Arkiv för ‘Sverige’ Category

CSR-diskussioner med besökare från Indien

Kategorier:

De senaste två dagarna har jag tillbringat tillsammans med tre indiska besökare. Manu Kapila från Fortis Healthcare Limited, Latha Sankarnarayan från Green Evangelist samt Madhura Kapdi från Child Rights and You deltar alla i Svenska Insititutets Managementprogram kring hållbart företagande.

Det har verkligten varit två spännande och intensiva dagar. I tisdags hade vi en hel dag av diskusisoner kring ansvarsfullt och hållbart företagande då jag och kollegor från Pfizer i Sverige presenterade hur vi arbetar med att i vår affärsverksamhet driva socialt och miljömässigt ansvarstagande, hur vi hanterar affärsetiska frågeställningar samt hur vi jobbar med vår HR-strategi. Alla dessa perspektiv anser jag vara självklara delar av ett modernt CSR (”Corporate Social Responsibility”) eller CR (”Corporate Responsibility”)-arbete. De fyra perspektiven

- Mänskliga rättigheter (eller “Social Sustainability” som jag ofta kallar det i mina engelska presentationer)

- Arbetsförhållanden (eller “Employer Branding”, dvs hur Pfizer uppfattas som arbetsgivare)

- Miljö (eller “Environmental Sustainability” på mina engelska bilder)

- Anti-korruption (eller “Business Ethics”, dvs affärsetik som ofta är det uttryck jag använder)

är hämtade från FN-initiativet Global Compact som Pfizer har jobbat med sen 2002.

Det gladde mig mycket att vi fick väldigt positiv återkoppling från våra besökare kring hur vårt CSR-arbete verkligen är integrerat i affären. Som jag har visat tidigare här på bloggen (se exempelvis inlägget från 29:e mars) så beskriver jag ofta kopplingen till affären med hjälp av den så kallade Walderik-Mattson-pyramiden.

En av de längsta och tuffaste diskussionerna vi hade under tisdagen gällde hur vi säkerställer goda arbetsförhållanden och ett bar miljöarbete i leverantörskedjan. Självklart var denna diskussion delvis föranledd av vetskapen att det från läkemedelstillverkning i Hyderabad i Indien släppts ut stora mängder läkemedelssubstanser. Föga förvånande ville Manu, Latha och Madhura förstå hur vi inom Pfizer arbetar för att säkerställa att inte vi är inblandande i den typen av missförhållanden. Läs mer om denna fråga på tidigare blogginlägg (exempelvis från den 16:e augusti).

Det var också glädjande att höra att Manu, Latrha och Madhura var mycket positiva till den öppenhet och ärlighet som vi visade i diskussionerna. De var helt enkelt inte vana vid att representanter för läkemedelsindustrin så öppet bjöd in till heta diskussioner. Här hoppas jag verkligen att hela vår bransh, inte bara i Sverige utan runt om i hela världen, öppnar upp och vågar ge sig in i debatten. För mig handlar det helt enkelt om vår långsiktiga överlevnad. Utan en öppen och ärlig diskussion med alla våra olika intressenter så förlorar vi vår möjlighet att driva vår verksamhet. Vi är beroende av intressenternas förtroende för att kunna fortsätta utvecklas!

För att även få “se och känna på verkligheten” besökte vi igår en läkemedelstillverkande fabrik i Uppsala. Pfizers tidigare fabrik i Boländerna i Uppsala ägs idag av det indiska bolaget Kemwell och är idag en tredje-partstillverkare till oss.

Det var ett enormt bra besök hos Kemwell där Manu, Latha och Madhura fick se framför allt hur ett bra fungerande miljöarbete ser ut i verkligheten. Det var tydligt att de fick en enorm massa positiva intryck som de skulle ta med sig tillbaka till Indien och använda där i sitt arbete.

Jag känner som alltid i situationer som denna att det är enormt värdefullt att diskutera CSR-arbete med personer som har en annan bakgrund än mig själv, som har helt andra erfarenheter och kunskaper samt perspektiv kring ansvarsfullt företagande. Diskussionen blir enormt givande för oss alla!

Postat av Bengt Mattson

| Kommenterer (0)

Veckans Affärer om utsläpp i Indien

Kategorier:

I veckans nummer av “Veckans Affärer” finns en artikel kallad “Priset för våra billiga mediciner” som behandlar en fråga som jag har diskuterat många gånger här på bloggen (exempelvis 16 augusti): Utsläpp av läkemedelssubstanser från tillverkning av läkemedelsprodukter i utvecklingsländer, såsom Indien.

Artikeln fokuserar det faktum att Sverige som stat årligen sparar miljardtals kronor på att byta ut förskrivna läkemedel mot den absolut billigaste kopian, det många numer känner som “månadens vara”. Ett av de förslag som det svenska Läkemedelsverket har lämnat i rapporten “Redovisning av regeringsuppdrag gällande möjligheten att skärpa miljökrav vid tillverkning av läkemedel och aktiv substans” från 16 december 2009 är just att Sverige bör utvärdera förmånssystemet och se om det kan ha som konsekvens att en billigare läkemedelsnota i Sverige leder till att miljökostnader tas i utvecklingsländerna. Jag har flera gånger tidigare här på bloggen påtalat att jag tror att en ändring av förmånssystemet är den snabbaste vägen att gå om man vill påverka den situation som exempelvis identifierats i Patancheru, utanför Hyderabad i Indien. Att via förändringar i internationell lagstiftning, såsom GMP-reglementet (Good Manufacturing Practice, eller på svenska god tillverkningssed) nå resultat tror jag och många andra är en väldigt långsam process. Artikeln i Veckans Affärer lyfter också fram läkemedelsindustrins arbete med att via olika revisionsprogram säkerställa att produktionen sker på ett ansvarsfullt sätt, såväl i egna fabriker som hos underleverantörer. Artikeln citerar mig på följande sätt:

”Men det är ju självklart inte så att vi sitter på något trollspö så att alla problem försvinner den dagen vi går in i Indien.”

Jag beskriver i artikeln att Pfizer redan finns på plats med substanstillverkning i Indien, till och med i Hyderabad-området, och att vi jobbar med löpande förbättringar hos våra underleverantörer både där och på andra håll i världen.

”Vi håller på att granska alla våra leverantörer, men har ännu långt ifrån kommit hela vägen. Vi har ett bra system att jobba med frågorna, men AstraZeneca har nog branschens bästa.”

Och just AstraZenecas revisionsprogram beskrivs i mer detalj:

”Vi använder en väl etablerad process där vi tar in information om leverantören och genomför audits. Kraven täcker hälsa och miljö, etikfrågor och kvalitet. Exempelvis har vi tittat på trettio leverantörer i Indien, men bara tre har klarat våra krav, säger Nicklas Westerholm, chef för dryga sjuttiotalet personer som jobbar med att utkontraktera substanstillverkningen inom Astrazeneca.”

Jag hoppas att artiklar som denna, och den remissrunda som snart avslutas gällande Läkemedelsverkets rapport kring ökade miljökrav kan leda till reella förbättringar. Och som ni redan förstått tror jag att snabbaste vägen till framgång går via förändringar i det svenska förmånssystemet. Det är något som svenska politiker och myndigheter bestämmer över själva, och ett område där Sverige kan visa internationellt ledarskap via tydliga åtgärder. Att åtgärder behövs blir tydligt när man läser och begrundar avslutningen i Veckans Affärers artikel:

“Under tiden fortsätter reningsverket i Patancheru att släppa ut en cocktail av läkemedel med konsekvenser som ingen i dag kan överblicka.
Och i Sverige fortsätter vi att spara flera miljarder kronor varje år på generikaläkemedel som inte får kosta mer än en Läkerol.”

Läs också via följande länk till Veckans Affärers hemsida hur Göran Hägglund bemöter kritiken. Helt klart är att arbetet med den så kallade Läkemedelsstrategin blir viktig.

Postat av Bengt Mattson

| Kommentarer (1)

Earth Day 2010

Kategorier:

Idag, den 22:a april, firas Earth Day i stora delar av världen. Kampanjen, som startades för 40 år sedan har slagit igenom med stor kraft i främst USA, medan den i det närmaste går obemärkt förbi här hemma i Sverige. Jag har inte riktigt förstått varför det är så. Jämför exempelvis med den enorma uppslutningen här i Sverige kring WWF:s Earth Hour för en knapp månad sedan. Kanske kan det vara så att “verkliga gräsrotsrörelser” som Earth Day har lite svårare att slå igenom här i Sverige där vi är vana vid att en stark organisation eller en myndighet driver på i frågan.

Gå in på Earth Day:s hemsida med alla olika små “gräsrotskampanjer” och låt dig inspireras! Det finns också mängder med vackra, skrämmande, fyndiga och allmänt intressanta YouTube-klipp kopplade till Earth Day. Allt från “engagerade amatörers” verk (länk till ett exempel) till enormt välregisserade filmer från bolag som Disney.

Eftersom Earth Day är som starkast i USA är det inte överraskande att läkemedelsrelaterade initiativ på Earth Day domineras av aktiviteter kring “unused medicines”, dvs överblivna läkemedel, som är en stor fråga i USA. Vi har här i Sverige sedan många år en mycket lyckad insamling via apoteken av överblivna läkemedel. Arbetet drivs i ett väl fungerande samarbete mellan industrin och apoteken. Läs mer via denna länk. I USA däremot har man inte lyckats implementera en fungerande lösning. Det är faktiskt så att man bara till för ett antal år sedan uppmanade allmänheten att spola ner överblivna läkemedel i toaletten. Detta är såklart ett mycket dåligt sätt att hantera problemet eftersom det ökar den potentiella belastningen av läkemedelsrester ute i vattendragen. Men det är svårt att skapa ett fungerande system för återlämning av överblivna rester eftersom läkemedelsmarknaden och läkemedelshanteringen ser ut som den gör i USA. Men en lång rad olika initiativ tas på olika platser runt om i USA. Några av de som görs i anslutning till Earth Day i år är:

- Educational Programs for Household Waste Disposal: Public Service Radio Announcements aired in Washington State

- Pharmacy Collection Program: Pharmacy collection effort has enrolled over 800 independent pharmacies in program sponsored by National Community Pharmacists Association

- Community Collection Program: Community collection program sponsored by Waste Management in Denton County Texas

- Mail Back Program: US Postal Service announced the expansion of the Maine mail back program to all US Veterans

Jag hoppas personligen på att Earth Day växer i styrka även här i Sverige under de kommande åren. Jag tycker det är alldeles utmärkt att man med hjälp av den extra exponering det ger i mediabruset att ha en “speciell kampanjdag” kan uppmärksamma alla olika komplexa perspektiv som finns på miljöfrågan. WWF:s Earth Hour sätter extra fokus på klimatfrågan vilket jag anser vara alldeles utmärkt, men sen skulle jag gärna se att vi även här i Sverige kunna belysa även övriga miljöperspektiv med samma genomslag. Men det kanske förblir en miljöchefs våta dröm…

Postat av Bengt Mattson

| Kommenterer (0)

Miljöklassificering på fass.se utmanas

Kategorier:

Tidningen Ny Teknik lyfter idag upp läkemedelssubstansen diklofenak som en potentiell miljöbov i sin artikel “Här är tolv misstänka miljöbovar på apoteket“. Artikeln baseras på de faktum att

- läkemedelsprodukter innehållande den anti-inflammatoriska substansen diklofenak tillhör några av de mest sålda receptfria läkemedlen i Sverige,

- att Stockholm Vattens läkemedelsprojekt (som ni kan läsa mer om i ett tidigare inlägg här på bloggen) har visat att diklofenak till stor del passerar rakt igenom reningsverk av typen “vanligt kommunalt reningsverk”

- samt att Joakim Larsson, från Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet, gjort följande kommentar: “Det finns tyska studier som visar att halter på 1 mikrogram per liter vatten kan ge effekter på gälar, njurar och lever på fiskar”.

Ny Teknik ställer sig tveksam till den miljöklassificering som gjorts för diklofenak inom ramen för Läkemedelindustriföreningens (LIF) initiativ “miljöklassificering av läkemedelssubstanser på fass.se“. Miljöriskklassificeringen av diklofenak säger att “Användning av diklofenak har bedömts medföra försumbar risk för miljöpåverkan”. Denna klassning baseras på följande data (publicerade på fass.se av Novartis för deras diklofenak-produkter):

PEC/PNEC = 0.63 / 10 = 0.063 for diclofenac, which means that the phrase ‘Use of the medicine has been considered to result in insignificant environmental risk.’ is used for Level 1 and 2.

The PEC (Predicted Environmental Concentration) is based on the following data:

A = 4214.79 kg (use data from Läkemedelsstatistik AB, LSAB)

Approximately 100% excretion of pharmacologically active substance.

Approximately 0% elimination in sewage works assumed

PEC = 1.5 × 10–6 ×4214.79 kg × 100= 0.63 µg/L

The PNEC (Predicted No-Effect Concetration) is based on the following data:

PNEC (μg/l) = lowest EC50/1000, or acute NOEC/1000, where 1000 is the assessment factor used.

An NOEC of 10′000 μg/l for algae has been used for this calculation

PNEC = 10′000/1000 = 10 μg/l

Med detta underlag anser jag att klassningen på fass.se är riktig, sen kan man såklart alltid diskutera huruvida det behövs “känsligare” studier än akut-toxikologi studier. Det kan gälla långtids-studier med en lång rad olika så kallade “end-points”. De viktiga är såklart att olika intressenter kommer till någon form av gemensam slutsats att de studierna har ekologisk relevans. Miljöklassificeringsinitiativet skall diskuteras, och vidareutvecklas, samt kritiseras när så är skäligt, men det är av stor vikt att det sker på ett nyanserat sätt. Det är enormt viktigt att klassningarna baseras på etablerad kunskap och så långt som möjligt standardiserade tester. Kunskapen utvecklas ständigt, exempelvis genom de landvinningar som görs med Mistra-Pharma-projektet, och det föranleder ständiga revideringar av industrins miljöklassningar. Baserat på dagens kunskap och med vedertagna säkerhetsfaktorer, samt på de worst-case-antaganden som ligger till grund för PEC-data, så är det såklart så att miljöklassningen på fass.se är riktigt utförd.

Postat av Bengt Mattson

| Kommenterer (0)

KTH-seminarium, Droger på drift

Kategorier:

I går hölls ett seminarium på KTH i deras serie “pros et contra” kring utsläpp av läkemedelssubstanser från produktionsanläggningar i utvecklingsländer. Frågor som ställdes i inbjudan till den öppna föreläsningen och debatten var

- Hur allvarliga är problemen?

- Vad kan vi i Sverige göra åt problemen?

- Hur kontrollerar läkemedelsbolagen som outsourcat produktionen sina underleverantörer?

Christina Rudén, KTH och programdirektör MistraPharma, gav först en allmän introduktion till området läkemedel och miljö.

Christina Rudén

Christina Rudén

Christina lämnade sedan över ordet till Joakim Larsson, från Sahlgrenska Akademin på Göteborgs Universitet. Joakim presenterade de studier som gjorts kring läkemedelstillverkning och utsläpp i Hyderabad i Indien tillsammans med bland andra Cecilia de Pedro, idag på AstraZeneca. Ni kan läsa mer om dessa studier exempelvis via följande länkar:

- Läkemedelsvärlden, 2007-10-03

- Läkemedelsvärlden, 2009-04-08

- Pfizers ansvarsblogg, 30 april 2009

- Pfizers ansvarsblogg, 28 maj 2009

- Pfizers ansvarsblogg, 29 maj 2009

Joakim påvisade tydligt de problem och risker som finns med utsläpp av läkemedelssubstanser från tillverkning i Hyderabad och påtalade I-världens moraliska ansvar då mer än 50% av de generiska läkemedel som konsumeras i exempelvis Sverige kommer från kontraktstillverkare i Indien. Efter Joakim presenterade Charlotte Unger från Läkemedelsverket den rapport de lämnade över till regeringen i december som svar på regeringsuppdraget kring ökade miljökrav på tillverkning av läkemedelssubstanser. Jag har redan tidigare här på bloggen kommenterat rapporten (se inlägg från 16 december 2009 och från 17 december 2009). Läs även LIFs (Läkemedelsindustriföreningen) kommentar till rapporten. Charlotte konstaterade att

“frivilliga åtaganden är en framkomlig väg…. det är svårt utifrån bland annat dagens förmånssystem att enbart förlita sig på de enskilda företagens frivilliga arbete. Som komplement behövs lagstiftning”

och sammanfattade sedan de viktigare förslagen från rapporten:

- För in krav på miljöcertifikat för produktionsanläggningar i GMP-reglementet (GMP, Good Manufacturing Practice eller god tillverkningssed på svenska). Här har jag redan tidigare kommenterat att jag tror detta är en mycket tidskrävande process inom EU. En annan aspekt är också att jag misstänker att det kommer finnas många åsikter från andra länder (USA och Japan) kring huruvida detta är ett protektionistiskt inslag. Kan det finnas risk för uppfattningen att europeiska myndigheter använder eventuella miljökrav i den europeiska GMP:n till att “stänga ute andra länders produkter” från EU-marknaden? Hur svarar då exempelvis USA för att säkra att det inte påverkar deras industriella intressen negativt?

- Ta med den så kallade miljökonsekvensbedömningen, som alltsedan 1995 i Europa görs i samband med registrering av läkemedel, i risk/nytta bedömningen vid marknadsgodkännande. Här är jag fortfarande osäker på hur detta egentligen ska säkerställa att tillverkningsförhållanden är acceptabla.

- Hållbar utveckling bör inkluderas i det fortsatta arbetet kring antibiotikaresistens internationellt. Ja, det är ju bara att hålla med…

- Regeringen bör utreda hur det nationella förmånssystemet påverkar tillverkningsförhållanden i tredje världen. Som jag har påtalat tidigare så är det så att den hårda fokus som systemet idag lägger på “pris, pris, och pris” absolut inte uppmuntrar miljöinvesteringar. Drivkraften för att ändå lägga stora resurser på att kontrollera och inspektera sina leverantörer blir istället bolagens egna policy och ambitioner samt behoven av att vårda sitt varumärke. Men en stor del av tillverkarna av låg-priskopior har inget varumärke att skydda. Och varför skall de då lägga pengar på dessa investeringar?

Efter Charlotte äntrade Camilla Nykvist som arbetar med outsourcingfrågor hos AstraZeneca scenen. Camilla beskrev hur stora forskningsbaserade läkemedelsbolag såsom AstraZeneca lägger stora vikt och stora resurser vid att kontrollera, och vidareutbilda, sina leverantörer runt om i världen. Med tanke på att de totalt inom alla olika produktsortiment har över 60000 leverantörer så är det klart att arbetet måste vila på riskbedömningar. Den generella bedömningen som AstraZeneca har gjort är att all tillverkning av läkemedelssubstanser är potentiellt riskfyllt och således omfattas av deras process kallad ISEP (Integrated Supplier Evaluation Protocol). Camilla gav också länken till industrins samarbetsinitiativ inom området, Pharmaceutical Supply Chain Initiative (PSCI).

För mig blir det väldigt tydligt vid en presentation som denna av Camilla att diskussionen torde inte gälla “industrin” vs “det offentliga”. Jag tror snarare att det finns såväl industrirepresentanter som företrädare för myndigheter, akademi, sjukvårdshuvudmän och konsumenter i “den ena ringhörnan” som talar i termer om Sustainable Healthcare. I den andra ringhörnan finns också en blandning av representanter från alla olika intressenter: Bolag med lägre ambitioner, myndigheter med andra prioriteringar, patienter som inte alls bryr sig och så vidare. Låt oss våga tillsammans att lyfta fram olika perspektiv och frågeställningar och sluta med att bunta ihop åsikter i högar av “industrins perspektiv” respektive “det offentligas perspektiv”. Bilden är mer komplex och mångfacetterad!

Theres Olsen från Uppsala Läns Landsting avslutade föredragen med att exemplifiera hur landstingen och regionerna redan idag och framgent kan använda den offentliga upphandlingen till att verka i en “miljöriktig” riktning. Här är det viktigt tycker jag att komma ihåg att upphandlingen är ett relativt trubbigt instrument - även här är det oftast “prisfaktorn” som belönas i upphandlingen… Det är också så att det endast är cirka 3% av den svenska läkemedelsmarknaden som omfattas av upphandlingsprocessen.

Det intressanta seminariet avslutades med en kort paneldiskussion.

Paneldiskussionen

Paneldiskussionen

Postat av Bengt Mattson

| Kommenterer (0)