Pfizers miljö- och ansvarsblogg

Årets läkemedelsprofil 2009

Kategorier:

Det är inte utan viss stolthet jag skriver att jag igår utsågs till “Årets läkemedelsprofil 2009″ av Pharma Networks medlemmar.

Stolt mottagare av utmärkelsen

Det är kanske lite svårt att se vad som står på diplomet på bilden ovan så låt mig hjälpa till:

Pharma Networks utmärkelse

ÅRETS LÄKEMEDELSPROFIL 2009

har tilldelats

Bengt Mattson

Bengt Mattson har av medlemmarna i Pharma Network framröstats till Årets Läkemedelsprofil 2009.

Motiveringen lyder:

”Bengt Mattson tilldelas utmärkelsen för sitt mångåriga arbeta med att föra in miljö som ett allt viktigare område på läkemedelsindustrins agenda”

Jättekul tycker naturligtvis jag, dels för min egen del att uppmärksammas på detta sätt, men också för att jag ser det som ett tecken på att miljö- och ansvarsfrågorna på allvar har etablerats som en viktig del av denna sektors agenda. Och det är sannerligen inte bara min förtjänst! Om jag skulle hållit någon form av tacktal igår där jag lyfte fram olika personer och organisationer som har stor del i denna utmärkelse så hade det kanske låtit på följande sätt:

“Jag vill börja med att tacka Torbjörn Brorson som var miljöchef på Pharmacia när jag började arbeta med dessa frågor i mitten av 90-talet. Tillsammans med Torbjörn och andra kollegor inom dåvarande Pharmacia jobbade vi mycket med miljöledning och förpackningsfrågor. PVC var en av många heta frågor på den tiden. Jag fick stor hjälp att förstå vikten av en holistisk syn på miljöfrågorna, exempelvis integration av arbetsmiljöfrågeställningar, av bland andra Lennart Rudholm. Frågorna kom att få en allt större betydelse för sektorn som sådan genom de pionjärinsatser som Åke Wennmalm och Bosse Gunnarsson, SLL respektive Apoteket AB, gjorde kring läkemedel och miljö under de första åren av 2000-talet. Under dessa år så gav Recip, och deras miljöchef Åsa Bergström, fokus åt miljöfrågorna då de som första läkemedelsindustri på allvar började titta på green branding. Den rapport som Läkemedelsverket lämnade 2004, under Anna-Karin Johanssons ledning, om läkemedel och dess miljöeffekter satte frågan i ytterligare fokus. Den ledde till ett enormt kul och spännande samarbete mellan Läkemedelsindustriföreningen (där jag fick axla manteln som ordförande i miljökommittén), SLL, Apoteket, Läkemedelsverket och SKL med att utveckla världens första, och fortfarande unika, miljöklassning av läkemedelssubstanser. I samband med denna grupperings arbete här på hemmaplan så jobbade även Gisela Holm, från AstraZeneca, och jag med en internationell arbetsgrupp under formidabel ledning av Dave Taylor (också från AstraZeneca). I detta arbete vill jag också lyfta fram min kollega Frank Mastrocco i New York. Ännu en fantastik arbetskamrat! Det är även viktigt att påtala betydelsen av LIF:s VD Richard Bergström, utan hans tydliga vison och förståelse för miljöfrågans ökade betydesle, hade aldrig LIF kunnat driva på utvecklingen, inte bara här i Sverige, utan globalt inom industrin. Självklart förtjänar hela LIF:s miljökommitté att lyftas fram och duktiga medarbetare på LIF:s kansli (Inger Näsman, Anita Finne Grahnén, Matilda Persson, Rikard Pellas och Erik Fredholm). Jag vill passa på att även här tacka IVL, och framför allt Andreas Woldegiorgis, Jeanette Green och Åke Iverfeldt, för deras bidrag till hela miljöklassningens framgång. En ytterligare viktig händelse som medförde ytterligare fokus på miljöfrågan för läkemedelsindustrin var då Cecilia de Pedro (idag på AstraZeneca) och Joakim Larsson från Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet fann stora utsläpp av läkemedelsubstanser från ett reningsverk som renar avlopp från fabriker i Hyderabad i Indien. Denna upptäckt ledde till det regeringsuppdrag som Läkemedelsverket redovisade kring ökade miljökrav på läkemedelstillverkning i dec 2009. Charlotte Unger på LV vill jag också tacka för det utmärkta samarbete som vi har inlett för att jobba med dessa problemsställningar. En viktig del av det samarbetet är såklart hur MistraPharma-projektets resulktat skall komma till användning. Jag vill såklart passa på att tacka projektledarna och projektmedarbetarna inom MistraPharma för deras arbetsinsatser, och mina styrelsekollegor i MistraPharma-projektet. Det skall bli enormt spännande att se hur projektet utvecklas under de kommande åren. Och sist men inte minst alla nuvarande medarbetare inom Pfizer, såväl här i Sverige som globalt, som ständigt givit mig den support som behövts och som tillsammans med mig nu är ute på en grön resa: ”Pfizer is on a green jorney” - det skall bli enormt kul att se varthän resan tar oss….

Och så vill jag tacka mina nära och kära förstås, men det visste ni ju redan. Utan dem så är jag ingenting…”

Seminarium kring sjukdomen KOL

Kategorier:

En mycket viktig del av vår intressentdialog sker i samverkan med patientföreningarna. Patientens behov bör såklart vara i fokus för alla som arbetar inom hälso- och sjukvårdssektorn. Vi har under åren utvecklat bra och sunda relationer med patientföreningarna, relationer som är tydligt reglerade av det etiska regelverk som upprättats mellan LIF (Läkemedelsindustriföreningen) och Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO).

Ett i mitt tycke utmärkt exempel på ett samarbete mellan läkemedelsindustrin och en patientförening, i detta fall Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, presenterades idag på ett seminarium på Hotell Gillet i Uppsala: “KOL i primärvården i Uppsala Län”. Projektet har drivits av Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund samt av länsföreningen i Uppsala i samverkan med fyra läkemedelsbolag: AstraZeneca, Boehringer Ingelheim, GSK och Pfizer, med syftet att se till att KOL-patienter får en diagnos och en tidigt insatt behandling.

Berndt Nilsson, ordf Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, välkomnar

KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) är en folksjukdom idag. 400 000 till 700 000 är drabbade i Sverige. KOL är idag den 6:e vanligaste skälet till död och föväntas av WHO att vara den tredje vanligaste dödsorsaken år 2020, och kostnaden för det svenska samhället är för närvarande cirka 9 miljarder kronor årligen… Här krävs det insatser! En tidig diagnos är viktig och sedan gäller det att få patienten att sluta röka. Över 90% av sjukdomsfallen är kopplade till rökning… Även övriga livsstilsförändringar är betydelsefulla, att motionera är som alltid viktigt. Med tanke på den mycket starka kopplingen till rökning är sjukdomen ofta stigmatiserande: “Jag skäms för detta, det är ju mitt eget fel eftersom jag har rökt”. På grund av detta eventuella stigma kan flera av dessa patienter också behöva socialt stöd av olika slag.

Med tanke på den starka koppling som KOL har med rökning är det självklart med fasa man ser på de stora andelar av våra ungdomar, och då främst flickor, som röker idag. I årskurs 9 så röker 30% av flickorna och 23% av pojkarna med viss regelbundenhet, om inte dagligen. I årskurs 2 på gymnasiet har dessa siffror ökat till 42% respektive 33%… Det är så man kan gråta, vilket är i stort sett ett av de citat som berör mig mest i skriften “En rapport om KOL - den bortglömda folksjukdomen” från Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund: “Det gör ont när jag ser flickorna röka”, säger KOL-patienten Kerstin Hallberg. När Kerstin började röka på 50-talet visste man inte så mycket om riskerna men “idag när jag ser flickor röka gör det ont i mig. De måste ju vara medvetna om hur farligt det är”…

Och självklart är det så att våra ungdomar idag vet hur farligt det är med tobak, och därför är det viktigt att de hjälper oss att förstå varför så många ändå faller för frestelsen och vad som behöver göras för att vända på den utvecklingen. Därför behöver vi ert engagemang i projektet Dizza Tobak. Detta projekt drivs av SAMBA i samarbete med A Non Smoking Generation med stöd av Pfizer. I Dizza Tobak skall ungdomarna själva göra världens bästa kampanj mot tobaken - enda kravet är att deras bidrag kan laddas upp på dizzatobak.se. De tävlar sedan med sitt bidrag i en tävling med en total prissunmma på 100 000 SEK.

Jag ska inte gå in på några direkta detaljer vare sig från projektrapporten “KOL i primärvården i Uppsala Län” eller från dagens mycket intressanta seminarium. Låt mig bara få konstatera att rapporten påvisar stora brister inom vården vad gäller exempelvis att få en diagnos till stånd. Till stor del beror detta på att man inte genomför spirometri och att kompetensen är för låg. Glädjande var dock att deltagande politiker från Uppsala Län, Ismail Kamil (FP) som är ordförande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen samt Vivianne Macdisi (S) båda förstod problemen och utlovade förbättringar. Tidig diagnos och insatser mot tobaken är centrala element, men då måste såklart kompetens och resurser finnas även ute i primärvården. Ismails arbete kan vi bland annat följa via hans blogg. Hoppas att han visar på snabba åtgärder kopplade till dagens seminarium.

Jag var glad över att alla påtalade vikten av breda samarbeten, där såväl politiker, patientföreningar, professionen inom hälso- och sjukvården samt vi från industrin deltar. Det är enda sättet att kunna lösa de enorma utmaningar som finns kring folkhälsan. Det behövs stora investeringar i folkhälsan. Det tycker jag lovar gott för vår fortsatta intressentdialog!

Och kanske är det till och med så att jag vågar än en gång dryfta mitt gamla mantra:

…För övrigt anser jag att hälsa bör finnas med på schemat…

Stort tack till Allan Larsson, Hjärt och Lungsjukas länsförening i Uppsala, Kicki Fjellström från Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund och Signe Svedberg Brandt som gjorde alla spirometrier för ett väl genomfört projekt och en mycket proffsig avslutning av projektet i och med dagens seminarium.

Gabriel Bjerner, en Pfizer Global Health Fellow

Kategorier:

Ett av Pfizers stora globala CSR-program är Pfizer Global Health Fellows. Som en Global Health Fellow åker en Pfizermedarbetare ut på ett uppdrag i 3-6 månader för att jobba i ett område där hälso- och sjukvården ofta har helt andra utmaningar än de vi ser här i I-världen. Pfizer betalar för såväl tid som uppehälle och arbetet utförs i samarbete med en så kallad NGO (non-governmental organization) eller en MLO (multilateral organization) i det valda landet. Flera av de utmaningar som möter våra medarbetare är effekterna av HIV/AIDS, tuberkulos, malaria och andra sjukdomar i utvecklingsländerna.

Gabriel Bjerner

För närvarande är en svensk på uppdrag inom ramen för Pfizer Global Health Fellows, Gabriel Bjerner. Gabriels uppdrag har beskrivits på följande sätt:

“As a Pfizer Project Management Fellow for the Access Project in Kigali, Rwanda, Gabriel will assess and develop management systems at the district and health center level, including budgeting, forecasting, strategic planning and reporting. He hopes for meaningful results based on his knowledge and abilities. On assignment, Gabriel plans to use the skills and tools he has acquired through life and work to improve the situation for others. He hopes to return with the ability to better focus on activities that create true value for Pfizer and the community.”

För mig är detta arbete ett utmärkt exempel på att vår hjälp till länder såsom Rwanda absolut inte begränsas till donationer av läkemedel utan att vi aktivt bidrar till uppbyggnaden av en fungerande infrastruktur kring hälso- och sjukvård. Det är ju förstås så att om det inte finns en fungerande infrastruktur, med utbildade läkare och syrror men också med en fungerande administration inom hälso- och sjukvården, så hjälper tyvärr inte en ökad tillgång på läkemedel så långt för att bekämpa HIV/AIDS, tuberkulos, malaria och så vidare.

Lycka till i ditt arbete Gabriel, du gör en enormt viktig insats!

Olaglig tobaksförsäljning till minderåriga

Kategorier:

Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson oroas över att ungdomar lätt kan få tag på cigaretter och snus.  Ett nytt lagförslag som presenterades i veckan ska göra det möjligt att stoppa tobaksförsäljningen i en affär som säljer till minderåriga. Du kan läsa kommentarer om förslaget bland annat på Aftonsbladets hemsida samt på Fredrik Söderhielms blogg (generalsekreterare på A Non Smoking Generation).

Jag håller med Fredrik Söderhielm att

“Tyvärr fungerar inte den nuvarande 18 åriga åldersgränsen, men ej heller nya lagförslaget kommer att ställa det till rätta enligt vår uppfattning.”

Det behövs tuffa tag mot de som bryter mot lagstiftningen, men det är också så att vi måste jobba än hårdare i samhället med tobaksprevention. Låt oss hjälpas åt att försöka skapa en kultur där det inte finns en efterfrågan på tobak, åtminstone inte bland de minderåriga.

Ett sätt för de unga själva att delta i skapandet av en “anti-tobaks kultur” är genom deltagande i projektet Dizza Tobak. Dizza Tobak drivs av SAMBA i samarbete med A Non Smoking Generation med stöd av Pfizer. Projektet inkluderar bland annat en pristävling för landets alla skolklasser (årskurser 5 - 8), med ett totalt prisvärde på 100 000 SEK. Uppdraget till ungdomarna är att ta fram den bästa anti-tobakskampanjen någonsin. En utmaning värd namnet!

Välkomna in i kampen mot tobaken! Delta i Dizza Tobak!

Upphandlingskriterier - allt annat än enkelt…

Kategorier:

Jag har vid ett antal tillfällen nu i veckan deltagit i diskussioner kring miljökriterier vid offentlig upphandling. En slutsats man kan dra är att “det är inte alls helt enkelt”. Den lagstiftning som ligger i grunden, LOU (Lagen om Offentlig Upphandling), beskrivs bland annat på Konkurrensverkets hemsida. Konkurrensverket beskriver bland annat hur miljökraven i offentlig upphandling får utformas:

“De miljökrav som ställs ska vara relevanta för den aktuella upphandlingen dvs. de ska ha ett naturligt samband med och stå i proportion till det som upphandlas. Miljökraven bör så långt som möjligt ha utarbetats på grundval av vetenskapliga rön. Det kan innebära att kraven ska vara allmänt accepterade utifrån gjorda undersökningar, standarder etc. ”

Miljökrav och -kriterier för olika typer av branscher, varor och tjänster utvecklas inom ramen för Miljöstyrningsrådets (MSR) verksamhet. MSR beskriver sitt uppdrag på följande sätt:

“Den offentliga upphandlingen i Sverige omfattar idag uppemot 500 miljarder kronor per år. Lägger man till den upphandling som sker inom den privata sektorn är summan uppemot tre gånger större. Om det ställdes relevanta och mer långtgående miljökrav vid alla dessa upphandlingar skulle en stor del av den negativa miljöpåverkan kunna undvikas. Därför arbetar Miljöstyrningsrådet med att ta fram kriterier för miljöanpassad upphandling, samt med övrig information om hållbar upphandling. Kriterierna uppdateras kontinuerligt för att bl.a. anpassas till den tekniska utvecklingen på marknaden.”

De krav och kriterier som MSR utvecklat för upphandling av läkemedel finns redovisade på följande länk. Viktigt att komma ihåg är dock att MSR:s framtagna krav och kriterier endast är rekommendationer. Landsting och regioner, och alla andra offentliga upphandlare, behöver inte hålla sig till dessa. Detta kan naturligtvis för oss som lämnar anbud ibland kännas jobbigt, då olika upphandlare efterfrågar väldigt olika typer av miljöinformation, men även alltmer hållbarhetsinformation och information om vårt sociala ansvarstagande. Och helt tydligt är det så att det finns många frågeställningar kring vilka typer av krav som kan ställas kring social ansvarstagande i den offentliga upphandlingen. MSR har givit ut en riktlinje men det framgår även av denna att rättsläget fortsatt är oklart eftersom inga prejudicerande domar ännu finns:

“Med hänvisning till vad som sagts ovan i rättsgenomgången och i punkt 1-6 kan det konstateras att det mest lämpliga sättet att införa sociala eller etiska krav vid en varuupphandling är som särskilda kontraktsvillkor. Ett sätt kan vara att som särskilda kontraktsvillkor införa en ”uppförandekod” eller på annat sätt beskriva de riktlinjer som ska följas av leverantören under kontraktstiden och vid leverans av varorna. Det ska framgå av anbudet att kontraktsvillkoren accepteras av leverantören. Uppföljning kan ske genom att leverantören regelbundet, på ett överenskommet sätt, redovisar hur kontraktsvillkoren uppfylls. Om det visar sig att brister förekommer kan fördjupad kontroll eller uppföljning göras, hur och vem som ska genomföra detta bör framgå av kontraktsvillkoren. Rättsläget måste dock anses som oklart eftersom några prejudicerande domslut som rör sociala hänsyn vid upphandling av varor inte finns i dagsläget.”

Det är enormt viktigt att detta arbete inom ramen för såväl Konkurrensverket som Miljöstyrningsrådet fortsätter. Jag har många gånger sagt att jag välkomnar miljökrav, samt förvisso också hållbarhetskrav, vid upphandling under förutsättning att kraven och kriterierna är rimliga, rättvisa och att de följs upp. Ni kan bland annat på de inlägg jag skrev på bloggen den 11 oktober 2009 (inlägg 1 och inlägg 2) se hur jag svarar å Pfizers vägnar på den typ av frågeställningar som ofta dyker upp. Det är viktigt att kraven är rimliga, rättvisa, entydiga och tillåtna enligt Lagen om Offentlig Upphandling (och detta sista är inte det minst viktiga…) eftersom det är tydligt att den uppföljning som faktiskt görs, bland annat av det särskilda kontraktsvillkor som uppförandekoden Hållbar Upphandling från Stockholms Läns Landsting (SLL), Västra Götalands Regionen (VGR) och Region Skåne utgör, kan leda till att kontrakt blir avbrutna. Läs om vad som skedde med två leverantörer till SLL när de bröt mot uppförandekoden:

“Stockholms läns landsting avslutar avtalet med två leverantörer av sjukvårdsartiklar sedan det visat sig att de inte lever upp till den uppförandekod som de åtagit sig att leva upp till när artiklarna upphandlades. Bland annat släpptes trikloretylen rakt ut i avloppet i Pakistan. “