Pfizers miljö- och ansvarsblogg

Läkemedel och dess eventuella miljöeffekter

Kategorier:

Under de sista dagarna har jag fått chansen att delta i flera mycket spännande diskussioner kring läkemedelsprodukter och dess eventuella miljöeffekter. I måndags diskuterades hos IVL Svenska Miljöinsitutet AB (www.ivl.se) påverkan på vattenkvalitet från olika kemiska substanser, däribland även läkemedelssubstanser. Denna fråga blir allt hetare, delvis beroende på att det så kallade vattendirektivets (EU-direktiv 2000/60) måldatum “2016 skall EU:s alla vattendrag ha god vattenkvalitet” kommer allt närmare. Läkemedelssubstanserna eventuella negativa påverkan på vattenkvalitet diskuterade jag sedan i mer detalj på styrelsemötet inom Mistra-Pharma (www.mistrapharma.se). Jag har tidigare på bloggen i korta inlägg beskrivit arbetet inom Mistra-Pharma och kommer med säkerhet att återkomma till det. Det är en stor svensk satsning som görs för att identifiera eventuella risksubstanser samt att även komma med åtgärdsförslag om det bedöms finnas behov. Mistra-Pharma-projektet har nu kört sitt “uppstartsår” och jag är helt säker på att många intressanta resultat kommer att komma fram under de kommande tre åren.

Läkemedel och de eventuella miljöriskerna var även i fokus för den internationella konferensen “Environmental Risk Assessment of Human and Veterinary Medicines” som genomfördes i Berlin i tisdags och i går. Konferensen hade samlat experter från såväl myndigheter som företag från stora delar av Europa samt även ett antal delegater från resten av världen. Bland de “icke-européer” som deltog fanns Jon Ericson, från Pfizer i USA. Jon är en av industrins absolut ledande vetenskapsmän vad gäller läkemedel och miljörisker.

Jon Ericson

Jon beskrev hur Pfizer arbetar för att ta fram miljöinformation kring våra substanser och med dem som bas göra miljöriksbedömningar. Jag själv gav en presentation av det arbete som industrins genomfört inom ramen för Läkemedelsindustriföreningens (LIF) initiativ att presentera miljöinformation och -klassningar på www.fass.se.

Jag föreläser i Berlin

På fass.se hittar ni bra information om hela denna frågeställning kring läkemedelssubstansernas eventuella miljöeffekter. Jag rekomenderar att ni läser om detta dels på http://www.fass.se/LIF/miljo/miljoinfo.jsp men också på exempelvis Mistra-Pharmas hemsida och sedan deltar i en dialog här på bloggen kring dessa frågeställningar. Frågan är viktig för oss eftersom läkemedel är en så enormt viktig resurs för samhället och om det är så att de medför negativa effekter så måste vi alla hjälpas åt för att minimera de effekterna. De åtgärder som finns att tillgå kan dels vara så kallde “uppströmsåtgärder”, dvs tillse att en rätt och riktig ansvarsfull förskrivning sker och att vi inom industrin gör så “gröna produkter” vi bara kan samt “nedströmsåtgärder” som bland annat kan betyda att reningsverken kompletteras för att ta bort de substanser som eventuellt medför skada.

Läkemedelsrester i miljön

Kategorier:

Rester av läkemedel återfinns ute i miljön - hur stort är problemet och behöver samhället vidta åtgärder?

Den senaste tiden har två stora europeiska projekt inom området “Läkemedel i miljön” (eller PiE, “Pharmaceuticals in the Environment” som vi ofta säger på engelska) avslutats. Dels har vi det tyska projektet “start - Management Strategies for Pharmaceutical Residues in Drinking Water“, dels det EU-finansierade projektet “KNAPPE - Knowledge and Need Assessment on Pharmaceutical Products in Environmental Waters“. För detaljerad information om de två projektinitiativen och dess slutsatser hänvisas till deras hemsidor (www.start-project.de, www.knappe-eu.org). Ska man sammanfatta slutsatserna i stort kan man säga att båda projekten har nått slutsatsen att risker inte kan uteslutas att läkemedelsrester kan ge negativa miljöeffekter och att samhället därför bör vidta åtgärder - om inte annat ur “försiktighetsprincipens” perspektiv.

Hur rena är våra vattendrag?

Hur höga koncentrationer har vi i våra vattendrag och hur stora är då problemen? Den första delen av frågan kan relativt enkelt besvaras - mätningar visar att koncentrationerna är i storleksordningen motsvarande “en sockerbit i en simbassäng” vilket betyder att vi skulle behöva dricka många liter vatten under en stor del av vårt liv för att nå en normal dygnsdos av läkemedelssubstasen. Men kan vi då sluta oss till att det inte finns skäl att vara orolig. Nej, det är betydligt mycket svårare att svara på den frågan. Att det skulle föreligga akuta risker för människa kan uteslutas, däremot finns det fog att fundera över de mer långsiktiga rikserna för vattenlevande organismer.

En slutsats som jag drar är att vi utöver att titta på de olika förslag som start-projektet och KNAPPE föreslagit, exempelvis förbättrad avloppsvattenrening, “grönare” läkemedel, “grönare” förskrivning när så är möjligt, också måste få mer kunskap. Det är också den slutsats som vi inom Pfizer formellt gett uttryck för i vårt “position paper” kring frågan (se länken http://www.pfizer.com/files/Pfizer_PIE_Overview.pdf ) samt även det svenska forskningsorganet Mistra. Mistra-Pharma-projektet har jag skrivit om redan tidigare på bloggen, den 14 maj. Jag rekommenderar er än en gång att titta in på deras hemsida (http://www.mistrapharma.se/) för att läsa om den svenska satsning som görs för att bättre förstå frågeställningen kring läkemedelsrester i miljön samt för att komma med förslag på relevanta åtgärder. Ett viktigt verktyg i detta arbete är också det initaitiv med miljöklassificering av läkemedelssubstanser som tagits av Läkemedelsindustriföreningen (LIF) i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, Apoteket, Stockholms Läns Landsting och Läkemedelsverket. Detta världsunika initiativ beskrivs på http://www.fass.se/LIF/miljo/miljoinfo.jsp. I samarbetet ingår även IVL Svenska Miljöinstitutet (http://www.ivl.se/) som oberoende granskare av all den miljöinformation som företagen lämnar kring sina läkemdelssubstanser.

Läs och fördjupa er i denna fråga som är mycket viktig för oss inom läkemedelsbranschen. Hjälp oss inom branschen genom att delta i en dialog här på bloggen eller i andra forum. Av alla de olika miljöfrågor vi arbetar med så är detta den fråga där vi självklart bär vår största del av miljöansvaret. Det är ju våra substanser som dyker upp ute i vattenmiljön.

Klimatsatsningar i budgetpropositionen 2009

Kategorier:

Regeringen har idag meddelat att man gör en klimatsatsning i budgetpropositionen 2009. Hela texten i “promemorian Klimat och energisatsningar i budgetpropositionen 2009″ kan läsas via länken (http://www.regeringen.se/sb/d/10504/a/110587). Jag tycker självklart att det är väldigt glädjande i sig att en satsning görs, men det är också mycket viktigt att tydligt nu visa de ambitioner som regeringen har inför ordförandeskapet i EU på hösten 2009. Sverige har en mycket viktig roll att spela i processen kring ett “nytt Kyoto-avtal”.

Jag har flera gånger tidigare i bloggen diskuterat Pfizers olika klimatinitiativ (se bland annat inläggen från 17 juni och 29 juli samt den information som återfinns på vår globala hemsida via länken under http://www.pfizer.com/responsibility/index.jsp “Climate Change and Energy”). Pfizer satte redan 2002 sitt första klimatmål vilket innebar att vi skulle minska utsläppen av växthusgaser med 35% (räknat i koldioxidekvivalenter och indexerat mot försäljning) från 2000 till 2007. Detta mål nådde vi, och överträffade det till och med. Siffran ligger snarast i närheten av 40%, vilket motsvarar en minskning i absoluta tal med nästan 20%. Vi har nu tagit fram vårt “andra-generationens klimatmål”; att minska utsläppen med ytterligare 20% fram till år 2012. Med tanke på de ambitiösa mål vi som bolag har satt upp är det självklart glädjande att se att det även arbetatas målinriktat på den politiska arean. Regeringens satsning i budgetproppen 2009 är ett viktigt steg för att Sverige inom ramen för EU-samarbetet skall kunna bidra till EU:s målsättningar:

EU:s stats- och regeringschefer beslutade i mars 2007 om de mest ambitiösa klimat- och energimål som någon ländergrupp antagit. EU ska till år 2020:

- Minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent jämfört med 1990 och med 30 procent inom ramen för en global klimatöverenskommelse.

- Andelen förnybar energi ska uppgå till 20 procent.

- Andelen förnybara drivmedel uppgå till 10 procent.

- Energianvändningen ska effektiviseras med 20 procent.

Vi hoppas på ett ökat samarbete mellan det offentliga och det privata näringslivet. Vi tror att vi har mycket att lära av varandra. Vi bidrar gärna med de erfarenheter vi inom Pfizer har dragit från våra klimatinitiativ och jag är säker på att vi kan lära oss mycket från andra aktörer. Samarbetet mellan det offentliga och näringslivet kring miljömål och miljösatsningar har jag kommenterat på bloggen den 12 augusti i anledning av att Rolf Annerberg, generaldirektör på FORMAS, fick utredningsuppdraget kring de svenska miljömålen. Jag skrev då att jag tyckte det såg ljus ut borta i horisonten - och det finns väl inga skäl att ändra på den uppfattningen nu. Med den satsning som förhoppningsvis inte bara den svenska regeringen nu gör, utan även ledare för andra länder , så har det väl ljusnat ytterligare. Det är viktigt att vi ser ljuset och förhåller oss positiva ifall vi ska kunna möta, och övervinna, klimathotet!

Det ser ljust ut...

Beroende av fossila bränslen - riskfyllt både ur miljö- och säkerhetsperspektiv

Kategorier:

Vårt stora beroende av fossila bränslen utgör ett problem inte bara ur ett miljöperspektiv utan också säkerhetsmässigt

I dessa dagar är det mycket uppenbart hur sårbara vi är med EU:s stora beroende av fossila bränslen. Vi har säkert alla krisen mellan Ryssland och Georgien i närminnet när vi nu också hör alla de olika konsekvenser som orkanen Gustav ger upphov till. Utöver allt mänskligt lidande som följt av kriget i Georgien så kommer även de frostigare relationerna mellan EU och Ryssland att påverka vår energiförsörjning. EU har i många situationer redan tidigare, bland annat i drivkrafterna för EU:s GreenBuilding Program (för mer info, http://www.eu-greenbuilding.org/index.php?id=162 eller via Fastighetsägarmas hemsida http://www.fastighetsagarna.se/web/GreenBuilding.aspx), påtalat att utöver miljöaspekten så är även säkerhetsaspekten viktig kopplat till ett minskat beroendet av fossila bränslen (som ju oftast är en importarad energikälla). Ett ökat beroende av Rysslands stora gas- och oljefyndigheter utgör självklart ett dilemma för EU.

Orkanen Gustav medför nu att ett stort antal oljeplattformar i Mexikanska Bukten stängs(http://www.e24.se/branscher/ravaror/artikel_669661.e24). Detta belyser än en gång problemen kopplat till vårt stora oljeberoende. Vi har alltså utöver miljöprobelmatiken, och i dessa fall även allt det fruktansvärda mänskliga lidandet, även rena säkerhetsaspekter för EU:s medlemsländer. Vår energiförsörjning, som ju har en mycket central roll i vårt samhälle, påverkas av faktorer utanför vår egen kontroll. Inte bara större naturkatastrofer utan även politiska skeenden.

Miljömässiga konsekvenser av den globala uppvärmningen finns det många olika tecken på. I förra veckan läste jag en intressant artikel i Svenska Dagbladet om hur “Sareks glaciärer försvinner” (http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1641495.svd). Det är inte bara i Alperna och i Himalaya som glaciärerna är på tillbakagång, utan även i vår nordiska fjällvärld minskar de i omfattning.

Den sista lilla snöplätten - från Beitostölen

Krafttag behövs! Jag besökte Sveriges sydligaste glaciär, Helags, för ett par år sedan - vilken enormt häftig miljö. Sarek är förståss än mer imponerande - vi måste se till att dessa naturupplevelser kan leva vidare. Jag har vid flera tillfällen skrivit om Pfizers klimatarbete (se bland annat http://www.pfizer.com/responsibility/index.jsp). Vi har minskat utsläppen av växthusgasser med nästan 20% mellan 2000 och 2007 i absoluta tal, och har ambitionen att minska lika mycket till fram till år 2012. Utöver detta har vi målet om att 35% av vårt globala el-behov ska försörjas med utsläppsfria energikällor år 2012. Här kommer sol-, vind- och vattenkraft att vara viktiga källor tillsammans med olika typer av värmepumpsliknande installationer.

Vad kan man göra? Självklart finns det många olika steg vi måste ta för att minska vårt beroende av fossila bränslen och därmed stoppa den globala uppvärmningen, och samtidigt minska vår säkerhetsexponering kopplat till import av fossil energi. Ett steg som diskuteras mycket av och till är alternativa bilbränslen. Inom Pfizer används globalt olika typer av hybrid-lösningar (exempelvis Toyota Prius och Toyota Camry Hybrid) samt etanolbilar. Det finns många olika aspekter man måste fundera över kring de alternativa bränslena. Jag tror många med mig ser “Plug-In-hybrider” och elbilar som framtidens lösning. Du kan bland annat läsa om dessa bilar på Världsnaturfondens hemsida (http://www.wwf.se/press/1171044-plugga-in-i-framtiden-laddhybrider-visar-vagen-ut-ur-fossilsamhallet). Men på vägen dit måste vi även testa andra lösningar. Jag kör själv en SAAB BioPower och hamnar ofta i diksussioner om “fin-” respektive “fuletanol”.

SAAB BioPower

Jag är personligen övetygad om att det går att få fram mycket stora mängder “fin-etanol”, dvs etanolbränsle som tillverkats på ett miljöacceptabelt vis. Det fanns bland annat i tidnigen Ny Teknik en spännande artikel i förr-förra veckan rörande etanol: “Så blir svensk etanol fin” (http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article397005.ece). I artikeln ställer Pål Börjesson från Lunds Tekniska Högskola upp följande villkor kring etanoltillverkning:

1 Etanolanläggningar ska drivas med biobränslen - inte med fossila bränslen

2 Man ska inte odla ettåriga etanolgrödor på “kolrik” mark som normalt inte odlas eller där fleråriga odlats under lång tid, till exempel gräsbevuxen torvmark

3 Biprodukter ska tas tillvara på ett effektivt sätt så att deras energi- och klimatnytta maximeras.

4 Lustgasutsläpp vid odling ska minimeras genom effektivare kväveutnyttjande och genom användning av kvävegödsel som tillverkats i anläggningar med lustgasrening.

Jag tror att etanolbilen är ett steg i rätt riktning mot framtidens plug-in-hynbrider, och i sig ett litet steg i rätt riktning bort från beroendet av fossila bränslen. Det finns mycket att göra kopplat till de fossila bränslena - inte bara för att minska det mänskliga lidandet kopplat till stridigheter och naturkatastrofer runt om i världen - utan också för att minska säkerhetsrisker och negativa miljöeffekter! Låt oss alla dra vårt strå till stacken!

Stort engagemang för CSR-frågor bland medarbetarna

Kategorier:

Förslag till nya CSR-initiativ våra medarbetare - och en önskan att lära sig mer om det vi gör redan idag

Den 13:e augusti skrev jag samt visade bilder från den CSR-monter som vi hade i samband med Pfizers marknads- och försäljningskonferens. Jag lovade att återkomma kring den dialog vi hade och de förslag på nya CSR-initiativ som vi fick den dagen. Jag är verkligen glad över att så tydligt se hur starkt engagemanget är kring dessa frågor i vår organisation. Jag är helt övertygad om att det driv som kan skapas i de flesta organisationer kring miljö- och CSR-frågan inte har utnyttjas till fullo, detta är också i ärlighetens namn verkligheten här hos oss. Jag tror att det är många organisationer som driver ett bra arbete inom området men som inte, vare sig internt eller externt, når fullt ut med sin kommunikation. En av de vanligaste kommentarerna som jag hörde under konferensen var just att “oj, vad mycket bra som görs - detta vill jag höra mer om”. En av medarbetarna uttryckte sig på följande sätt:

“Vi sår mängder med blomfrön, men vi skördar inte fullt ut de vackra blommorna”

Dags att skörda våra vackra blommor

Jag är såklart lite ledsen över att vi inte lyckats nå ut till alla med vårt arbete - men jag är absolut inte nedslagen. Budskapet ska föras ut, och det kommer självklart förändras över tid allteftersom de nya idéer till initiativ som medarbetarna kom med arbetas in i vår verksamhet. Förslagen spände över många områden, allt från “förbättrad avfallshantering på kontoret”, via “klimatfrågan och utsläppsrätter” till “ökade möjligheter för volontärarbete i idella organisationer”. Dessa idéer skall förbättra det arbete vi gör redan idag. En sammanfattande bild av vårt miljö- och CSR-arbete idag skulle kunna se ut på följande sätt:

I centrum för “Ansvarsfullt företagande” finns de nyckelbegrepp som jag påtalade i bloggen redan den 13 augusti: Ansvarstagande, Långsiktighet, Affärsnytta, Omsorg om människan och miljön, Trovärdighet

Detta kan belysas ur fyra olika perspektiv - alla viktiga för helheten.

Socialt ansvarstagande

Globala initiativ: Här finns alla de olika globala program som jag diskuterat på bloggen tidigare (exempelvis 18:e augusti), till exempel “Infectious Diseases Institute”, “Diflucan Partnership” och “Mobilize Against Malaria”. Om dessa program kan ni läsa på vår globala hemsida där vår Corporate Responsibility Report finns publicerad (http://www.pfizer.com/responsibility/index.jsp).

Nationella initiativ: Vi har tre stora nationella CSR-program i Sverige. Vårt samarbete med Dopingjouren (www.dopingjouren.se), vårt samarbete med Transparency International Sweden (information om TI:s globala arbete återfinns bland annat på www.transparency.org) samt vår satsning för en tobaksfri miljö - Dizza Tobak (se bland annat mitt blogginlägg från förra veckan den 20:e augusti, samt från den 27 juni)

Lokala initiativ: Vi har mängder med initaitiv på lokal nivå i Strängnäs, där vi har vår fabriksanläggning, och i Sollentuna, där vi har vårt marknads- och försäljningskontor. Initiativen kan handla om allt från miljöpris till skolor, samarbeten inom olika utbildningar, stipendier och så vidare.

Miljömässigt ansvarstagande

Klimatområdet: Detta område har jag beskrivit många gånger tidigare i bloggen, bland annat den 29:e juli. För detaljerad information om våra globala mål hänvisas till www.pfizer.com/responsibility under “Climate Change and Energy” och “Clean Energy”. För vårt arbete här i Sverige är såklart vårt GreenBuilding-arbete centralt i detta sammanhang (finns bland annat en bild på mig och några andra glada mottagare av “EU:s GreenBuilding Award” på mitt blogginlägg den 10:e april).

“Läkemedel i MIljön”: Vad händer med läkemedelssubstanserna när de har passerat kroppen och hur stor är risken för negativa miljöeffekter? Detta område är mycket centralt i läkemedelsindustrins miljöarbete. Den oro som många känner inom industrin och bland våra intressenter kring detta har föranlett Läkemedelsindustriföreningens (LIF) initiativ med miljöinformation på www.fass.se. Det går även att läsa om frågan här på min blogg i inlägg 16/4 samt 14/5. Jag känner mig trygg i att vi adresserar frågan seriöst idag och att vi kommer lyckas få fram all den information som behövs så att vi alla i samhället kan ta denna diskussion på stabila beslutsunderlag.

“Green Chemistry”: Hur kan vi via klok design av våra läkemedelssubstanser samt av våra tillverkningsprocesser minimera påverkan på miljön? Ett område som innehåller allt ifrån det senaste arbetet med nya substanser inom vår forsknings- och utvecklingsverksamhet (läs mer på vår gloabal hemsida http://www.pfizer.com/responsibility/ehs/green_chemistry.jsp) till hur vi begränsar utsläpp och ständigt förbättrar vår miljöprestanda på våra fabriksanläggningar (vår Strängnäsfabrik har varit EMAS-godkänd sedan 1996! Bland de allra försa organisationer i hela Sverige som fick detta godkännande enligt EU:s miljöprogram “Eco-Management and Audit Scheme).

Employer Branding

Hur ser vi på Pfizer som arbetsgivare? För mig ett detta som jag skrev i bloggen redan den 13 augusti ett mycket centralt område och det är min absoluta övertygelse att vi inte kan uppnå de ambitioner vi har med vårt miljömässsiga och sociala ansvarstagande “externt” om inte vår interna personalpolitik har “omsorg om människan”, “hälsa” och “balans i livet” som ledord. För mig är det ett härligt bevis på denna omsorg att vi på Strängnäsfabriken inte har haft någon personskada som lett till sjukfrånvaro de senaste fyra åren. Något att med rätta vara stolt över - “Safety First”.

4 år utan arbetsskador - Safety First

Affärsetik

I samarbete mellan Läkemedelsindustriföreningen (LIF) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tydliga regler satts upp för hur företagen och aktörer inom hälso- och sjukvården ska sköta sina relationer. Detta dokument kan ses som en “code-of-conduct” för hela branschen ur ett affärsetiskt perspektiv. Mer info om dessa generella regler finns på LIF:s hemsida (se exempelvis http://www.lif.se/cs/default.asp?id=5618&ptid=)

Dessa regler har kopplats samman med bland annat Pfizers globala regler kring affärsetik i det regelverk PARIS (Pfizers Affärsetiska Regler i Sverige) som internt styr och vägleder oss.

Med avstamp i allt bra arbete vi gör idag, kryddat med nya intressanta initiativ, hoppas jag att vi alla gemensamt får chans att skörda framgångar!! Ett bra miljö- och CSR-arbete är vanligtvis en “win-win-situation” för både det enskilda företaget och för samhälet!