Starting today you can now follow me on twitter. My intentions with the twitter account is to give you brief updates on CSR and environmental matters, and guide you to relevant blog posts or similar sources of additional information.
You’ll find me at CSRBengt
Stakeholder Engagement, with open and honest interactive stakeholder dialogues, are critical for successful CSR-programs (Corporate Social Responsibility). I have discussed the importance of an active stakeholder dialogue (in Swedish: “intressentdialog”) in blog posts (in Swedish…) previously. See for example a general discussion on stakeholder engagement, or a blog post on some specific dialogues, or a blog post where social media as a tool is discussed. And I like to come back to the discussion on using social media in the stakeholder dialogue.
I have during two days participated in a meeting with Pfizer colleagues on Alliance Development and Stakeholder Engagement. One of the more developed social media strategies as a tool for stakeholder engagement I have seen is “can you feel my pain”. The social media platform has been developed by Pfizer in collaboration with a large number of European stakeholders within the “pain area”. The platform includes Web 2.0-types of social media e.g. facebook, twitter, flickr, twibbon and also more “classical web pages” (Web 1.0) such as action.on.pain.co.uk.
I am very convinced that we will se many more examples on the use of social media in the years to come, also in the pharmaceutical and health-care sector. Although we are still struggling with discussions on how much of a true 2-way communication we can allow on the internet. How will the industry manage issues such as spontaneous adverse effects reporting? I am also interested to see the potential impact from the upcoming decision on “Information to Patient” within EU on the usage of social media. It will also be interesting to see if the prophecy by Ingrid Stenberg at Läkemedelsvärlden that “the pharmaceutical industry will stay away from social media” as a consequence of LIF’s (The Swedish Association of the Pharmaceutical Industry) ethical rules will come true. Well, I am as you understand from my discussions here not sure that that will be the case…
Blog post written in Swedish, a brief summary in English in the end of the blog post
Jag är idag i Motala och deltar i NSV-dagen (NärSjukvården, Väster) inom landstinget i Östergötland. Landstinget jobbar med en rad olika förbättrings- och förändringsprogram, bland annat inom området LEAN. Diskussioner kring LEAN blir allt vanligare inom svensk hälso- och sjukvård. Relativt långt har man kommit inom Region Skåne. Det jag försökte bidra med är erfarenheter från hur vi har jobbat med LEAN inom produktionsverksamheterna i Pfizer. Jag har ett antal käpphästar som jag alltid återkommer till när jag diskuterar LEAN:
- Fokusera medarbetarna och kulturen inom organisationen, tro inte att ett framgångsrikt LEAN-arbete skapas bara med hjälp av implementering av IT- och/eller automationssystem.
- “Empower the employee”, dvs bryt ner hierarkierna. Fördela makten och skapa delaktighet och känslan av ägandeskap i hela organisationen.
- Säkerställ att besluten kan fattas på rätt nivå vid rätt tillfälle i en process eller produktions-/vårdkedja.
- Undvik att upprepa arbetsmoment, “gör rätt från början”
En viktig förändring som jag tror är en förutsättning för den förbättrade vård och ökade effektivitet som eftersöks med hjälp av LEAN inom hälso- och sjukvården är att ge sköterskor och sjuksköterskor större ansvar och rätt att fatta beslut. Att det finns förbättringar att göra har många vittnat om, exempelvis sjukhuschefen Bent Christensen vid Skånes universitetssjukhus. Följande information hörde jag på Ekot den 17 mars i år:
”Trettio procent av sjukvårdens resurser används helt i onödan.
Skånes universitetssjukhus i Lund och Malmö lägger nu om rutinerna. Svensk sjukvård är fast i ett industriellt tänkande från 60-talet, menar sjukhuschefen Bent Christensen.
Förebilden finns i ThedaCare-sjukhuset i Wisconsin i USA. Där lyckades man minska dödligheten, få bort felmedicineringarna och kraftigt reducera sjukvårdskostnaderna – enbart genom att förändra arbetssättet så att personalens kompetens förvaltas effektivare. Enligt sjukhuschefen John Toussaint handlade det främst om ”att förändra inställningen”…”
Och jag håller med, det handlar mycket om att ändra inställning och förändra beteenden och kultur inom organisationen. Jag kan tycka att det generellt sett är för lite fokus på människan och kulturen, och för mycket fokus på system, IT, automation etc. Titta bland annat på alla de olika uppsatser som finns om LEAN (i och för sig klassat som LEAN production…) från svenska högskolor och universitet.
Således har jag idag inte talat om vare sig 6sigma, Right First Time, TQM, TPM eller motsvarande verktyg, utan främst talat om vikten att sprida ansvar och makt inom organisationen så att rätt beslut tas vid rätt tillfälle och ägandeskap samt delaktighet syns och känns överallt inom organsiationen.
Det låter så enkelt, men oj vad svårt det är att ändra uppfattningar, beteenden och kulturer… Ska man lyckas måste viljan till förändring finnas bland de som har makt och beslutsrätten idag. Men är det så som de hävdar på ThedaCare-sjukhuset i Wisconsin att man kan minska dödligheten, få bort felmedicineringarna och kraftigt reducera sjukvårdskostnaderna så borde viljan finnas!
I have been in Motala today discussing LEAN with the health care sector in the Östergötland County Council. I have a few key messages everytime I present my views and experiences from LEAN:
- Focus the “soft things” in the beginning of the implementation phase, i.e. behaviors and culture instead of the “hard stuff”, e.g. IT and automation systems
- Empower the employee
- Secure that responsibilities and acccountabilities are allocated in such a way that decisions can be made at the right place in the process at the right time
- Right first time
Earlier today I met with some colleagues from AstraZeneca in Södertälje, some kilometers south from Stockholm. We met to discuss business opportunities based on CSR-initiatives (Corporate Social Responsibility). One of the basis for the discussion was the so called Walderik-Mattson-pyramid:
If you have followed my blog previously you might already have seen the pyramid and you know it is an attemt to visualize different kinds of “Social Responsibility” on different markets around the globe. From our core global philanthropic programs in e.g. Africa, via our work with organizations such as Grameen Health on e.g. micro-financing within our Global Access Strategy and the stronger and stronger presence within the generic market in order to increase the access to affordable medicines in “emerging markets”, to the work around our branded pharmaceuticals in the developed world. In the top of the pyramid are the initiatives on health promotion and prevention. How can we contribute in the fight for better health in society through helping people from getting sick? Or expressed with the words from our CEO Jeff Kindler,
“…we have committed to advancing wellness, prevention, treatments and cures, because health is one of the most important investments a society can make. It’s time to move beyond simply helping people get better after they get sick. Shouldn’t we help them keep from getting sick in the first place?”
One of the issues I discussed with my AstraZeneca colleagues is how we can collaborate and act together to build a market and a business model for health promotion and prevention initiatives. How do we for instance show the value of a tobacco prevention initiative such as Dizza Tobak for the relevant agencies and payers in society?
If we through a project such as Dizza Tobak together with SAMBA and A Non Smoking Generation helps thousands of teenagers to “say no to tobacco” - what is the value for society? Is it even possible to calculate? And if so, could companies run programs like that and be compensated in relation to the wellbeing generated? What can we learn from prevention-type of businesses such as the vaccine business? Since it is possible to calculate the societal value from vaccine programs I believe it should be possible also to show the value, and to quantify it, of programs and initiatives such as minhjärtskola.se or Smart Heart. Smart Heart is as you may know also available as an iPhone-app.
Helping people when they are sick has been our core business for long time, but more and more efforts are being made to help people not getting sick in the first place. And vaccines are just one example. Patient support IT-tools such as minhjärtskola.se are additional ways where we can help people in their lifes. Help them from getting sick. That’s probably our most important social responsible project! And wouldn’t it be reasonable that we find a way to split the revenue created between us and society… Well, at least I and my discussion partners today think so!
Jag har under den senaste tiden i mina kontakter såväl inom läkemedelsbranschen som inom andra branscher allt oftare hört användningen av uttrycket Corporate Reputation. På svenska skulle man väl få översätta det med “ett företags rykte”. Det intressanta är tycker jag att fler och fler av bolagen väljer att tydligare att länka samman CSR-arbetet och arbetet för en hållbar utveckling med Corporate Reputation-arbetet. Jag tror personligen att det är en bra utveckling. Corporate Reputation är nämligen ett begrepp som länkar samman en lång rad olika perspektiv med vilka man kan titta på ett bolag eller en organisation:
- värdet av våra produkter och tjänster
- värdet av vår forskning och utveckling, av vår tillverkning, och av alla de arbetstillfällen som vi skapar i samhället
- hur vi driver och efterlever våra affärsetiska program
- hur vi uppfattas som arbetsgivare
- och så klart värdet av våra olika CSR- och miljöinitiativ.
Jag deltog i går i en Pfizer-intern konferens i London kring ett av de olika initiativ med koppling till Corporate Reputation som vi för närvarande utvecklar. Detta initiativ kallas One Voice.
Bakgrunden till initiativet är att vi som bransch, och alla våra enskilda medarbetare, ofta hamnar i ganska så upphetsade debatter kring olika “heta frågor”. Frågorna kan vara av typen
- Hur säkra är egentligen läkemedel?
- Varför är läkemedel så dyra?
- Vad gör ni egentligen för att se till att även folk i fattiga länder får tillgång till läkemedel?
- Varför lägger ni mer och mer kliniska prövningar utanför Europa och USA? Är det bara för att det är billigare?
Det är såklart viktigt dels att vi hjälper våra medarbetare att känna sig trygga i att ta debatten, dels att de känner att de har riktiga argument och förklaringar. Det är såklart också viktigt att de olika externa intressenterna får tillgång till korrekt information i dessa “heta frågor”. Därför utvecklar vi för närvarande stödjande dokumentation för dessa debatter. Materialet skall finnas såväl i “poster-form” som i en mer utförlig “broschyr”. Och naturligtvis både i elektroniskt format och som tryckt material.
Det är väl omöjligt att läsa texten på postern ovan. Men den “heta frågan” som ställs och vårt kortfattade svar på denna poster är följande:
Fråga: Isn’t testing your drugs in the developing world simply preying on peoples’ vulnerability?
Svar: No matter where we test our medicine, patient safety in clinical trialsis paramount.Through projects like our speaking book programme we seek to make objectives of clinical trials clear and easy to understand, to ensure we get informed consent.
Jag kommer såklart återkomma till denna del av vårt Corporate Reputation-arbete framöver här på bloggen. Jag rekommenderar dock redan nu att den som är intresserad av denna typ av frågor tittar in på en annan del av vårt Corporate Reputation-program, nämligen more-than-medication. Detta är ett initiativ från Pfizer Kananda som vi för närvarande också vidareutvecklar för att det skall kunna användas på flera marknader världen över.
Att bygga vårt rykte, och därigenom säkerställa värdet av vårt varumärke, är självklart enormt viktigt, men det får inte bli “Corporate Bullshit”! Hela arbetet måste vara förankrat i grundläggande, starka, och riktiga värderingar. Pfizer är en positiv kraft i samhället, och det måste vi bli skickligare på att visa upp. Och då måste vi såklart bli mer öppna och transparenta i allt det vi gör!
Jag hoppas att Pfizer genom initiativ som de jag här kort berört ökar sin närvaro i det offentliga samtalet och att vårt rykte stärks. Ett tecken på att det finns mer att göra för oss vad gäller vårt Corporate Reputation-arbete är ju bland annat det resultat som precis har presenterats kring var någonstans dagens ekonomi- och ingenjörsstudenter vill arbeta. Vi finns förvisso med på Universums lista över attraktivaste arbetsgivarna, men bara på 32:a plats bland ingenjörerna och på 46:e bland ekonomerna. Jag tycker att vi borde kunna klättra högre!
Pfizers miljö- och ansvarsblogg kommer att ta upp aktiviteter som vi själva gör inom ramen för det vi kallar ”ansvarsfullt företagande” men som i den vardagliga debatten ofta benämns CSR. Jag som bloggar heter Bengt Mattson och arbetar som CSR- och miljöchef på Pfizer AB. Läs mer
