Pfizers miljö- och ansvarsblogg

Sociala medier - vad finns det för potential egentligen?

Kategorier:

I måndags hade jag glädjen att delta i en paneldebatt på BiotechBuilders andra årliga träff i Stockholm. Intressant och kul att träffa 130 kollegor från Biotech-branschen. Årets tema var “kommunikation”, och en fråga som diskuterades då var såklart användningen av “sociala medier”. Jag ville vara ärlig och inledde därför mitt korta anförande i paneldiskussionen med

“En bransch där jag kallas in som guru inom sociala medier, är en bransch som verkligen inte kommit långt i användningen av dessa nya kommunikationskanaler…”

Vilka hinder finns för en ökad användning av de sociala medierna inom life science-sektorn? För alla verkar anse att det finns stora möjligheter att skapa en snabbare och mer interaktiv kommunikation, samt en möjlighet att nå ut till helt nya målgrupper med hjälp av sociala medier, vare sig detta är Facebook, YouTube, bloggar eller annat. Ett hinder som ofta lyfts fram är hur läkemedelsindustrin skall hantera frågor kring biverkningsrapportering (dvs om “spontana kommentarer” kommer in gällande en biverkan, vilka skyldigheter har vi som företag att rapportera detta i enlighet med de krav som gäller i övriga situationer). Eftersom vi som industri också är förbjudna att “informera allmänhet och patient” om våra produkter så kan man också fundera över hur vi skulle utnyttja de sociala medierna, och vilket värde det skulle ha för oss och för våra intressenter.

Pfizers Ansvarsblogg är fortfarande ett av de få exemplen på uttnyttjande av sociala medier eller Web 2.0 inom life science-sektorn, vilket så klart var skälet till att jag blev ombedd att delta i paneldiskussionen och dela med mig av mina erfarenheter. Några av de budskap jag hade var följande:

- Hoppa inte bara på “hypen”, utan säkerställ att ni vet vad ni vill göra med dessa nya kommunikationskanaler. De är i första hand nya “verktyg”, de har egentligen inget eget värde om man inte vet vad det är man vill kommunicera. Vårt arbete med “Dizza Tobak 2.0” var ett av våra första försök att på allvar nyttja Web 2.0 i ett samarbetsprojekt med andra organisationer (SAMBA och A Non Smoking Generation). Jättespännande, men vi har mycket kvar att lära oss…

- De sociala medierna inbjuder till ökad interaktivitet, se till att ni är förberedda på att kunna hantera frågor och kommentarer

- Ni måste tycka att det är kul att skriva och att regelbundet uppdatera innehållet. En Facebook-sida eller en blogg får inte bli “statisk” som ofta sker med de “vanliga hemsidorna”

I ärlighetens namn ska väl vi som bransch dock inte döma oss själva alltför hårt. Jag tycker att det är många andra branscher som också fortfarande har problem att fullt ut nå potentialen som finns med Facebook och andra communities på nätet. Se bara på den Facebook-sida som csr-i-praktiken har. Ni vet säkert sen tidigare att jag är en mycket stor fan av csr-i-praktikens hemsida, men i ärlighetens namn erbjuder inte deras Facebook-sida så mycket mer. Jag hoppas dock att det kommer mer interaktivitet, snabbare och gärna mer kritiska dialoger, kopplingar till andra delar av och applikationer på nätet. Potentialen är i det närmaste oändlig! Jag misstänker egentligen att det är min begränsade kompetens kring socoiala medier som gör att jag inte ens förstår vilka möjligheter som finns…

Världshandelsdagen 2010

Kategorier:

Igår deltog jag i Handelskammarens välbesökta seminarium i anledning av Världshandelsdagen. Temat för årets seminarium var “företagens sociala ansvarstagande”. Att företagen tar ett allt större socialt ansvarstagande är nog välkänt, men hur detta kan öppna upp för helt nya affärsmodeller tarvar mer diskussion. Det finns fortfarande en utbredd uppfattning att företagens sociala ansvarstagande enkom handlar om filantropi och välgörenhet, medan jag och de andra talarna på seminariet ville tydliggöra hur CSR-arbetet idag är direkt integrerat i företagens affärsstrategier. Talarlistan för dagen tycker jag var imponerande (och kul att vara del av den!):

Ewa Björling, Handelsminister
Renée Andersson, Etik- o miljöansvarig, Indiska Magasinet AB
Peje Emilsson, Ordförande, Stockholms Handelskammare
Renée Lundholm, VD, Svenska Handelskammaren, New York
Bengt Mattson, Manager, CSR & Environmental Affairs, Pfizer AB
Peter Shrimpton, Founder and CEO of Heart, Heart Global
Sophie Stenbeck, President of the Hugo Stenbecks Stiftelse
Ola Wong, Journalist, SvD

Och det är viktigt att komma ihåg att det är enormt viktigt med integrering i affärsstrategin för att säkerställa uthållighet och långsiktighet i företagens arbete med ansvarsfullt företagande. Om det inte är integrerat i affären riskerar det att bara bli en “fluga under goda tider”.

Men innan talarna äntrade scenen så var det utdelning från Drottning Silvias hand av Handelskammarens pris Export Hermes. Årets pristagare var Acne och Scalado.

Acne Studios tar emot Export Hermes

Scalado AB tar emot Export Hermes

Efter prisutdelningen var det åter dags för dagens moderator, Charlotte Kalin, att ta tag i taktpinnen. Hon beskrev bland annat hur Handelskammaren arbetat med att klimatkompensera hela evenemanget - ett bra och inspirerande initiativ tycker jag. Det visade sig, genom en enkel handuppräckning, att av de cirka 250 deltagarna på seminariet så hade cirka 15 nyttjat flyg för att ta sig till Stockholm, cirka 30 stycken hade tagit sig till mötet med bil eller taxi, att vi var många som åkt kommunalt samt faktiskt väldigt många som också hade cyklat eller gått.

Charlotte Kalin, dagens moderator

Första talare var handelsminister Ewa Björling. Ewa gladde sig över att handeln och exporten nu växer igen efter finanskrisen. Hon uttryckte sin tillfredsställelse över att inte protektionism och handelshinder har fått för starkt fotfäste som en konsekvens av krisen. Att en ökad världshandel är bra för spridandet av demokrati och välstånd var självklart en uppfattning som delades av de närvarande. Ewa beskrev sin vision av att fördubbla Sveriges export de kommande 5 åren, från dagens cirka 1000 miljarder SEK. Lyckas vi med det så är vi dels med och skapar välstånd internationellt samtidigt som vi skapar cirka en halv miljon nya arbetstillfällen här hemma i Sverige. Jag tyckte det var spännande att hon talade om svenskt hälso- och sjukvårdskunnande samt svensk Life Science-industri som enormt viktiga delar av den ökade exporten. Hennes uppfattning är att näst efter svensk miljöteknik är det vår hälso- och sjukvård samt Life Science som röner störst intresse och efterfrågan när hon möter sina internationella kontakter. Hon påtalade också behovet av en tydlig nationell strategi för hälso- och sjukvården där målet självklart är “en god och likvärdig vård”.

Efter Ewa följde två mycket inspirerande föredrag kring socialt entreprenörsskap. Först beskrev Peter Shrimpton från Sydafrika sin resa och sina erfarenheter med initiativet Heart, och sedan Sophie Stenbeck sina erfarenheter och tankar exemplifierat med arbetet inom “Playing for Change“.

Sedan var det Renée Anderssons tur att med exempel från Indiskas arbete påvisa hur företagens CSR-arbete och kraven på leverantörer mycket snabbt och radikalt kan förbättra miljösituationen och de mänskliga rättigheterna i utvecklingsländerna. Renée påtalade också att hon hade sett större förändringar på 2 till 3 år genom arbetet på Indiska än vad hon såg under 15 års arbete inom “biståndssektorn”. Enormt tänkvärt tycker jag. Det visar vikten av att koppla sociala insatser till en affär. Det är inte fult att “kommersialisera det sociala ansvarstagandet” utan snarare en förutsättning för att nå egentlig framgång. Bistånd riskerar att lämna kvar mottagaren i ett biståndsberoende…

Renée Andersson, Indiska

Efter Renées föredarg tog vi en kaffepaus och sedan äntrade en annan Renée, nämligen Renée Lundholm, scenen. Renée Lundholm är VD för Svenska Handelskammaren i New York och hon beskrev hur CSR har vuxit sig enormt stort inom det amerikanska näringslivet. Hon påtalade en intressant skillnad kring hur vi här i Sverige ser på filantropi med hur det upplevs i den amerikanska samhället. I USA anses det som en självklarhet och i det närmaste en skyldighet att jobba med “philanthropy and charity” medan “välgörenhet” ofta ses med viss skepsis här i Sverige.

Ola Wong, Sveska Dagbladets utsände i Kina, beskrev sedan sina upplevelser av det kinesiska näringslivet och dess kopplingar till boilag och offentliga aktörer i västvärlden, däribland Sverige. För att ta del av Olas stora kunnande och hans erfarenheter rekommenderar jag er att läsa “Sjukt billigt“. Tankeväckande kan jag lova…

Jag avslutade sedan dagen med min föreläsning om “Strategier för väldens behov”. En stor del av föreläsningen baserades på den såkallade Walderik-Mattson-pyramiden:

Hur kan vi som bolag hitta affärsstrategier och affärsmodeller, anpassade till de olika marknaderna världen över, för att bidra inte bara till ökad folkhälsa utan också säkerställa att det görs utan att det ekologiska fotavtrycket växer sig alltför stort? Läs mer om mina funderingar via denna länk. Målet med detta arbete är att skapa förutsättningar för att världens olika länder skall nå “det hållbara hörnet”:

Läs mer om “det hållbara hörnet” på detta blogginlägg efter Almedalen i somras.

Stort tack Handelskammaren för en mycket spännande dag!

Hållbarhet - allt viktigare för analytikerna

Kategorier:

Diskussionerna kring bolag som BP och Lundin Petroleum de senaste veckorna visar tydligt vikten av att finansiell information kompletteras med miljöinformation och data kring bolagens sociala ansvarstagande för att möjliggöra rimliga bedömningar av risker och möjligheter. Frågeställningen tas upp i en artikel i Veckas Affärer idag där man bland annat kan läsa:

“Hållbarhetsanalys kan därför också sägas vara ett bra instrument för att bedöma ett företags ledning. Företagsledningens kompetens, insikt och agerande är ju i högsta grad avgörande för ett företags utveckling på längre sikt, men mycket svåra att bedöma med hjälp av traditionella finansiella analysmetoder och nyckeltal.”

“I dagens så kallade ESG-analyser – environmental, social och governance – görs en bredare analys av företagens risker och möjligheter inom dessa kritiska områden, miljön, det sociala samspelet med anställda, kunder och samhället i stort samt bolagsstyrning, det vill säga frågor kring ägande och styrning.”

Men att kunskapen kring hållbarhetsanalyser fortfarande har brister råder det ingen tvekan om. I artikeln konstateras att

“Ledningens engagemang, företagskulturen och historien är helt avgörande för om policyer, riktlinjer och fina målsättningar verkligen uppfylls i praktiken. Och detta är jättesvårt att komma åt i en analys”

Jag ser fram emot en snabb utveckling inom området men är egentligen inte säker på om den utvecklingen gynnas av en tydlig standardisering av hållbarhetsredovisningar och andra informationskällor (exempelvis av typen GRI-rapportering (Global Reporting Initiative)) eller om en ökad mångfald kan skapa ett större mervärde. Pfizers globala hållbarhetsredovisning från 2007 innehöll klara kopplingar till GRI medan vår rapport från 2009 saknar detta. Vilket föredrar våra intressenter? Vilken information anser ni är mest trovärdig, men också mest fullständig? Jag tror att den snabba explosionen av nya kommunikationskanaler, såsom exempelvis sociala medier, kommer att leda till mer “vildvuxen” information och att vi vinner i öppenhet och transparens. Jag skulle vara väldigt tacksam att få höra era idéer om det eventuella värdet av att Pfizer numer finns på facebook. Att agera på en interaktiv plattform - hur kan det öka trovärdigheten i vår kommunikation?

Hållbarhetsinformation är allt viktigare för oss som konsumenter men också för analytikerna. Hur kan vi säkerställa att alla olika intressenter får den information de behöver och på ett sätt som gör att informationen uppfattas som trovärdig?

Nya produkter och tjänster - nya marknadsmodeller

Kategorier:

Jag har idag på förmiddagen deltagit i Handelskammarens, i Kista/Sollentuna, styrelsemöte. Mötet hölls denna gång hos oss på Pfizer i Silverdal, Sollentuna.

Utöver de vanliga punkterna på styrelsemötet, exempelvis planering inför eller utvärdering av olika samarbetsinitiativ mellan Handelskammaren och Sollentuna Kommun och/eller Kista, presenterade jag också kort de diskussioner som vi för kring vårt tjänsteutbud. Som jag bland annat kort beskrivit på blogginlägget från den 29:e mars så ser jag tydligt trenden att kanske framför allt på de mer mogna läkemedelsmarknaderna, som exempelvis här i Sverige, så blir utbildningsprogram, stöd- och motivationsprogram och andra typer av hälsopromotions- och preventionsinitiativ en allt viktigare del av vårt erbjudande till samhället. Exempel på denna typ av initiativ är minhjartskola.se, varje-dag-räknas och riskkalkylatorn Smart Heart:

Riskkalkylatorn Smart Heart

Jag ser dessa initiativ som en viktig del, och en spännande utveckling, av vårt CSR-arbete och vårt ansvarstagande. Vi hjälper till att skapa en god hälsa i samhället genom att förebygga ohälsa. Det som vi måste lyckas med är att hitta fungerande marknadsmodeller för denna typ av tjänsteutbud. Så länge de har karaktären av “give-aways” så säkrar vi inte långsiktig hållbarhet. Jag tror också att det finns risk för att inte tjänsten uppskattas och nyttjas till dess fulla potential - “det som är gratis, ger inte samma känsla av värde”…

Roligt idag var att bland annat Eva Pethrus från Microsoft visade på många spännande idéer och erfarenheter från Microsoft vad gäller att hitta affärsmodeller för olika typer av tjänster, exempelvis kring IT och lärande. Jag tror att det finns enormt mycket vi kan göra i samverkan mellan olika delar av näringslivet men också det offentliga för att nyttja den fulla kraften som dagens teknologier möjliggör. Jag är övertygad om att jag kommer komma tillbaka till dessa diskussioner många gånger här på bloggen framgent. Jag är enormt intresserad av att få er läsares kommentarer och idéer. Hur kan vi med hjälp av fungerande marknadsmodeller främja utvecklande och tillväxt av tjänster och produkter som ger ökat medvetande samt hjälp och stimulans till att exempelvis själv förebygga ohälsa, och därigenom minska belastningen på hälso- och sjukvården? Och hur stor del av “vinsten detta ger till samhället” skall vi som leverantör av tjänsterna få? Och hur beräknas förresten exempelvis värdet av att tusentals ungdomar avstår tobak, och att vi därigenom minskar mängden tobaksrelaterade sjukdomar i framtiden?

CSR, Corporate Social Responsibility, handlar inte bara om välgörenhet, varumärkesbyggande och riskminimering, utan också om nya affärsmöjligheter som genererar win-win-lösningar för hela samhället. I många fall passar dock dessa utmärkta initiativ inte in i våra vanliga besluts- och affärsprocesser. Låt oss hjälpas åt att säkerställa att det problemet löses. Släpp idéerna loss - det är vår (eller till och med sommar…)!

The Sustainability Imperative

Kategorier:

På Harvard Business Reviews (HBR) hemsida kan man läsa en intressant artikel kallad “The Sustainability Imperative“, vilket skulle kunna översättas till svenska med “Nödvändigheten av en hållbar utveckling”. HBR ser hållbar utveckling som en “megatrend”, jämförbar med globaliseringen och dagens informationssamhälle.

“Why do we think sustainability qualifies as an emerging megatrend? Over the past 10 years, environmental issues have steadily encroached on businesses’ capacity to create value for customers, shareholders, and other stakeholders. Globalized workforces and supply chains have created environmental pressures and attendant business liabilities. The rise of new world powers, notably China and India, has intensified competition for natural resources (especially oil) and added a geopolitical dimension to sustainability. “Externalities” such as carbon dioxide emissions and water use are fast becoming material—meaning that investors consider them central to a firm’s performance and stakeholders expect companies to share information about them.”

Jag kom att tänka på denna artikel i samband med att vi i veckan presenterade Pfizer Sveriges nya “Ambition, Vision och Mission” för alla våra medarbetare.

Missionen “Vi bidrar med hållbara lösningar för ett friskare liv” är för mig ett tydligt bevis på vår strävan, och på förståelsen av nödvändigheten, att säkerställa hållbarheten i alla de produkter och tjänster som ingår i vår verksamhet och i vår produkt- och tjänsteportfölj. Våra olika produkter, tjänster, aktiviteter och erbjudanden har jag redan tidigare här på bloggen beskrivit ur ett CSR-perspektiv med hjälp av “Walderik-Mattson-pyramiden”.

Walderik-Mattson-pyramiden

Och ett av våra absolut viktigaste verktyg för att säkerställa hållbarhet inom alla dessa olika områden är Pfizer Environmental Sustainability Program. Läs om det programmet och dess olika delar på mitt blogginlägg från den 18:e februari eller direkt på vår globala hemsida.

Megatrenden “Sustainability” är här. Och det är en trend som inte är övergående utan den kommer i grunden förändra hur vi ser på alla olika typer av aktiviteter i samhället.