Pfizers miljö- och ansvarsblogg

Earth Day 2010

Kategorier:

Idag, den 22:a april, firas Earth Day i stora delar av världen. Kampanjen, som startades för 40 år sedan har slagit igenom med stor kraft i främst USA, medan den i det närmaste går obemärkt förbi här hemma i Sverige. Jag har inte riktigt förstått varför det är så. Jämför exempelvis med den enorma uppslutningen här i Sverige kring WWF:s Earth Hour för en knapp månad sedan. Kanske kan det vara så att “verkliga gräsrotsrörelser” som Earth Day har lite svårare att slå igenom här i Sverige där vi är vana vid att en stark organisation eller en myndighet driver på i frågan.

Gå in på Earth Day:s hemsida med alla olika små “gräsrotskampanjer” och låt dig inspireras! Det finns också mängder med vackra, skrämmande, fyndiga och allmänt intressanta YouTube-klipp kopplade till Earth Day. Allt från “engagerade amatörers” verk (länk till ett exempel) till enormt välregisserade filmer från bolag som Disney.

Eftersom Earth Day är som starkast i USA är det inte överraskande att läkemedelsrelaterade initiativ på Earth Day domineras av aktiviteter kring “unused medicines”, dvs överblivna läkemedel, som är en stor fråga i USA. Vi har här i Sverige sedan många år en mycket lyckad insamling via apoteken av överblivna läkemedel. Arbetet drivs i ett väl fungerande samarbete mellan industrin och apoteken. Läs mer via denna länk. I USA däremot har man inte lyckats implementera en fungerande lösning. Det är faktiskt så att man bara till för ett antal år sedan uppmanade allmänheten att spola ner överblivna läkemedel i toaletten. Detta är såklart ett mycket dåligt sätt att hantera problemet eftersom det ökar den potentiella belastningen av läkemedelsrester ute i vattendragen. Men det är svårt att skapa ett fungerande system för återlämning av överblivna rester eftersom läkemedelsmarknaden och läkemedelshanteringen ser ut som den gör i USA. Men en lång rad olika initiativ tas på olika platser runt om i USA. Några av de som görs i anslutning till Earth Day i år är:

- Educational Programs for Household Waste Disposal: Public Service Radio Announcements aired in Washington State

- Pharmacy Collection Program: Pharmacy collection effort has enrolled over 800 independent pharmacies in program sponsored by National Community Pharmacists Association

- Community Collection Program: Community collection program sponsored by Waste Management in Denton County Texas

- Mail Back Program: US Postal Service announced the expansion of the Maine mail back program to all US Veterans

Jag hoppas personligen på att Earth Day växer i styrka även här i Sverige under de kommande åren. Jag tycker det är alldeles utmärkt att man med hjälp av den extra exponering det ger i mediabruset att ha en “speciell kampanjdag” kan uppmärksamma alla olika komplexa perspektiv som finns på miljöfrågan. WWF:s Earth Hour sätter extra fokus på klimatfrågan vilket jag anser vara alldeles utmärkt, men sen skulle jag gärna se att vi även här i Sverige kunna belysa även övriga miljöperspektiv med samma genomslag. Men det kanske förblir en miljöchefs våta dröm…

Gabriel Bjerner, en Pfizer Global Health Fellow

Kategorier:

Ett av Pfizers stora globala CSR-program är Pfizer Global Health Fellows. Som en Global Health Fellow åker en Pfizermedarbetare ut på ett uppdrag i 3-6 månader för att jobba i ett område där hälso- och sjukvården ofta har helt andra utmaningar än de vi ser här i I-världen. Pfizer betalar för såväl tid som uppehälle och arbetet utförs i samarbete med en så kallad NGO (non-governmental organization) eller en MLO (multilateral organization) i det valda landet. Flera av de utmaningar som möter våra medarbetare är effekterna av HIV/AIDS, tuberkulos, malaria och andra sjukdomar i utvecklingsländerna.

Gabriel Bjerner

För närvarande är en svensk på uppdrag inom ramen för Pfizer Global Health Fellows, Gabriel Bjerner. Gabriels uppdrag har beskrivits på följande sätt:

“As a Pfizer Project Management Fellow for the Access Project in Kigali, Rwanda, Gabriel will assess and develop management systems at the district and health center level, including budgeting, forecasting, strategic planning and reporting. He hopes for meaningful results based on his knowledge and abilities. On assignment, Gabriel plans to use the skills and tools he has acquired through life and work to improve the situation for others. He hopes to return with the ability to better focus on activities that create true value for Pfizer and the community.”

För mig är detta arbete ett utmärkt exempel på att vår hjälp till länder såsom Rwanda absolut inte begränsas till donationer av läkemedel utan att vi aktivt bidrar till uppbyggnaden av en fungerande infrastruktur kring hälso- och sjukvård. Det är ju förstås så att om det inte finns en fungerande infrastruktur, med utbildade läkare och syrror men också med en fungerande administration inom hälso- och sjukvården, så hjälper tyvärr inte en ökad tillgång på läkemedel så långt för att bekämpa HIV/AIDS, tuberkulos, malaria och så vidare.

Lycka till i ditt arbete Gabriel, du gör en enormt viktig insats!

KTH-seminarium, Droger på drift

Kategorier:

I går hölls ett seminarium på KTH i deras serie “pros et contra” kring utsläpp av läkemedelssubstanser från produktionsanläggningar i utvecklingsländer. Frågor som ställdes i inbjudan till den öppna föreläsningen och debatten var

- Hur allvarliga är problemen?

- Vad kan vi i Sverige göra åt problemen?

- Hur kontrollerar läkemedelsbolagen som outsourcat produktionen sina underleverantörer?

Christina Rudén, KTH och programdirektör MistraPharma, gav först en allmän introduktion till området läkemedel och miljö.

Christina Rudén

Christina lämnade sedan över ordet till Joakim Larsson, från Sahlgrenska Akademin på Göteborgs Universitet. Joakim presenterade de studier som gjorts kring läkemedelstillverkning och utsläpp i Hyderabad i Indien tillsammans med bland andra Cecilia de Pedro, idag på AstraZeneca. Ni kan läsa mer om dessa studier exempelvis via följande länkar:

- Läkemedelsvärlden, 2007-10-03

- Läkemedelsvärlden, 2009-04-08

- Pfizers ansvarsblogg, 30 april 2009

- Pfizers ansvarsblogg, 28 maj 2009

- Pfizers ansvarsblogg, 29 maj 2009

Joakim påvisade tydligt de problem och risker som finns med utsläpp av läkemedelssubstanser från tillverkning i Hyderabad och påtalade I-världens moraliska ansvar då mer än 50% av de generiska läkemedel som konsumeras i exempelvis Sverige kommer från kontraktstillverkare i Indien. Efter Joakim presenterade Charlotte Unger från Läkemedelsverket den rapport de lämnade över till regeringen i december som svar på regeringsuppdraget kring ökade miljökrav på tillverkning av läkemedelssubstanser. Jag har redan tidigare här på bloggen kommenterat rapporten (se inlägg från 16 december 2009 och från 17 december 2009). Läs även LIFs (Läkemedelsindustriföreningen) kommentar till rapporten. Charlotte konstaterade att

“frivilliga åtaganden är en framkomlig väg…. det är svårt utifrån bland annat dagens förmånssystem att enbart förlita sig på de enskilda företagens frivilliga arbete. Som komplement behövs lagstiftning”

och sammanfattade sedan de viktigare förslagen från rapporten:

- För in krav på miljöcertifikat för produktionsanläggningar i GMP-reglementet (GMP, Good Manufacturing Practice eller god tillverkningssed på svenska). Här har jag redan tidigare kommenterat att jag tror detta är en mycket tidskrävande process inom EU. En annan aspekt är också att jag misstänker att det kommer finnas många åsikter från andra länder (USA och Japan) kring huruvida detta är ett protektionistiskt inslag. Kan det finnas risk för uppfattningen att europeiska myndigheter använder eventuella miljökrav i den europeiska GMP:n till att “stänga ute andra länders produkter” från EU-marknaden? Hur svarar då exempelvis USA för att säkra att det inte påverkar deras industriella intressen negativt?

- Ta med den så kallade miljökonsekvensbedömningen, som alltsedan 1995 i Europa görs i samband med registrering av läkemedel, i risk/nytta bedömningen vid marknadsgodkännande. Här är jag fortfarande osäker på hur detta egentligen ska säkerställa att tillverkningsförhållanden är acceptabla.

- Hållbar utveckling bör inkluderas i det fortsatta arbetet kring antibiotikaresistens internationellt. Ja, det är ju bara att hålla med…

- Regeringen bör utreda hur det nationella förmånssystemet påverkar tillverkningsförhållanden i tredje världen. Som jag har påtalat tidigare så är det så att den hårda fokus som systemet idag lägger på “pris, pris, och pris” absolut inte uppmuntrar miljöinvesteringar. Drivkraften för att ändå lägga stora resurser på att kontrollera och inspektera sina leverantörer blir istället bolagens egna policy och ambitioner samt behoven av att vårda sitt varumärke. Men en stor del av tillverkarna av låg-priskopior har inget varumärke att skydda. Och varför skall de då lägga pengar på dessa investeringar?

Efter Charlotte äntrade Camilla Nykvist som arbetar med outsourcingfrågor hos AstraZeneca scenen. Camilla beskrev hur stora forskningsbaserade läkemedelsbolag såsom AstraZeneca lägger stora vikt och stora resurser vid att kontrollera, och vidareutbilda, sina leverantörer runt om i världen. Med tanke på att de totalt inom alla olika produktsortiment har över 60000 leverantörer så är det klart att arbetet måste vila på riskbedömningar. Den generella bedömningen som AstraZeneca har gjort är att all tillverkning av läkemedelssubstanser är potentiellt riskfyllt och således omfattas av deras process kallad ISEP (Integrated Supplier Evaluation Protocol). Camilla gav också länken till industrins samarbetsinitiativ inom området, Pharmaceutical Supply Chain Initiative (PSCI).

För mig blir det väldigt tydligt vid en presentation som denna av Camilla att diskussionen torde inte gälla “industrin” vs “det offentliga”. Jag tror snarare att det finns såväl industrirepresentanter som företrädare för myndigheter, akademi, sjukvårdshuvudmän och konsumenter i “den ena ringhörnan” som talar i termer om Sustainable Healthcare. I den andra ringhörnan finns också en blandning av representanter från alla olika intressenter: Bolag med lägre ambitioner, myndigheter med andra prioriteringar, patienter som inte alls bryr sig och så vidare. Låt oss våga tillsammans att lyfta fram olika perspektiv och frågeställningar och sluta med att bunta ihop åsikter i högar av “industrins perspektiv” respektive “det offentligas perspektiv”. Bilden är mer komplex och mångfacetterad!

Theres Olsen från Uppsala Läns Landsting avslutade föredragen med att exemplifiera hur landstingen och regionerna redan idag och framgent kan använda den offentliga upphandlingen till att verka i en “miljöriktig” riktning. Här är det viktigt tycker jag att komma ihåg att upphandlingen är ett relativt trubbigt instrument - även här är det oftast “prisfaktorn” som belönas i upphandlingen… Det är också så att det endast är cirka 3% av den svenska läkemedelsmarknaden som omfattas av upphandlingsprocessen.

Det intressanta seminariet avslutades med en kort paneldiskussion.

Paneldiskussionen

Mer om läkemedelstillverkning i utvecklingsländer

Kategorier:

Igår publicerade Ingrid Stenberg, redaktionschef på Läkemedelsvärlden, ett inlägg på sin blogg kring utsläpp av läkemedelssubstanser vid tillverkning i utvecklingsländer. Ingrid tycker sig se en viss förändring i hur industrin förhåller sig till de rapporter om utsläpp i tredje världen. Han baserar det delvis på uttalanden från AstraZenecas globala miljöchef Alan Horowitz som gjordes på den konferens som AstraZeneca genomförde i Kina nyligen och som Ingrid också har kommenterat på www.lakemedelsvarlden.se.

Såväl i samband med AstraZenecas konferens i Kina som vid Läkemedelsverkets, Läkemedelsindustriföreningens och IVL:s seminarium den 29 april fördes diskussioner om vilka åtgärder som bör vidtagas, varav en av idéerna handlar om att införa miljökrav i det globala regelverket GMP (Good Manufacturing Practice). Som Ingrid mycket riktigt påpekar i sitt senaste blogginlägg så tycker jag att det är viktigt att inte diskussionen fastnar i “ska miljökrav införas i GMP eller inte?”. Det finns för- och nackdelar med lagstiftning, ett av problemen är vanligtvis att lagstiftning tar tid, och det gäller framförallt när vi pratar om förändringar i globala regelverk. Vad görs, och vad mer behöver göras, nu i ett kortare perspektiv? Jag hoppas att det regeringsuppdrag som ligger på Läkemedelsverket gällande tillverkning av läkemedelssubstanser

“Läkemedelsverket ska efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen kartlägga möjligheterna att skärpa miljökraven vid tillverkning av läkemedel och aktiv substans till läkemedel, nationellt och internationellt. Möjligheter till lagstiftning såväl som frivilliga branschinitiativ och/eller globala initiativ på FN-nivå bör undersökas. Alternativa handlingsvägar bör föreslås och Läkemedelsverket bör förorda någon av dessa. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet/Miljödepartementet senast den 31 december 2009.”

belyser alternativ till lagstiftningsverktyget. En viktig aspekt är såklart marknadsmodeller, det vill säga hur offentlig upphandling och andra system på läkemedelsmarknaden, kan “belöna the good guys”. På samma sätt som inom alla andra branscher så är det såklart så att krav från konsumenter och andra intressenter påverkar industrin och vanligtvis skapar mängder med initiativ för att ett bolag ska stärka sin konkurrenssituation. På en sådan marknad är det ofta så att inte alltid den absolut billigaste produkten vinner… Vilka är då “the good guys”? Jag vill hävda att flera av de större läkemedelsbolagen har goda förutsättningar att rankas som goda exempel. Vi har i många år arbetat aktivt med program där vi genomlyser kvalitets- och miljöaspekter hos de företag som vi kan tänka oss inleda samarbeten med. De företag som antingen direkt uppfyller de krav som bland annat uttrycks i vår “code of conduct“, eller ligger tillräckligt nära för att i samarbete med oss höja sig till den nivån, kan bli aktuella för samarbeten. Inom ramen för dessa samarbeten genomförs sedan regelbundna inspektioner. Eftersom vi liksom alla andra stora läkemedelsbolag har många leverantörer så är det dock viktigt att komma ihåg att vi tvingas prioritera hur ofta, samt hur detaljerat, inspektioner genomförs. Så det finns fungerande program på plats, även om jag är den första att erkänna att de kan förbättras. Genom samarbeten mellan de olika läkemedelsbolagen, exempelvis via “The Pharmaceutical Supply Chain Initiative“, kan exempelvis effektiviteten i dessa program ökas.

Vad som är viktigt att komma ihåg när vi diskuterar en fråga som utsläpp från läkemedelstillverkning i utvecklingsländer är att de stora, välkända bolagen såsom Pfizer har sitt varumärke att skydda. Ni kan förlita er på att vi redan har program på plats och kommer försöka ytterligare förbättra våra insatser för att inte riskera att varumärket svärtas ner. Denna starka drivkraft finns ofta inte hos de mindre, okända aktörerna. Tyvärr är det dock så att vi inte har ett “trollspö” som gör att vi kan förändra allt till perfektion på kort tid, men genom att den forskande läkemedelsindustrin allt tydligare fokuserar en närvaro på tillväxtmarknader såsom Indien är jag övertygad om att situationen kommer förbättras över tid - detta oberoende av om de stora bolagen har en direkt koppling till den typen av utsläpp som Joakim Larsson och andra forskare har beskrivit, eller endast en in-direkt koppling genom vår blotta närvaro i Indien.

Rent vatten - en bristvara redan idag, låt oss se till att inte utsläpp från industrier och andra verksamheter smutsar ner de vattendrag som finns! Vi har alla en roll att spela i det arbetet. Ett viktigt steg i detta är såklart Läkemedelsverkets regeringsuppdrag som skall slutföras under hösten. En första glimt av de slutsatser som kommer att dras lär nog komma att redovisas på den miljökonferens som Läkemedelsverket genomför inom ramen för det svenska ordförandeskapet i EU den 10 - 11 novermber.

Tillverkning av läkemedel i Indien

Kategorier:

Jag har på bloggen vid ett flertal tillfällen kommenterat den situation som Joakim Larsson tydliggjorde via sitt och sina kollegors (bland andra Cecilia de Pedro som idag arbetar på AstraZeneca i Södertälje) arbete i Hyderabad i Indien (Larsson, D. G. J. , de Pedro, C. & Paxeus, N. J. Hazard. Mater. 148, 751– 755, 2007). Läs bland annat mitt blogginlägg från den 26:e juni.

I dagarna har Joakim L publicerat ytterligare information där han och Jerker Fick (Larsson, D. G. J. & Fick, J. Reg. Toxicol. Pharmacol. doi:10.1016/j.yrtph.2009.01.008, 2009) visar att ett antal av de läkemedel som finns på den svenska marknaden åtminstone till delar tillverkas just i denna del av Indien och att det finns kopplingar till det mycket bristfälliga reningsverk som beskrevs i den första studien.

Detta arbete har fått bland annat Nature att skriva om ämnet i dagarna. SvD , DN och Aftonbladet har också publicerat artiklar i ämnet. Det är en mycket allvarlig situation som beskrivs och det är viktigt att alla olika aktörer som på något sätt är inblandade i frågeställningen, exempelvis myndigheter, hälso - och sjukvården samt generikaindustrin (tillverkare av “läkemedelskopior”), deltar i arbetet med att kartlägga problemet i sin helhet och identifierar relevanta åtgärder. Som jag påtalade den 8 januari så kommer självklart vi inom Pfizer och övriga medlemsföretag inom LIF (Läkemedelsindustriföreningen) att samarbeta med Läkemedelsverket som fått regeringens uppdrag att hantera frågeställningen. Det är såklart helt självklart att läkemedel som vi använder här i Sverige för att hjälpa oss med vår hälsa inte ska orskaka ohälsa och miljöpåverkan i andra länder! Även om mitt citat i SvD:s artikel

“Bengt Mattson hävdar att han inte vet vilka företag och läkemedel det rör sig om. Vår enda kommentar för närvarande är att vi samarbetar med Läkemedelsverket i deras pågående utredning om frågan”

kan låta lite defensivt så vill jag vara tydlig i att vår absoluta ambition är att bidra positivt i den av Läkemedelsverket drivna processen! Jag tycker inte heller att det är konstigt att jag inte har full vetskap om vilka företag och produkter det rör sig om. Tillverkningskedjan är komplex och i många fall är såväl underleverantörer som underlevarantörers underleverantörer inblandade. Det tar lång tid att kartlägga hela denna kedja och säkerställa alla olika aktörers agerande. Denna komplexa verklighet har många andra industribranscher tvingats arbeta med för att skapa en allt större klarhet och öppenhet omkring sin “supply chain” och det kommer även läkemedelsindustrin att klara av. Det blir ett spännande, och viktigt arbete som vi och andra kommer göra med Läkemedelverket i år. En av de första anhalterna är det seminarium som LIF anordnar tillsammans med Läkemedelsverket och IVL den 29 april: “Läkemedelsproduktion i lågkostnadsländer - drabbas miljön?”. Information om detta seminarium kommer att publiceras på www.kunskap.ivl.se