Pfizers miljö- och ansvarsblogg

Leaving for Uganda

Kategorier:

I am now on my way to Uganda. I will visit the Infectious Diseases Institute (IDI) in Kampala during this week.

We will look in to activities and efforts which are part of Pfizer’s philanthropic programs, e.g.
- training of physicians and nurses at the Infectious Diseases Institute
- the fight to eliminate trachoma in the International Trachoma Initiative, and
- the efforts to ease some of the consequences of HIV/AIDS in the Diflucan Partnership Program.

But in addition to this we will also visit the homes of patients in order to experience their every-day environment and visit schools and health-care centres in villages around Uganda. These visits will probably be the experiences that have the strongest impact on us. One of my Pfizer colleagues who have visited IDI before said that it was “a life changing experience - you will just not ever again see things the way you did before the visit…”

If you are interested to see how the trip develops and take part in “the life changing experience”, follow the blog over the coming days. And as I wrote on the blog just before the weekend, I will use the English language on the blog during this week - after all, I leave for a “global assignment”.

You can read a lot of information regarding our global philanthropic programs via this link. A brief introduction to the Pfizer Investments in Health platform sound like this:

At Pfizer we strive to positively impact the health of people around the world. Our philanthropy is focused on investing the full range of the company’s resources — people, skills, expertise and funding — to broaden access to medicines and strengthen health care delivery for underserved people around the world. Our philanthropy platform, Pfizer Investments in Health, offers a coordinated approach to contribute to society beyond medicines:
Treat: Improving access to medicines and health care services
Teach: Expanding health care worker training and patient education on disease prevention and treatment options
Build: Strengthening the capacity of health care organizations to support prevention, diagnosis, treatment and care
Serve: Advocating and sharing best practices to improve health care for the underserved

CSR-diskussioner med besökare från Indien

Kategorier:

De senaste två dagarna har jag tillbringat tillsammans med tre indiska besökare. Manu Kapila från Fortis Healthcare Limited, Latha Sankarnarayan från Green Evangelist samt Madhura Kapdi från Child Rights and You deltar alla i Svenska Insititutets Managementprogram kring hållbart företagande.

Det har verkligten varit två spännande och intensiva dagar. I tisdags hade vi en hel dag av diskusisoner kring ansvarsfullt och hållbart företagande då jag och kollegor från Pfizer i Sverige presenterade hur vi arbetar med att i vår affärsverksamhet driva socialt och miljömässigt ansvarstagande, hur vi hanterar affärsetiska frågeställningar samt hur vi jobbar med vår HR-strategi. Alla dessa perspektiv anser jag vara självklara delar av ett modernt CSR (”Corporate Social Responsibility”) eller CR (”Corporate Responsibility”)-arbete. De fyra perspektiven

- Mänskliga rättigheter (eller “Social Sustainability” som jag ofta kallar det i mina engelska presentationer)

- Arbetsförhållanden (eller “Employer Branding”, dvs hur Pfizer uppfattas som arbetsgivare)

- Miljö (eller “Environmental Sustainability” på mina engelska bilder)

- Anti-korruption (eller “Business Ethics”, dvs affärsetik som ofta är det uttryck jag använder)

är hämtade från FN-initiativet Global Compact som Pfizer har jobbat med sen 2002.

Det gladde mig mycket att vi fick väldigt positiv återkoppling från våra besökare kring hur vårt CSR-arbete verkligen är integrerat i affären. Som jag har visat tidigare här på bloggen (se exempelvis inlägget från 29:e mars) så beskriver jag ofta kopplingen till affären med hjälp av den så kallade Walderik-Mattson-pyramiden.

En av de längsta och tuffaste diskussionerna vi hade under tisdagen gällde hur vi säkerställer goda arbetsförhållanden och ett bar miljöarbete i leverantörskedjan. Självklart var denna diskussion delvis föranledd av vetskapen att det från läkemedelstillverkning i Hyderabad i Indien släppts ut stora mängder läkemedelssubstanser. Föga förvånande ville Manu, Latha och Madhura förstå hur vi inom Pfizer arbetar för att säkerställa att inte vi är inblandande i den typen av missförhållanden. Läs mer om denna fråga på tidigare blogginlägg (exempelvis från den 16:e augusti).

Det var också glädjande att höra att Manu, Latrha och Madhura var mycket positiva till den öppenhet och ärlighet som vi visade i diskussionerna. De var helt enkelt inte vana vid att representanter för läkemedelsindustrin så öppet bjöd in till heta diskussioner. Här hoppas jag verkligen att hela vår bransh, inte bara i Sverige utan runt om i hela världen, öppnar upp och vågar ge sig in i debatten. För mig handlar det helt enkelt om vår långsiktiga överlevnad. Utan en öppen och ärlig diskussion med alla våra olika intressenter så förlorar vi vår möjlighet att driva vår verksamhet. Vi är beroende av intressenternas förtroende för att kunna fortsätta utvecklas!

För att även få “se och känna på verkligheten” besökte vi igår en läkemedelstillverkande fabrik i Uppsala. Pfizers tidigare fabrik i Boländerna i Uppsala ägs idag av det indiska bolaget Kemwell och är idag en tredje-partstillverkare till oss.

Det var ett enormt bra besök hos Kemwell där Manu, Latha och Madhura fick se framför allt hur ett bra fungerande miljöarbete ser ut i verkligheten. Det var tydligt att de fick en enorm massa positiva intryck som de skulle ta med sig tillbaka till Indien och använda där i sitt arbete.

Jag känner som alltid i situationer som denna att det är enormt värdefullt att diskutera CSR-arbete med personer som har en annan bakgrund än mig själv, som har helt andra erfarenheter och kunskaper samt perspektiv kring ansvarsfullt företagande. Diskussionen blir enormt givande för oss alla!

Earth Day 2010

Kategorier:

Idag, den 22:a april, firas Earth Day i stora delar av världen. Kampanjen, som startades för 40 år sedan har slagit igenom med stor kraft i främst USA, medan den i det närmaste går obemärkt förbi här hemma i Sverige. Jag har inte riktigt förstått varför det är så. Jämför exempelvis med den enorma uppslutningen här i Sverige kring WWF:s Earth Hour för en knapp månad sedan. Kanske kan det vara så att “verkliga gräsrotsrörelser” som Earth Day har lite svårare att slå igenom här i Sverige där vi är vana vid att en stark organisation eller en myndighet driver på i frågan.

Gå in på Earth Day:s hemsida med alla olika små “gräsrotskampanjer” och låt dig inspireras! Det finns också mängder med vackra, skrämmande, fyndiga och allmänt intressanta YouTube-klipp kopplade till Earth Day. Allt från “engagerade amatörers” verk (länk till ett exempel) till enormt välregisserade filmer från bolag som Disney.

Eftersom Earth Day är som starkast i USA är det inte överraskande att läkemedelsrelaterade initiativ på Earth Day domineras av aktiviteter kring “unused medicines”, dvs överblivna läkemedel, som är en stor fråga i USA. Vi har här i Sverige sedan många år en mycket lyckad insamling via apoteken av överblivna läkemedel. Arbetet drivs i ett väl fungerande samarbete mellan industrin och apoteken. Läs mer via denna länk. I USA däremot har man inte lyckats implementera en fungerande lösning. Det är faktiskt så att man bara till för ett antal år sedan uppmanade allmänheten att spola ner överblivna läkemedel i toaletten. Detta är såklart ett mycket dåligt sätt att hantera problemet eftersom det ökar den potentiella belastningen av läkemedelsrester ute i vattendragen. Men det är svårt att skapa ett fungerande system för återlämning av överblivna rester eftersom läkemedelsmarknaden och läkemedelshanteringen ser ut som den gör i USA. Men en lång rad olika initiativ tas på olika platser runt om i USA. Några av de som görs i anslutning till Earth Day i år är:

- Educational Programs for Household Waste Disposal: Public Service Radio Announcements aired in Washington State

- Pharmacy Collection Program: Pharmacy collection effort has enrolled over 800 independent pharmacies in program sponsored by National Community Pharmacists Association

- Community Collection Program: Community collection program sponsored by Waste Management in Denton County Texas

- Mail Back Program: US Postal Service announced the expansion of the Maine mail back program to all US Veterans

Jag hoppas personligen på att Earth Day växer i styrka även här i Sverige under de kommande åren. Jag tycker det är alldeles utmärkt att man med hjälp av den extra exponering det ger i mediabruset att ha en “speciell kampanjdag” kan uppmärksamma alla olika komplexa perspektiv som finns på miljöfrågan. WWF:s Earth Hour sätter extra fokus på klimatfrågan vilket jag anser vara alldeles utmärkt, men sen skulle jag gärna se att vi även här i Sverige kunna belysa även övriga miljöperspektiv med samma genomslag. Men det kanske förblir en miljöchefs våta dröm…

Gabriel Bjerner, en Pfizer Global Health Fellow

Kategorier:

Ett av Pfizers stora globala CSR-program är Pfizer Global Health Fellows. Som en Global Health Fellow åker en Pfizermedarbetare ut på ett uppdrag i 3-6 månader för att jobba i ett område där hälso- och sjukvården ofta har helt andra utmaningar än de vi ser här i I-världen. Pfizer betalar för såväl tid som uppehälle och arbetet utförs i samarbete med en så kallad NGO (non-governmental organization) eller en MLO (multilateral organization) i det valda landet. Flera av de utmaningar som möter våra medarbetare är effekterna av HIV/AIDS, tuberkulos, malaria och andra sjukdomar i utvecklingsländerna.

Gabriel Bjerner

För närvarande är en svensk på uppdrag inom ramen för Pfizer Global Health Fellows, Gabriel Bjerner. Gabriels uppdrag har beskrivits på följande sätt:

“As a Pfizer Project Management Fellow for the Access Project in Kigali, Rwanda, Gabriel will assess and develop management systems at the district and health center level, including budgeting, forecasting, strategic planning and reporting. He hopes for meaningful results based on his knowledge and abilities. On assignment, Gabriel plans to use the skills and tools he has acquired through life and work to improve the situation for others. He hopes to return with the ability to better focus on activities that create true value for Pfizer and the community.”

För mig är detta arbete ett utmärkt exempel på att vår hjälp till länder såsom Rwanda absolut inte begränsas till donationer av läkemedel utan att vi aktivt bidrar till uppbyggnaden av en fungerande infrastruktur kring hälso- och sjukvård. Det är ju förstås så att om det inte finns en fungerande infrastruktur, med utbildade läkare och syrror men också med en fungerande administration inom hälso- och sjukvården, så hjälper tyvärr inte en ökad tillgång på läkemedel så långt för att bekämpa HIV/AIDS, tuberkulos, malaria och så vidare.

Lycka till i ditt arbete Gabriel, du gör en enormt viktig insats!

KTH-seminarium, Droger på drift

Kategorier:

I går hölls ett seminarium på KTH i deras serie “pros et contra” kring utsläpp av läkemedelssubstanser från produktionsanläggningar i utvecklingsländer. Frågor som ställdes i inbjudan till den öppna föreläsningen och debatten var

- Hur allvarliga är problemen?

- Vad kan vi i Sverige göra åt problemen?

- Hur kontrollerar läkemedelsbolagen som outsourcat produktionen sina underleverantörer?

Christina Rudén, KTH och programdirektör MistraPharma, gav först en allmän introduktion till området läkemedel och miljö.

Christina Rudén

Christina lämnade sedan över ordet till Joakim Larsson, från Sahlgrenska Akademin på Göteborgs Universitet. Joakim presenterade de studier som gjorts kring läkemedelstillverkning och utsläpp i Hyderabad i Indien tillsammans med bland andra Cecilia de Pedro, idag på AstraZeneca. Ni kan läsa mer om dessa studier exempelvis via följande länkar:

- Läkemedelsvärlden, 2007-10-03

- Läkemedelsvärlden, 2009-04-08

- Pfizers ansvarsblogg, 30 april 2009

- Pfizers ansvarsblogg, 28 maj 2009

- Pfizers ansvarsblogg, 29 maj 2009

Joakim påvisade tydligt de problem och risker som finns med utsläpp av läkemedelssubstanser från tillverkning i Hyderabad och påtalade I-världens moraliska ansvar då mer än 50% av de generiska läkemedel som konsumeras i exempelvis Sverige kommer från kontraktstillverkare i Indien. Efter Joakim presenterade Charlotte Unger från Läkemedelsverket den rapport de lämnade över till regeringen i december som svar på regeringsuppdraget kring ökade miljökrav på tillverkning av läkemedelssubstanser. Jag har redan tidigare här på bloggen kommenterat rapporten (se inlägg från 16 december 2009 och från 17 december 2009). Läs även LIFs (Läkemedelsindustriföreningen) kommentar till rapporten. Charlotte konstaterade att

“frivilliga åtaganden är en framkomlig väg…. det är svårt utifrån bland annat dagens förmånssystem att enbart förlita sig på de enskilda företagens frivilliga arbete. Som komplement behövs lagstiftning”

och sammanfattade sedan de viktigare förslagen från rapporten:

- För in krav på miljöcertifikat för produktionsanläggningar i GMP-reglementet (GMP, Good Manufacturing Practice eller god tillverkningssed på svenska). Här har jag redan tidigare kommenterat att jag tror detta är en mycket tidskrävande process inom EU. En annan aspekt är också att jag misstänker att det kommer finnas många åsikter från andra länder (USA och Japan) kring huruvida detta är ett protektionistiskt inslag. Kan det finnas risk för uppfattningen att europeiska myndigheter använder eventuella miljökrav i den europeiska GMP:n till att “stänga ute andra länders produkter” från EU-marknaden? Hur svarar då exempelvis USA för att säkra att det inte påverkar deras industriella intressen negativt?

- Ta med den så kallade miljökonsekvensbedömningen, som alltsedan 1995 i Europa görs i samband med registrering av läkemedel, i risk/nytta bedömningen vid marknadsgodkännande. Här är jag fortfarande osäker på hur detta egentligen ska säkerställa att tillverkningsförhållanden är acceptabla.

- Hållbar utveckling bör inkluderas i det fortsatta arbetet kring antibiotikaresistens internationellt. Ja, det är ju bara att hålla med…

- Regeringen bör utreda hur det nationella förmånssystemet påverkar tillverkningsförhållanden i tredje världen. Som jag har påtalat tidigare så är det så att den hårda fokus som systemet idag lägger på “pris, pris, och pris” absolut inte uppmuntrar miljöinvesteringar. Drivkraften för att ändå lägga stora resurser på att kontrollera och inspektera sina leverantörer blir istället bolagens egna policy och ambitioner samt behoven av att vårda sitt varumärke. Men en stor del av tillverkarna av låg-priskopior har inget varumärke att skydda. Och varför skall de då lägga pengar på dessa investeringar?

Efter Charlotte äntrade Camilla Nykvist som arbetar med outsourcingfrågor hos AstraZeneca scenen. Camilla beskrev hur stora forskningsbaserade läkemedelsbolag såsom AstraZeneca lägger stora vikt och stora resurser vid att kontrollera, och vidareutbilda, sina leverantörer runt om i världen. Med tanke på att de totalt inom alla olika produktsortiment har över 60000 leverantörer så är det klart att arbetet måste vila på riskbedömningar. Den generella bedömningen som AstraZeneca har gjort är att all tillverkning av läkemedelssubstanser är potentiellt riskfyllt och således omfattas av deras process kallad ISEP (Integrated Supplier Evaluation Protocol). Camilla gav också länken till industrins samarbetsinitiativ inom området, Pharmaceutical Supply Chain Initiative (PSCI).

För mig blir det väldigt tydligt vid en presentation som denna av Camilla att diskussionen torde inte gälla “industrin” vs “det offentliga”. Jag tror snarare att det finns såväl industrirepresentanter som företrädare för myndigheter, akademi, sjukvårdshuvudmän och konsumenter i “den ena ringhörnan” som talar i termer om Sustainable Healthcare. I den andra ringhörnan finns också en blandning av representanter från alla olika intressenter: Bolag med lägre ambitioner, myndigheter med andra prioriteringar, patienter som inte alls bryr sig och så vidare. Låt oss våga tillsammans att lyfta fram olika perspektiv och frågeställningar och sluta med att bunta ihop åsikter i högar av “industrins perspektiv” respektive “det offentligas perspektiv”. Bilden är mer komplex och mångfacetterad!

Theres Olsen från Uppsala Läns Landsting avslutade föredragen med att exemplifiera hur landstingen och regionerna redan idag och framgent kan använda den offentliga upphandlingen till att verka i en “miljöriktig” riktning. Här är det viktigt tycker jag att komma ihåg att upphandlingen är ett relativt trubbigt instrument - även här är det oftast “prisfaktorn” som belönas i upphandlingen… Det är också så att det endast är cirka 3% av den svenska läkemedelsmarknaden som omfattas av upphandlingsprocessen.

Det intressanta seminariet avslutades med en kort paneldiskussion.

Paneldiskussionen