Pfizers miljö- och ansvarsblogg

Skandaler i läkarrock

Kategorier:

I det senaste numret av Fokus (3-9 september 2010), under vinjetten “Fokus listar”, finns en mängd information kring “Forskarfeber”. Bland annat listas tre så kallade ”Skandaler i läkarrock”. På något sätt tycker jag att det är en spännande utveckling att upptäckten av utsläpp av läkemedelssubstanser i Hyderabad i Indien, vilket jag har skrivit om många gånger här på bloggen (se exempelvis inlägget från den 16 augusti i år), nämns tillsammans med Josef Mengeles grymma experiment i koncentrationslägret i Auschwitz, samt forskaren Andrew Wakefields felaktiga påståenden kring koppling mellan barnvaccin (mot mässlingen, röda hund och påssjuka) och autism.

Även om man så klart kan diskutera om dessa tre exempel är i paritet med varandra och bör nämnas i samma lista så är det förvisso inte det som jag anser vara det intressantaste med att läkemedelsproduktion och utsläpp i Indien finns med på listan. Det intressanta är snarare att frågan nu har fått en så pass stor “allmän uppmärksamhet” även utanför läkemedelsindustrin, forskare inom läkemedel- och miljöområdet samt hälso- och sjukvården. Att frågan nämns i nyhetsmagasinet Fokus bara ett par veckor efter att den diskuterats i Forskning och Framsteg visar att det finns ett stort allmänintresse. Det som jag verkligen hoppas är att detta leder till är att det också växer fram en rejäl vilja att säkerställa att dessa problem löses. För det räcker verkligen inte att som Fokus påpeka att

“nyligen avslöjades att det finns kopplingar till svenska läkemedelsföretag”

utan man måste också förstå att det finns koppingar till hur det svenska förmånssystemet, och dess krav på generikasubstition, är utformat. Det räcker troligen inte att bolag som Pfizer, AstraZeneca och andra bolag inom läkemedelsindustrin driver systematiska program med miljöinspektioner hos egna fabriker och hos tredje-parts-tillverkarna. Det krävs även en politisk vilja att säkerställa att inte de förmånssystem som styr konsumtionen på den svenska läkemedelsmarknaden riskerar att missgynna de bolag som vill höja nivån och förbättra situation. Det kan inte alltid vara det billigaste, billigaste alternativet som skall vinna en upphandling eller som skall få expedieras på apotek. Det borde vara så att utöver den medicinska effekten, så skall pris bara vara ett av flera kriterium. Miljöfrågan, huruvida produkten kan klassas som “grön”, borde även den vägas in.

Läs mer om Pfizers arbete med inspektioner hos våra leverantörer, “EHS External Supply“, samt det arbete som vi driver gemensamt inom branschen för att säkerställa en bra nivå, “Pharmaceutical Supply Chain Initiative“. Och sen vill jag än en gång påminna vad Läkemedelsverkets generaldirektör Christina Åkerman skrev i Biotech Sweden i början av veckan kring ekonomiska incitament:

“Behovet finns även att premiera de bolag som vill ligga i framkanten och att prissätta miljön så att det ekonomiska värdet av bra miljöåtgärder bli tydliga. Här välkomnar jag ett samarbete för att få kunskap om vad som är önskvärt för att underlätta för en läkemedelsutveckling som både är miljömässigt-, ekonomiskt- och socialt försvarbar.”

Hållbar utveckling inom läkemedelsindustrin

Kategorier:

Christina Åkerman, generaldirektör på Läkemedelsverket, har skrivit en intressant krönika i Biotech Sweden där hon diskuterar vad hållbar utveckling innebär för läkemedelsindustrin. Fokus i krönikan ligger primärt på vad små och medelstora bolag inom biotech-industrin kan bidra med i utvecklingen av “gröna hållbara läkemedelssubstanser”:

“I den betydande roll för global läkemedelsutveckling som små och medelstora forskande läkemedelsbolag har är utvecklingen av hållbara läkemedel en viktig fråga. Ju tidigare vi kan undvika att läkemedel och aktiv substans påverkar naturen negativt desto lägre blir läkemedelskostnaderna i form av förorenat vatten som negativt påverkar folkhälsan och människors välfärd.”

Jag blir extra glad när jag också ser att Christina Åkerman lyfter fram behovet av positiva incitament. Det måste löna sig för de bolag som lägger kraft och resurser på att minska sin och sina produkters miljöbelastning:

“Behovet finns även att premiera de bolag som vill ligga i framkanten och att prissätta miljön så att det ekonomiska värdet av bra miljöåtgärder bli tydliga. Här välkomnar jag ett samarbete för att få kunskap om vad som är önskvärt för att underlätta för en läkemedelsutveckling som både är miljömässigt-, ekonomiskt- och socialt försvarbar.”

Jag tackar med glädje ja till den inbjudan till samarbete som Christina gör i krönikan. Vi behöver hitta en väl fungerande samverkan mellan alla olika aktörer inom sektorn, allt från de små och medelstora forskningsbolagen samt de större bolagen inom industrin, till landsting, regioner, myndigheter och patientrepresentanter. Tillsammans kan vi absolut lyckas med uppgiften att säkra en hållbar utveckling för sektorn!

Vill ni läsa mer om “Pfizer’s Green Journey” och en del av de idéer och initiativ där vi är med och bidrar till en hållbar utveckling så titta på denna länk.

Världshandelsdagen 2010

Kategorier:

Igår deltog jag i Handelskammarens välbesökta seminarium i anledning av Världshandelsdagen. Temat för årets seminarium var “företagens sociala ansvarstagande”. Att företagen tar ett allt större socialt ansvarstagande är nog välkänt, men hur detta kan öppna upp för helt nya affärsmodeller tarvar mer diskussion. Det finns fortfarande en utbredd uppfattning att företagens sociala ansvarstagande enkom handlar om filantropi och välgörenhet, medan jag och de andra talarna på seminariet ville tydliggöra hur CSR-arbetet idag är direkt integrerat i företagens affärsstrategier. Talarlistan för dagen tycker jag var imponerande (och kul att vara del av den!):

Ewa Björling, Handelsminister
Renée Andersson, Etik- o miljöansvarig, Indiska Magasinet AB
Peje Emilsson, Ordförande, Stockholms Handelskammare
Renée Lundholm, VD, Svenska Handelskammaren, New York
Bengt Mattson, Manager, CSR & Environmental Affairs, Pfizer AB
Peter Shrimpton, Founder and CEO of Heart, Heart Global
Sophie Stenbeck, President of the Hugo Stenbecks Stiftelse
Ola Wong, Journalist, SvD

Och det är viktigt att komma ihåg att det är enormt viktigt med integrering i affärsstrategin för att säkerställa uthållighet och långsiktighet i företagens arbete med ansvarsfullt företagande. Om det inte är integrerat i affären riskerar det att bara bli en “fluga under goda tider”.

Men innan talarna äntrade scenen så var det utdelning från Drottning Silvias hand av Handelskammarens pris Export Hermes. Årets pristagare var Acne och Scalado.

Acne Studios tar emot Export Hermes

Scalado AB tar emot Export Hermes

Efter prisutdelningen var det åter dags för dagens moderator, Charlotte Kalin, att ta tag i taktpinnen. Hon beskrev bland annat hur Handelskammaren arbetat med att klimatkompensera hela evenemanget - ett bra och inspirerande initiativ tycker jag. Det visade sig, genom en enkel handuppräckning, att av de cirka 250 deltagarna på seminariet så hade cirka 15 nyttjat flyg för att ta sig till Stockholm, cirka 30 stycken hade tagit sig till mötet med bil eller taxi, att vi var många som åkt kommunalt samt faktiskt väldigt många som också hade cyklat eller gått.

Charlotte Kalin, dagens moderator

Första talare var handelsminister Ewa Björling. Ewa gladde sig över att handeln och exporten nu växer igen efter finanskrisen. Hon uttryckte sin tillfredsställelse över att inte protektionism och handelshinder har fått för starkt fotfäste som en konsekvens av krisen. Att en ökad världshandel är bra för spridandet av demokrati och välstånd var självklart en uppfattning som delades av de närvarande. Ewa beskrev sin vision av att fördubbla Sveriges export de kommande 5 åren, från dagens cirka 1000 miljarder SEK. Lyckas vi med det så är vi dels med och skapar välstånd internationellt samtidigt som vi skapar cirka en halv miljon nya arbetstillfällen här hemma i Sverige. Jag tyckte det var spännande att hon talade om svenskt hälso- och sjukvårdskunnande samt svensk Life Science-industri som enormt viktiga delar av den ökade exporten. Hennes uppfattning är att näst efter svensk miljöteknik är det vår hälso- och sjukvård samt Life Science som röner störst intresse och efterfrågan när hon möter sina internationella kontakter. Hon påtalade också behovet av en tydlig nationell strategi för hälso- och sjukvården där målet självklart är “en god och likvärdig vård”.

Efter Ewa följde två mycket inspirerande föredrag kring socialt entreprenörsskap. Först beskrev Peter Shrimpton från Sydafrika sin resa och sina erfarenheter med initiativet Heart, och sedan Sophie Stenbeck sina erfarenheter och tankar exemplifierat med arbetet inom “Playing for Change“.

Sedan var det Renée Anderssons tur att med exempel från Indiskas arbete påvisa hur företagens CSR-arbete och kraven på leverantörer mycket snabbt och radikalt kan förbättra miljösituationen och de mänskliga rättigheterna i utvecklingsländerna. Renée påtalade också att hon hade sett större förändringar på 2 till 3 år genom arbetet på Indiska än vad hon såg under 15 års arbete inom “biståndssektorn”. Enormt tänkvärt tycker jag. Det visar vikten av att koppla sociala insatser till en affär. Det är inte fult att “kommersialisera det sociala ansvarstagandet” utan snarare en förutsättning för att nå egentlig framgång. Bistånd riskerar att lämna kvar mottagaren i ett biståndsberoende…

Renée Andersson, Indiska

Efter Renées föredarg tog vi en kaffepaus och sedan äntrade en annan Renée, nämligen Renée Lundholm, scenen. Renée Lundholm är VD för Svenska Handelskammaren i New York och hon beskrev hur CSR har vuxit sig enormt stort inom det amerikanska näringslivet. Hon påtalade en intressant skillnad kring hur vi här i Sverige ser på filantropi med hur det upplevs i den amerikanska samhället. I USA anses det som en självklarhet och i det närmaste en skyldighet att jobba med “philanthropy and charity” medan “välgörenhet” ofta ses med viss skepsis här i Sverige.

Ola Wong, Sveska Dagbladets utsände i Kina, beskrev sedan sina upplevelser av det kinesiska näringslivet och dess kopplingar till boilag och offentliga aktörer i västvärlden, däribland Sverige. För att ta del av Olas stora kunnande och hans erfarenheter rekommenderar jag er att läsa “Sjukt billigt“. Tankeväckande kan jag lova…

Jag avslutade sedan dagen med min föreläsning om “Strategier för väldens behov”. En stor del av föreläsningen baserades på den såkallade Walderik-Mattson-pyramiden:

Hur kan vi som bolag hitta affärsstrategier och affärsmodeller, anpassade till de olika marknaderna världen över, för att bidra inte bara till ökad folkhälsa utan också säkerställa att det görs utan att det ekologiska fotavtrycket växer sig alltför stort? Läs mer om mina funderingar via denna länk. Målet med detta arbete är att skapa förutsättningar för att världens olika länder skall nå “det hållbara hörnet”:

Läs mer om “det hållbara hörnet” på detta blogginlägg efter Almedalen i somras.

Stort tack Handelskammaren för en mycket spännande dag!

Mer om problemen i Indien…

Kategorier:

Jag är nu tillbaka på kontoret efter en härlig sommarsemester. Jag finner dock direkt skäl och anledningar till att än en gång här på bloggen ta upp problemen med utsläpp från läkemedelstillverkning i Indien. Det som föranleder mig denna gång att ge mina kommentarer på de existerande problemen och mina idéer kring olika åtgärder för att hantera situationen är artiklarna under de senaste dagarna i Miljöaktuellt samt i Forskning och Framsteg. Miljöaktuellt ställer sig frågan om den nya “superbakterie” som identifierats kan ha koppling till utsläpp av antibiotika i Indien:

“Idag rapporterar flera medier om att två svenskar smittats av en nyupptäckt ”superbakterie” som är resistent mot flera av de särskilt kraftiga antibiotikapreparat som normalt brukar fungera även mot resistenta bakterier. Den nya superbakterien tros ha spritts från Indien - där enorma mängder läkemedel släpps ut i floder vid tillverkningen.”

Foskning och Framsteg ger i sin artikel en välskriven presentation av hela kedjan av händelser från det att Cecilia de Pedro upptäckte problemen under 2005, via Joakim Larssons forsatta studier av problemet, fram till Läkemedelsverkets rapport om problemet och förslag på åtgärder. Flera av dessa skeenden har jag redan tidigare kommenterat här på bloggen, exempelvis i inläggen från 24 juni 2010, 31 maj 2010, 27 april 2010, 10 februari 2010, 28 januari 2010, 17 december 2009, 28 maj 2009, 30 april 2009, 4 februari 2009 och 26 juni 2008.

I stort sett är vi alla överens om problemformuleringen även om det såklart är för tidigt att fastslå att de av Miljöaktuellt så kallade “superbakterierna” har en koppling direkt till identifierade utsläpp av läkemedel i Indien. Men frånsett det - den situation vi ser är självklart fullständigt oacceptabel! Olika aktörer sätter sedan dock olika stort hopp till olika åtgärdsförslag. Jag tror personligen att en förändring av dagens förmånssystem, och kravet på generikasubstitution, är den snabbaste och effektivaste åtgärden. Det får inte vara fördelaktigt att “ta genvägar” i produktionskedjan och därigenom kunna erbjuda lägsta pris… Att alltid byta ut till den billigaste kopian, utan någon annan hänsyn än priset, kan inte vara långsiktigt hållbart. Kostnaden får betalas någon annanstans. Exempelvis i Indien…

Att komma åt problemet lagstiftningsvägen, förslagsvis då genom att miljökrav införs i den så kallade GMP-lagstiftningen (Good Manufacturing Practice, eller god tillverkningssed på svenska) kommer att ta många år. Charlotte Unger, miljöchef på Läkemedelsverket, gissar på runt 10 år i artikeln i Forskning och Framsteg:

“Läkemedelsverket lämnade sin rapport till regeringen i vintras, och den är nu ute på remiss. Det viktigaste förslaget är att komplettera dagens regler om god tillverkningssed (GMP) med krav på att fabriker som tillverkar läkemedel eller aktiva substanser till läkemedel ska vara miljöcertifierade. Därmed skulle de goda tillverkningssederna även gälla miljön. Men en sådan förändring kräver att EU ändrar sina direktiv om GMP. Och det tar tid.
– Tio år tror jag är en rimlig bedömning. Allt internationellt arbete tar tid, säger Charlotte Unger.”

Vi kan inte vänta så länge! Åtgärder måste vidtagas långt innan dess. Bolagen som bedriver serisösa inspektionsprogram hos sina egna fabriker likväl som hos levenrantörer runt om i världen måste kunna ta marknadsandelar. Flera bolag tar sitt ansvar på ett bra sätt, läs om Pfizers arbete med sina externa leverantörer via denna länk.

Vill du läsa mer om hur vi diskuterar frågan kring bland annat ett förändrat förmånssystem, där “gröna” läkemedel kan få vissa speciella incitament, med olika aktörer så läs mitt inlägg dels från Almedalen den 6 juli där Kronans Droghandels seminarium kommenteras samt våra diskussioner med Läkemedelsverket och dess amerikanska motsvarighet FDA på svenska ambassaden i Washington i maj. En stor del av dessa tankar finns också utvecklade i den debattartikel i Dagens Industri som jag och Cecilia Marlow, VD på Kronans Droghandel, skrev i somras.

Finns det snälla företag?

Kategorier:

Frågan huruvida det finns snälla företag besvaras av Olle Nygårds i Svenska Dagbladet Näringsliv idag med ett nej i hans krönika “Snälla företag existerar inte“. Och jag kan i stort sett hålla med honom i hans slutsats att företag som är “snälla” inte existerar. Men det är dock viktigt att påpeka att detta enligt mitt sätt att se på saken inte betyder att socialt och miljömässigt ansvarstagande företag inte skulle existera. “Snällism” och CSR-arbete är inte samma sak. Visst finns det delar av CSR-arbetet som handlar om “omhändertagande”, exempelvis flera av de personalvårdande insatser som OIle Nygårds själv beskriver, det finns också insatser som har en stark välgörenhetsprägel kring sig. I båda dessa fall behöver det inte handla om ren “snällhet” eftersom insatser av denna typ gör företagen till attraktiva arbetsgivare och bygger bolagens “brand”. Men den största delen av ett modernt CSR-arbete är väl integrerat i den direkta affären. Företagen skall tjäna pengar, men det går att göra gott för samhället samtidigt. Och vi blir allt fler som anser att det nog är en förutsättning för att nå kommersiell framgång att man lyckas kombinera “att göra gott” med att “tjäna pengar”. Jag har tidigare här på bloggen beskrivit hur Pfizers CSR-arbete är en del av vår affär (se denna länk) men även gett andra exempel på “att göra gott och samtidigt tjäna pengar”, exemplet Telge.

Jag tycker också att det är viktigt att påpeka att ISO 26000, den internationella standarden som Olle Nygårds har som utgångspunkt för sin krönika,  inte enbart handlar om företagens ansvarstagande utan även är applicerbar för frivilligorganisationer och stater. Skall vi lyckas uppnå en hållbar utveckling i världen så måste alla olika aktörer samverka! Vill ni läsa än mer om de senaste diskussionerna kring ISO 26000 kan ni titta på mina reflektioner från SIS seminarium i Almedalen den 7 juli.

Olle nygårds avslutning av krönikan

“Den verkliga makten kommer alltid att finnas hos de som drar in pengarna. Hos de som får igenom kontrakt undertecknade på hotellrum i Kirgizistan. Och därför är frågan om socialt ansvar ska skjutas över på företag tveksam. För i grunden fungerar de som vilket landslag som helst. Alla älskar en målskytt. Även om den spelar fult.”

är väl riktig. Alla älskar en målskytt. Men samtidigt vill jag hävda att riktigt folkkär och älskad blir målskytten bara om han eller hon samtidigt uppfattas som sympatisk och att vederbörande har “något mer och speciellt”. En stor målskytt som samtidigt agerade som en stor social entreprenör skulle vinna allas våra hjärtan!