Pfizers miljö- och ansvarsblogg

Stödjande samarbeten - viktig del av CSR-arbetet

Kategorier:

Stödjande samarbeten - eller “sponsring” som det ofta kallas - är en viktig del av CSR-arbetet. Jag tycker att det finns en tendens till att man vill förminska värdet av dessa samarbeten i dagens CSR-debatt. Det finns till och med “förstå-sig-påare” som mycket tydligt hävdar att initiativ av välgörenhetskaraktär absolut inte har med CSR att göra. Jag kan bara inte förstå det resonemanget, vilket jag redan tidigare deklarerat här på bloggen - “välgörenhet är en självklar del av CSR-arbetet“.

Välgörenhetskaraktären utgör olika stor del i våra olika stödjande samarbeten. Vårt för närvarande största stödjande samarbete är med SAMBA och projektet Dizza Tobak.

Stödet till SAMBA:s tobakspreventiva arbete inom Dizza Tobak och till deras stora kampanj “Kraftsamling för barnen” kan förstås delvis uppfattas som välgörenhet men utgör framförallt ett enormt viktig del i arbetet mot tobaken.

Tobaksrelaterade sjukdomar kostar samhället 26 miljarder kronor varje år (och bara 10 miljarder hämtas in i tobaksskatt). Tänk om alla dessa pengar kunde användas till att behandla alla de olika sjukdomstillstånd som ökar i samhället, exempelvis som konsekvens av en åldrande befolkning. Men då måste vi lyckas få ungdomar att avstå snus och cigaretter…

Vårt mångåriga samarbete med Dopingjouren på Karolinska Universitetssjukhuset är ett stödjande samarbete där välgörenhetskaraktären kan anses vara större. Med hjälp av vårt bidrag kan Dopingjouren genomföra olika projekt ämnade att skapa större medvetenhet och kunskap i samhället kring dopingproblematiken - ett mycket beklagligt missbruk av läkemedel.

Vi har även en lång rad stödjande samarbeten av mindre storlek. Dessa har vanligtvis en stor del av välgörenhet i sig. Ett exempel på denna typ av samarbete är Skolbarnens trafikkalender. Jag har precis fått se några av de teckningar som barn i skolan gjort där de beskriver de risker som de ser i trafiken. Och de är klart att det känns värdefullt att kunna stödja ett arbete som förhoppningsvis leder till att barnen känner sig trygga i trafikmiljön, och att skador och ohälsa därigenom kan elimineras!

Titta på dessa beskrivande bilder av Olivia Berggren (Levarskolan, klass 1), Alice Jakobsson (Lyckåkerskolan klass 4b) och Kalle Mårtensson (Smedis klass 5b).

Pappa har blivit påkörd, även vuxna kan skadas i trafiken…

Här får man passa sig så att man inte blir påkörd - och ändå är det rött för bilarna…

Och det är naturligtvis inte bara bilar som utgör en fara i trafikmiljön!

Vill ni veta mer om hur vi resonerar vad gäller stödjande samarbeten så titta gärna på vår policy för stödjande samarbeten.

Policyn inleds med orden: “Pfizer vill uppfattas som en positiv kraft i samhället och vara ett engagerat företag som tar ett samhällsansvar, både nationellt och lokalt. Stödjande samarbeten ska bidra till att bygga varumärket Pfizer, öka konkurrenskraften samt stärka medarbetarnas stolthet och engagemang.” Och har dessa samarbeten sen också en del “välgörenhet” i sig, inte kan väl det vara fel…

Intressentdialog - en röd tråd i vår hållbarhetsredovisning

Kategorier:

En fungerande intressentdialog är central för ett väl fungerande CSR- och miljöarbete. Jag tycker detta belyses tydligt i Pfizers senaste hållbarhetsredovisning, Pfizer Corporate Responsibility Report 2009. Vår koncernchef Jeff Kindler inleder rapporten på följande sätt:

“To Our Stakeholders,
Whenever people need medicines to stay healthy or to get well, Pfizer wants to be there. We’re in business to discover, develop and deliver new medicines to people across the globe. It’s our most important contribution to the world. But we know this alone is not enough. How we do our work
matters just as much as what we do.”

För mig är meningen “how we do our work matters just as much as what we do” mycket viktig. Dels visar den hur viktigt vi anser att ett ansvarsfullt företagande är för oss som bolag, dels så påtalar den att vår intressentdialog är central för oss. Vi måste naturligtvis samtala med våra olika intressenter för att få reda på hur de ser på vårt sätt att arbeta. Pfizers intressentdialog är uppbyggd enligt följande struktur:

Läs vår Corporate Responsibility Report 2009 och delta i intressentdialogen. Jag välkomnar alla kommentarer - tillsammans kan vi vidareutveckla inte bara Pfizers CSR- och miljöarbete utan påverka alla olika perspektiv av vår verksamhet, svensk hälso- och sjukvård samt samhällsutvecklingen. Inget dåligt uppdrag!

Läkemedel i Miljön - passande tema för blogginlägg 150

Kategorier:

Vad kan vara ett mer passande tema för mitt 150:e blogginlägg än “läkemedel i miljön”? Frågeställningar kring eventuella miljöeffekter från läkemedelsubstanser som kommit ut i miljön via utsöndring från patient eller direkt via utsläpp från tillverkning är självklart vår industris absolut viktigaste miljöfråga. Extra kul är det att inlägget är direkt kopplat till det stora svenska forskningsinitiativet inom området - MistraPharma.

Vid MistraPharmas styrelsemöte igår, där jag deltar som representant från industrin, presenterade programdirektören Christina Rudén ett antal uppnådda milstolpar. En av dessa var att MistraPharmas databas WikiPharma, med kemiska, fysikaliska och miljödata för läkemedelssubstanser nu finns tillgänglig on-line. Databasen som kommer växa kontinuerligt genom att forskare lägger till nya data innehåller för närvarande data på 831 så kallade API:er (Active Pharmaceutical Ingredients), varav 116 stycken även har effektdata, det vill säga någon form av ekotoxikoligisk information. Självklart är det så att vi alla skulle önska att det var fler av substanserna som hade de ekotoxikologiska egenskaperna kartlagda. Men bristen på dylik data är ingen nyhet för oss. Redan i samband med Läkemedelsverkets rapport 2004 kring “Läkemedel i Miljön” så var en av slutsatserna att data saknas i många fall. Inom industrin har medvetenheten om detta funnits länge, det var först i samband med att det infördes krav på miljöriksbedömningar i samband med registrering av nya läkemedel som det blev allmän praxis inom industrin att göra denna typ av studier. Inom EU infördes kravet 1995. Detta medför såklart att det på många av de äldre läkemedelsubstanserna saknas miljödata. Eftersom patentskyddet gått ut på dessa substanser och försäljningen idag i de flesta fall totalt domineras av generikabolagens “lågpriskopior” finns ingen egentlig drivkraft för den forskande läkemedelsindustrin, som tog fram substanserna från första början, att lägga nya ofta kostsamma studier för att ta fram den saknade miljödatan. Förhoppningsvis kan WikiPharma bidra till att flera av dessa datagap fylls igen.

För oss inom industrin kan WikiPharma också komma att utgöra ett viktigt verktyg i samband med att vi publicerar miljöklassningar av våra substanser på fass.se. Det torde nu bli enklare för oss att komplettera våra egna miljödata med data publicerad i litteraturen när all data samlas på ett och samma ställe.

Idag invigdes Pfizers nya fabrik i Strängnäs

Kategorier:

Idag var det lätt att le som Pfizermedarbetare! Solen sken över Strängnäs när Maud Olofsson (vår svenska närings- och energiminister) tillsammans med Nat Ricciardi (högst ansvarig för Pfizers globala produktionsorganisation), Matthew Barzun (USA:s ambassadör i Sverige) och Simon Orchard (Pfizers fabrikschef i Strängnäs) invigde vår nya fabrik.

Invigning av nya fabriken

Det var mycket folk på plats. Såklart alla stolta medarbetare i Pfizers nuvarande Strängnäsfabrik men också en lång rad externa gäster. Till exempel kan nämnas Bo Könberg (Landshövding i Sörmland), Peter Eklund (Länsstyrelsen), Peter Bramberg (Invest in Sweden Agency), Hans Bergström (Karolinska), Ewa Andersson (Tillväxtverket), Thorbjörn Larsson (Vårdal Stiftelsen), Ann-Sophie Sjöberg (Vårdföretagarna), Ola Björkman (Stockholm-Uppsala Life Science), Börje Haag och Inga-Lill Lengborn (Biotechvalley AB), och Richard Bergström och Anders Blanck från LIF.

I väntan på invigningen

Vad alla gäster fick se kan ni läsa om i flera olika artiklar i media idag (bland annat i Eskiltuna-Kuriren) samt i detta nyhetsmeddelande.

Utöver att vara stolt och glad över att fabriken nu är invigd så finns det ett par saker som jag skulle vilja kommentera från dagen. En sak är såklart den “gröna satsning” som den nya fabriken utgör en del av. Detta exemplifierades med ett par olika posters, bland annat  “Going Green 2009″.

Going Green 2009

Att minska utsläppen av fossilt CO2 med mer än 80% och i det närmaste helt eliminerat användningen av olja - det är faktiskt något att vara stolt över. Det visar också på värdet av samarbeten. Vi har nu en ny leverantör av ånga, och den tillverkas med hjälp av träavfall.

Efter postersession, lunch, rundvandring och invigningen avrundades dagen med ett seminarium där Nat Ricciardi och Maud Olofsson fick sällskap på scenen av Christina Åkerman (generaldirektör på Läkemedelsverket), Gunilla Hulth Backlund (TLV - Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket), Christer Johansson (Biotechvalley AB), Bertil Törsäter (Västra Götalandsregionen) och Rory O’Connor (ansvarig för Pfizers kliniska forskning i bland annat Europa).

Paneldiskussion

Ja, hur ska man sammanfatta en timmes paneldiskussion i ett par meningar. Det går egentligen inte, men låt mig försöka:

Alla var överens om att investeringsklimatet är bra i Sverige för denna typ av satsningar. Nat påtalade att “capital will flow to countries where it is wanted, respected and well treated”. Sverige är enligt Nat ett utmärkt exempel på ett sådant ställe. Han påtalade också den stora kunskap som finns i Sverige generellt och i Strängnäs specifikt. Pfizers Strängnäsfabrik har varit en säker och stabil leverantör av biotech-produkter i många tiotal år. Men viktigt är också det goda samarbetsklimat vi har i Sverige mellan näringsliv, stat, kommuner och akademierna, men också mellan fackklubbarna och företaget. Och självklart gladde det mitt hjärta lite extra att han också starkt betonade Strängnäsfabrikens fantastiskt goda miljöprestanda. Minimal påverkan på den yttre miljön och flera års arbete utan någon arbetsplatsolycka! Helt enkelt “world class”!

Samarbete var en tydlig röd tråd genom diskussionen. Detta gäller såklart inte bara när beslut fattas om en ny fabrik utan också när ett företag av Pfizers storlek beslutar var någonstans man vill utföra sin kliniska forskning. Såväl Maud och Rory, som Christina, Gunilla och Bertil påtalade vikten av det goda samarbete mellan läkemedelsindustrin, hälso- och sjukvården samt myndigheterna som utgör ett fundanment för den kliniska forksningen här i Sverige. Det är kul att få ta del av det beröm som våra utlänska gäster ger de svenska myndigheterna. Helt klart en viktig konkurrensfaktor för oss!

Jag skulle vilja avsluta med en kommentar kring två av de frågor som ställdes till panelen efter deras presentationer och diskussion. Kirsten Lund-Jurgensen (Vice President, Patented Products) från Pfizer i New York bad Christina Åkerman att utveckla sina tankar kring “gröna produkter” och Nikolaj Sorensen (VD, Pfizer AB) ställde en likartad fråga till Gunilla Hulth Backlunds tankar kring miljöaspekter och läkemedel. Frågorna visar på hur stort intresse och allvar som Pfizer lägger på läkemedel och miljö. Vi anser såklart alltid att patienten har rätt till bästa möjliga behandling, men visst kan det anses rimligt att ett företag eller en produkt som tar ett utökat miljöansvar även på något sätt kan premieras för det. En dylik marknadsmodell måste vi lyckas hitta, det skulle vara enormt värdefullt för det framtida miljöarbetet inom branschen. Christina påpekade att läkemedel och miljöperspektivet blir centralt på LV:s konferens i Uppsala 10-11 november. Christina berättade också om att det finns ett väl etablerat samarbete LV och industrin i frågan, bland annat med mig i min roll som ordförande i LIF:s miljökommitté och som Pfizer AB:s miljöchef. Ett samarbete som jag såklart ser fram emot att fortsätta. Denna dag har bara stärkt mig i uppfattningen att Pfizer är ett modernt företag som ser möjligheter framåt här i Sverige - och i den framtidsbilden finns också ett stort ansvar för att miljöperspektiven tas på största allvar!

Naturläkemedel, miljöpåverkan och undersköterskor

Kategorier:

En något ovanlig titel på detta blogginlägg, eller hur? Jag ska försöka knyta ihop tråden…

Igår var jag i Jönköping och pratade om “Läkemedel och miljö” med blivande undersköterskor. Som jag påtalat tidigare här på bloggen så tycker jag att det är enormt stimulerande att få möjligheten att diskutera med studenter - de för ofta in andra perspektiv i diskussionen. I Jönköping var det fyra grupper om cirka 40 undersköterskestudenter i varje som närvarade vid de olika föreläsningarna:

Jag pratade om miljöpåverkan ur två olika perspektiv:

1) Miljöpåverkan från tillverkning av läkemedel

2) Potentiella effekter ute i miljön av läkemedelssubstanser som utsöndrats från patient

Huvudfokus för diskussionen låg förstås på effekter av läkemedelsrester ute i miljön. Jag anser dock att det är viktigt att även presentera vad vi inom Pfizer och övrig läkemedelsindustri gör för att minska miljöpåverkan från våra farbriker. Det känns extra angeläget kopplat till diskussionerna kring utsläpp från läkemedelsfabriker i utvecklingsländer som jag berört tidigare här på bloggen. För mer information i den frågan rekommenderar jag er att delta i seminariet den 29 april “Läkemedelsproduktion i lågkostnadsländer - på verkan miljön?” som anordnas av IVL i samarbete med LIF och LV.

En av diskussionerna kring tillverkning som jag berörde för undersköterskestudenterna i Jönköping var “Green Chemistry”. Hur kan vi genom att miljöanpassa tillverkningsprocesserna minska miljöbelastningen? Jag visade bland annat ett exempel från en av våra produkter där mängden lösningsmedelsavfall per kilo producerad produkt minskat radikalt under åren - från nära på 2000 L avfall per kg produkt till mindre än 10 L. Även typen av lösningsmedel har förändrats - från tungt klorerade lösningsmedel till betydligt mycket “snällare” kemikalier.

Dikussionen kring läkemedelssubstansers eventuella miljöeffekter ute i våra vattendrag tog sitt avstamp i det faktum att “ja, det finns läkemedelsubstanser i våra vattendrag, och även om koncentrationerna är mycket låga - för att nå upp till en dygnsdos behöver man dricka åtskilliga liter vatten om dagen i hela sitt liv - så finns det skäl till viss oro eftersom:

- läkemedelsubstanser är biologiskt aktiva,

- läkemedelsubstanser är relativt stabila, de är gjorda för att inte brytas ner alltför snabbt eftersom de måste klara av att passera genom mag-tarm-kanalen,

- det är sannolikt att konsumptionen av läkemedel kommer att öka över tiden eftersom befolkningen blir allt äldre, och

- våra kommunala reningsverk är inte gjorda för att ta bort läkemedelssubstanser.”

Jag ska här på bloggen idag inte fördjupa mig ytterligare i detta utan hänvisar till tidigare inlägg, exempelvis från 14:e januari i år och 22:a november förra året, samt till miljöinformation på Fass.se och till MistraPharma. Däremot vill jag kort kommentera det faktum att det i alla grupper som jag mötte igår fördes fram som en idé att “med en ökad användning av naturläkemedel istället för vanliga läkemedel borde väl eventuella miljörisker minska”. Jag tycker det är mycket intressant att det finns en (van)föreställning att så länge råvaran är “naturlig” så kan det väl inte finnas vare sig hälso- eller miljörisker. Egentligen borde man inte behöva säga mer än “flugsvamp” - det är klart att även naturen kan producera giftiga substanser. Det är också så att även de naturliga substanser som används i medicinskt syfte, exempelvis Johannesört (Hypericum perforatum), har bieffekter. Johannesört ansågs giftig av bönder förr i tiden eftersom betande djur kunde drabbas av spontanabort och till och med dö av den. Idag säljs den i mycket stora mängder som ett anti-depressivt medel. Vad många nog inte heller tänker på är att det finns interaktioner mellan Johannesört och läkemedel - så stor försiktighet är viktig! För den som vill läsa mer om naturläkemedel hänvisar jag till den mycket spännande boken “Salvekvick och kvacksalveri - alternativmedicinen under luppen” av Simon Singh och Edzard Ernst.

Jag skulle vilja avsluta detta, ganska långa, blogginlägg med ett tack till de blivande undersköterskorna i Jönköping - jag tyckte det var både kul och intressant att föra en diskussion med er samt för att ni gav mig möjlighet att återse Jönköping igen. Min mamma är född i Jönköping och jag tillbringade många skollov hos mormor och morfar, bland annat i Idas park. Vilken nostalgitripp att återse den parken!