Pfizers miljö- och ansvarsblogg

Mer om läkemedelstillverkning i utvecklingsländer

Kategorier:

Igår publicerade Ingrid Stenberg, redaktionschef på Läkemedelsvärlden, ett inlägg på sin blogg kring utsläpp av läkemedelssubstanser vid tillverkning i utvecklingsländer. Ingrid tycker sig se en viss förändring i hur industrin förhåller sig till de rapporter om utsläpp i tredje världen. Han baserar det delvis på uttalanden från AstraZenecas globala miljöchef Alan Horowitz som gjordes på den konferens som AstraZeneca genomförde i Kina nyligen och som Ingrid också har kommenterat på www.lakemedelsvarlden.se.

Såväl i samband med AstraZenecas konferens i Kina som vid Läkemedelsverkets, Läkemedelsindustriföreningens och IVL:s seminarium den 29 april fördes diskussioner om vilka åtgärder som bör vidtagas, varav en av idéerna handlar om att införa miljökrav i det globala regelverket GMP (Good Manufacturing Practice). Som Ingrid mycket riktigt påpekar i sitt senaste blogginlägg så tycker jag att det är viktigt att inte diskussionen fastnar i “ska miljökrav införas i GMP eller inte?”. Det finns för- och nackdelar med lagstiftning, ett av problemen är vanligtvis att lagstiftning tar tid, och det gäller framförallt när vi pratar om förändringar i globala regelverk. Vad görs, och vad mer behöver göras, nu i ett kortare perspektiv? Jag hoppas att det regeringsuppdrag som ligger på Läkemedelsverket gällande tillverkning av läkemedelssubstanser

“Läkemedelsverket ska efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen kartlägga möjligheterna att skärpa miljökraven vid tillverkning av läkemedel och aktiv substans till läkemedel, nationellt och internationellt. Möjligheter till lagstiftning såväl som frivilliga branschinitiativ och/eller globala initiativ på FN-nivå bör undersökas. Alternativa handlingsvägar bör föreslås och Läkemedelsverket bör förorda någon av dessa. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet/Miljödepartementet senast den 31 december 2009.”

belyser alternativ till lagstiftningsverktyget. En viktig aspekt är såklart marknadsmodeller, det vill säga hur offentlig upphandling och andra system på läkemedelsmarknaden, kan “belöna the good guys”. På samma sätt som inom alla andra branscher så är det såklart så att krav från konsumenter och andra intressenter påverkar industrin och vanligtvis skapar mängder med initiativ för att ett bolag ska stärka sin konkurrenssituation. På en sådan marknad är det ofta så att inte alltid den absolut billigaste produkten vinner… Vilka är då “the good guys”? Jag vill hävda att flera av de större läkemedelsbolagen har goda förutsättningar att rankas som goda exempel. Vi har i många år arbetat aktivt med program där vi genomlyser kvalitets- och miljöaspekter hos de företag som vi kan tänka oss inleda samarbeten med. De företag som antingen direkt uppfyller de krav som bland annat uttrycks i vår “code of conduct“, eller ligger tillräckligt nära för att i samarbete med oss höja sig till den nivån, kan bli aktuella för samarbeten. Inom ramen för dessa samarbeten genomförs sedan regelbundna inspektioner. Eftersom vi liksom alla andra stora läkemedelsbolag har många leverantörer så är det dock viktigt att komma ihåg att vi tvingas prioritera hur ofta, samt hur detaljerat, inspektioner genomförs. Så det finns fungerande program på plats, även om jag är den första att erkänna att de kan förbättras. Genom samarbeten mellan de olika läkemedelsbolagen, exempelvis via “The Pharmaceutical Supply Chain Initiative“, kan exempelvis effektiviteten i dessa program ökas.

Vad som är viktigt att komma ihåg när vi diskuterar en fråga som utsläpp från läkemedelstillverkning i utvecklingsländer är att de stora, välkända bolagen såsom Pfizer har sitt varumärke att skydda. Ni kan förlita er på att vi redan har program på plats och kommer försöka ytterligare förbättra våra insatser för att inte riskera att varumärket svärtas ner. Denna starka drivkraft finns ofta inte hos de mindre, okända aktörerna. Tyvärr är det dock så att vi inte har ett “trollspö” som gör att vi kan förändra allt till perfektion på kort tid, men genom att den forskande läkemedelsindustrin allt tydligare fokuserar en närvaro på tillväxtmarknader såsom Indien är jag övertygad om att situationen kommer förbättras över tid - detta oberoende av om de stora bolagen har en direkt koppling till den typen av utsläpp som Joakim Larsson och andra forskare har beskrivit, eller endast en in-direkt koppling genom vår blotta närvaro i Indien.

Rent vatten - en bristvara redan idag, låt oss se till att inte utsläpp från industrier och andra verksamheter smutsar ner de vattendrag som finns! Vi har alla en roll att spela i det arbetet. Ett viktigt steg i detta är såklart Läkemedelsverkets regeringsuppdrag som skall slutföras under hösten. En första glimt av de slutsatser som kommer att dras lär nog komma att redovisas på den miljökonferens som Läkemedelsverket genomför inom ramen för det svenska ordförandeskapet i EU den 10 - 11 novermber.

Tillverkning av läkemedel i Indien

Kategorier:

Jag har på bloggen vid ett flertal tillfällen kommenterat den situation som Joakim Larsson tydliggjorde via sitt och sina kollegors (bland andra Cecilia de Pedro som idag arbetar på AstraZeneca i Södertälje) arbete i Hyderabad i Indien (Larsson, D. G. J. , de Pedro, C. & Paxeus, N. J. Hazard. Mater. 148, 751– 755, 2007). Läs bland annat mitt blogginlägg från den 26:e juni.

I dagarna har Joakim L publicerat ytterligare information där han och Jerker Fick (Larsson, D. G. J. & Fick, J. Reg. Toxicol. Pharmacol. doi:10.1016/j.yrtph.2009.01.008, 2009) visar att ett antal av de läkemedel som finns på den svenska marknaden åtminstone till delar tillverkas just i denna del av Indien och att det finns kopplingar till det mycket bristfälliga reningsverk som beskrevs i den första studien.

Detta arbete har fått bland annat Nature att skriva om ämnet i dagarna. SvD , DN och Aftonbladet har också publicerat artiklar i ämnet. Det är en mycket allvarlig situation som beskrivs och det är viktigt att alla olika aktörer som på något sätt är inblandade i frågeställningen, exempelvis myndigheter, hälso - och sjukvården samt generikaindustrin (tillverkare av “läkemedelskopior”), deltar i arbetet med att kartlägga problemet i sin helhet och identifierar relevanta åtgärder. Som jag påtalade den 8 januari så kommer självklart vi inom Pfizer och övriga medlemsföretag inom LIF (Läkemedelsindustriföreningen) att samarbeta med Läkemedelsverket som fått regeringens uppdrag att hantera frågeställningen. Det är såklart helt självklart att läkemedel som vi använder här i Sverige för att hjälpa oss med vår hälsa inte ska orskaka ohälsa och miljöpåverkan i andra länder! Även om mitt citat i SvD:s artikel

“Bengt Mattson hävdar att han inte vet vilka företag och läkemedel det rör sig om. Vår enda kommentar för närvarande är att vi samarbetar med Läkemedelsverket i deras pågående utredning om frågan”

kan låta lite defensivt så vill jag vara tydlig i att vår absoluta ambition är att bidra positivt i den av Läkemedelsverket drivna processen! Jag tycker inte heller att det är konstigt att jag inte har full vetskap om vilka företag och produkter det rör sig om. Tillverkningskedjan är komplex och i många fall är såväl underleverantörer som underlevarantörers underleverantörer inblandade. Det tar lång tid att kartlägga hela denna kedja och säkerställa alla olika aktörers agerande. Denna komplexa verklighet har många andra industribranscher tvingats arbeta med för att skapa en allt större klarhet och öppenhet omkring sin “supply chain” och det kommer även läkemedelsindustrin att klara av. Det blir ett spännande, och viktigt arbete som vi och andra kommer göra med Läkemedelverket i år. En av de första anhalterna är det seminarium som LIF anordnar tillsammans med Läkemedelsverket och IVL den 29 april: “Läkemedelsproduktion i lågkostnadsländer - drabbas miljön?”. Information om detta seminarium kommer att publiceras på www.kunskap.ivl.se

HIV/AIDS - ett hot mot utvecklingen i 3:e världen

Kategorier:

HIV/AIDS är en av de allra största hoten mot en hållbar utveckling i många av världens utvecklingsländer. En av de allra värsta situationerna anser jag vara den som Afrika, framförallt länderna söder om Sahara, befinner sig i. HIV och AIDS slår ut stora delar av den arbetsföra befolkningen, och överförs också ofta från mor till barn. Detta är som sagt var en fruktansvärd situation som riskerar att förta effekten av alla de övriga insatser som görs för att hjälpa människor i tredje världen och att bygga fungerande, hållbara samhällen.

Pfizer bidrar på många olika sätt i arbetet mot HIV/AIDS. Självklart jobbar vi dels med att ta fram nya effektiva mediciner men också att genom utbildningsinsatser sprida kunskap och hjälpa till i byggandet av en fungerande infrastruktur inom hälso- och sjukvård i berörda länder. Ett utmärkt exempel på detta är arbetet som bedrivs inom ramen för Infectious Diseases Institute (IDI) i Uganda.

IDI har utbildat flera tusen läkare, sjuksystrar och annan sjukhuspersonal som idag arbetar i många av de värst drabbade länderna i södra Afrika. Vill ni läsa mer om de satsningar som vi gör inom ramen för “Pfizer Investments in Health” så hänvisar jag er till våra globala hemsidor. Pfizer Investments in Health är det samlingsnamn vi har för de stora globala initiativen inom socialt ansvarstagande. Förutom HIV/AIDS så finns projekt inom exmepelvis malariaområdet.

I vårt arbete mot HIV/AIDS i utvecklingsländerna är jag glad för att jag idag kan presentera ytterligare ett initiativ. Pfizer sponsrar två svenska studenter (Josephina Ekedahl och Jonna Bertfelt) som under de kommande månaderna skall arbeta i Zambia respektive Kambodja med HIV/AIDS-frågan. Josephina och Jonna deltar i ett program hos Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte med finansiering främst från SIDA. Ni kommer att ha möjligheten att följa deras arbete och upplevelser via deras bloggar:

http://josephinaekedahl.wordpress.com/about/

http://jonnabertfelt.wordpress.com/about/

Jag kommer att återkomma till detta i flera inlägg framöver med rekommenderar er att själva titta regelbundet på deras bloggar när de väl rest iväg. De har ett mycket spännande och viktigt arbete framför sig!!

Mobilize Against Malaria

Kategorier:

Mobilize Against Malaria - Pfizers program för att stoppa spridningen av malaria i Ghana, Kenya och Senegal

Väldigt ofta får jag frågor från personer som jag träffar som undrar varför läkemedelsindustrin inte arbetar med “tredje världens sjukdomar”. Jag förstår delvis var denna uppfattning kommer ifrån, även om jag absolut vill påstå att uppfattningen är felaktig. Jag tycker det finns skäl att vara självkritisk för vår industri. Vi är dåliga på att kommunicera kring de olika satsningar vi gör inom exempelvis malaria och tuberkulos. Jag har tidigare på bloggen diskuterat delar av de satsningar som Pfizer gör till stor del fokuserat på Afrika. Dessa program brukar vi kalla “Pfizer Investsments in Health“. Ett av dessa program är “Mobilize Against Malaria“.

Malaria - stort problem i Afrika

Malaria är den vanligaste dödsorsaken för barn under 5 år i Afrika, och den står för cirka 10% av all dödlighet på den Afrikanska kontinenten. “Mobilize Against Malaria” (MAM) är ett fem-årigt program som Pfizer startade 2007. Fokus ligger på att stoppa spridningen av malaria i Ghana, Senegal och Kenya. Pfizer samarbetar med flera organisationer i detta program, bland andra Family Health International och IntraHealth International, och valet av fokusländer baseras dels på diskussioner med våra samarbetspartners var vårt arbete kan resultera i “största sociala förbättring” samt också var insatserna kan utgöra en “kommersiell möjlighet” för Pfizer på sikt. Som jag skrivit tidigare här på bloggen så tycker jag att det är bra att man är tydlig med att det finns en affärsmässig koppling även på de mest “filantropiska CSR-projekten”. Jag tycker absolut inte att vi behöver skämmas för att vi utöver att hjälpa folk i stor nöd i bland annat Afrika genom våra utvecklingssamarbeten, även långsiktigt bygger ett underlag för en framtida fungerande läkemedelsmarknad i dessa länder.

Arbetet för att stoppa spridningen av malaria fortsätter och vi inleder kontinuerligt nya samarbeten för att förstärka programmen. Det senaste samarbetet, kring en ny malariamedicin, offentliggjordes igår - du kan läsa mer om det via denna länk.

Hållbarhetsredovisning - kommunicera CSR-arbetet

Kategorier:

Idag hade Näringsdepartementet bjudit in till ett välbesökt seminarium med GRI:s (Global Reporting Initiative) vice VD Teresa Fogelberg. GRI är de helt dominerande riktlinjerna internationellt för hur företag och organisationer rapporterar om sitt hållbarhetsarbete, dvs sitt CSR- och miljöarbete. Pfizers hållbarhetsredovisning “Pfizer Corporate Responsibility Report 2007″ som du hittar via länken http://www.pfizer.com/responsibility/ är ett exempel på en hållbarhetsredovisning i enligthet med GRI:s riktlinjer. I slutet av vår redovisning presenterar vi steg-för-steg hur vi svarar upp mot GRI:s riktlinjer.

Skälet till att Näringsdepartementet, och specifikt enheten för Statligt ägande via departementssekreterare Jenny Didong, hade bjudit in till seminariet är det beslut som regeringen fattat att alla statligt ägda bolag från och med 2008 skall redovisa sitt hållbarhetsarbete enligt GRI.

Teresa Fogelberg, GRI

Teresa Fogelberg presenterade för oss såväl bakgrunden till GRI och nuläge vad gäller implementering av riktlinjerna världen över, som sina funderingar över den framtida utvecklingen. Det var mycket glädjande att se att GRI har fått ett bra fotfäste i stora delar av världen även om det framför allt i Afrika och till viss del även i Sydamerika återstår mycket arbete. Teresa angav den allt större oron kring klimatförändringarna som en drivkraft till ökningen av hållbarhetsredovisningar. Att alltfler också ansluter sig till GRI:s riktlinjer möjliggör för läsaren - som inte bara är investerare och bolagens och organisationernas egna medarbetere utan också i ökande grad du och jag - en möjlighet att jämföra olika redovisningar och organisationer. Det är enormt viktigt för att redovisningarna ska fylla en rejäl funktion i att styra utvecklingen i rätt riktning. Teresa spekulerade också kring vilka andra CSR-områden som hon tror får ökad fokus när klimatfrågan blir en alltmer självklart integrerad del i alla organisationers “rutinmässiga” verksamhet. Teresa menade att frågor inom områdena “mänskliga rättigheter” och “mångfald” får ökat utrymme och kommer vara de frågeställningar som kan särskilja mellan hur mogna och utvecklade de olika organisationernas CSR-arbete är.

Det var också mycket spännande att höra om hur olika bolag och organisationer försöker öka interaktiviteten i kommunikationen av hållbarhetsarbetet. Teresa gav till och med exempel på hur man försökt öppna upp hela redovisningen av data och resultat genom att publicera dessa med hjälp av “blogg-liknande” verktyg. Kul att se att alltfler bolag och organisationer förstår vikten av att bjuda in till en öppen och ärlig dialog. Teresa påtalade också tydligt vikten av att redovisningen är “balanserad”, man ska såväl berätta om sina lyckade resultat som om sina misslycaknden och tillkortakommanden. Hon uppmanade tydligt alla organisationer att presentera “sina dilemman”. Pfizers “dilemman” finns som ni kanske sett redan tidigare presenterade på webben.

Sammanfattningsvis var detta ett spännande och intressant seminarium, och jag känner mig än mer övertygad nu att det är jätteviktigt att vi fortsätter vårt arbete inom Pfizer med att bjuda in till en öppen och transperent diskussion om vårt arbete. Det står också klart att vi alla genom att redovisa våra initiativ och program på ett enhetligt sätt (dvs i enlighet med GRI:s riktlinjer) skapar möjligheten till jämförelser och identifierandet av “best practices” vilket kan styra utvecklingen i önskvärd riktning. Jättebra att nu också de svenska statligt ägda bolagen kommer med i detta växande nätverk!!