läs om Pfizers arbete med sina externa leverantörer via denna länk.

Vill du läsa mer om hur vi diskuterar frågan kring bland annat ett förändrat förmånssystem, där “gröna” läkemedel kan få vissa speciella incitament, med olika aktörer så läs mitt inlägg dels från Almedalen den 6 juli där Kronans Droghandels seminarium kommenteras samt våra diskussioner med Läkemedelsverket och dess amerikanska motsvarighet FDA på svenska ambassaden i Washington i maj. En stor del av dessa tankar finns också utvecklade i den debattartikel i Dagens Industri som jag och Cecilia Marlow, VD på Kronans Droghandel, skrev i somras.

Jag tycker också att det är viktigt att påpeka att ISO 26000, den internationella standarden som Olle Nygårds har som utgångspunkt för sin krönika,  inte enbart handlar om företagens ansvarstagande utan även är applicerbar för frivilligorganisationer och stater. Skall vi lyckas uppnå en hållbar utveckling i världen så måste alla olika aktörer samverka! Vill ni läsa än mer om de senaste diskussionerna kring ISO 26000 kan ni titta på mina reflektioner från SIS seminarium i Almedalen den 7 juli.

Olle nygårds avslutning av krönikan

“Den verkliga makten kommer alltid att finnas hos de som drar in pengarna. Hos de som får igenom kontrakt undertecknade på hotellrum i Kirgizistan. Och därför är frågan om socialt ansvar ska skjutas över på företag tveksam. För i grunden fungerar de som vilket landslag som helst. Alla älskar en målskytt. Även om den spelar fult.”

är väl riktig. Alla älskar en målskytt. Men samtidigt vill jag hävda att riktigt folkkär och älskad blir målskytten bara om han eller hon samtidigt uppfattas som sympatisk och att vederbörande har “något mer och speciellt”. En stor målskytt som samtidigt agerade som en stor social entreprenör skulle vinna allas våra hjärtan!

Utsikt mot Stora Kalsö från Lilla

En vacker och “orörd” natur fick oss alla som var på ön att förstå värdet av aktivt miljöarbete. Men miljöarbete får inte bara betyda “bevara allt som det har varit”. Därför tycker jag personligen att det var direkt stimulerande att även se utsikten från Lilla Karlsö in mot Gotland - en rad vindkraftverk som visar på framtidens energikällor.

Vindkraftverk i horisonten - svåra att se...

Energi- och klimatfrågan kommer självklart vara het också under resten av året, men en stor del av mitt arbete inom miljöområdet kommer säkerligen röra “gröna läkemedel” och olika marknadsincitament för att förflytta hela läkemedelssektorn i en allt mer hållbar riktning. För att läsa mer om detta rekommenderar jag er att dels ta del av den debattartikel “Våra läkemedel ska inta skada andra” som jag och Cecilia Marlow, VD på Kronans Droghandel, skrev i juli och som publicerades i Dagens Industri 22 juli. Ni kan även läsa mer om ämnet via denna länk (bloggen 31 maj).

Men innan jag helt ställer om huvudet i “full working stance” vill jag än en gång tänka på en av sommarens största händelser, åtminstone ur mitt perspektiv… Jag och Maria Ehrman släppte en skiva “En harpa, en fiol , två stråkar”.

En harpa, en fiol, två stråkar

Folkmusik ger mig alltid en härlig känsla i kroppen och den har så mycket natur och vildmark i sig. Absolut inte den sämsta avkopplingen från miljö- och CSR-arbete! För den som är intresserad av folkmusik kan jag rekommendera ett deltagande i “Århundradets spelmansstämma“, 4:e till 8:e augusti. Ett besök på Skansen ger då både en natur- och djurupplevelse samt massvis med musik. Härligt!

Sundets Fjällgård

Vi tog båten ut till en av de små öarna för att titta på den mycket sällsynta blomman Fjällbruden. Det är häftigt att se en blomma som växer under så tuffa betingelser och ändå blir så vacker!

Fjällbruden

Att arbeta professionellt med miljöfrågor synes självklart när man får tillfälle att skåda naturen från dess vackraste sida. Jag har haft möjlighet att få se många underbara vyer under dessa dagar i Jämtland. I samband med att Kolåsen (”världens vackraste by”) firade sitt 600-års jubileum så hade jag och mina spelkompisar i komp I slaget ombetts att skriva en jubileumsvals som skulle namnges under firandet. Namntävlingen vanns med förslaget “Sol över Äcklingen”. Och när man ser den vackra sjön Äcklingen så förstår man de som sagt att Kolåsen är “världens vackraste by”…

Sol över Äcklingen

Och vad som ger en extra krydda åt en lyckad semestervecka som denna är att även det professionella arbetet rullar på. Jag rekommenderar er alla att ta del av min och Cecilia Marlows (vd för Kronans Drighandel) debattartikel i Dagens Industri från den 22 juli: “Våra läkemedel ska inte skada andra”. Artikeln kan ses som en naturlig fortsättning på den debatt som bland andra Cecilia och jag deltog i under Almedalsveckan (tisdagen den 6:e juli) gällande gröna läkemedel.

På samma sätt som vår underbara natur här hemma i Sverige är värd att bevara gäller självklart samma sak för miljöerna i andra delar av världen!