Stockholm Vatten – läkemedelsrester i avloppsvatten

Igår hölls ett mycket intressant seminarium på IVA:s konferenscenter i Stockholm. Stockholm Vattens läkemedelsprojekt, ”Läkemedelsrester i avloppsvatten” avrapporterades.

Stockholm Vattens läkemedelsprojekt

Stockholm Vattens läkemedelsprojekt

Projektet har pågått sedan 2005, finansierat av Stockholms Stads Miljömiljard (dvs delar av de pengar staden fick då de sålde Birka Energi). Låt mig redan från början konstatera att det är ett fantastiskt bra arbete som har utförts och en mängd viktig kunskap som har genererats. Jag klassar detta projekt som världsledande, och vill här passa på gratulera huvudprojektledarna Cajsa Wahlberg och Berndt Björlenius för framgången.

Cajsa Wahlberg

Cajsa Wahlberg

Berndt Björlenius

Berndt Björlenius

Vilka resultat är det då som projektet har fått fram? Jo, för första gången finns nu ett gediget material med en mängd olika reningstekniker testade på ”riktigt avloppsvatten” (från Henriksdals reningsverk i Stockholm), välkarakteriserat med ingående samt utgående data på upp till nära 100 olika läkemedelssubstanser. För urvalet av substanser och den kemiska analyskompetensen skall ära ges till Nicklas Paxéus, Gryaab AB.

Nicklas Paxéus

Nicklas Paxéus

Det som ytterligare höjer värdet på hela arbetet är att ingående respektive utgående vatten från reningsstegen inte bara är kemiskt välkarakteriserat utan att det också har testats ekotoxikologiskt. Detta arbete som genomförts av Magnus Breitholtz från Stockholms Universitet och Joakim Larsson vid Göteborgs Universitet presenterades igår av Magnus.

Magnus Breitholtz

Magnus Breitholtz

Låt mig göra en kort sammanfattning av de resultat och slutsatser som presenterades på seminariet. Men för den som vill ha mer detaljerad information hänvisas till projektets hemsida alternativt till att ni kontaktar Cajsa Wahlberg (cajsa.wahlberg@stockholmvatten.se) direkt. Tyvärr finns ännu inte slutrapporten publicerad, den kommer inte förrän i månadsskiftet mars/april 2010.

- Först och främst, det finns läkemedelsrester i låga koncentrationer i både ingående och utgående vatten från Henriksdals reningsverk. Med dagens konventionella reningssteg så, av undersökta 70 substanser, reduceras 12 stycken med mer än 90% (paracetamol, ibuprofen, enalapril, estriol, hydrokortison, estron, ciprofloxacin, norfloxacin, atorvastatin, ketokonazol, ofloxacin och tetracyklin), 19 stycken med 50 – 90%, 20 stycken med 20 – 50% och slutligen 20 stycken med mindre än 20%.

- Om man nu vill förbättra reningen ytterligare kan man addera reningstseg till den konventionella processutformningen. De tekniker som har testats är följande: Aktivt slam, membranfilterreaktor, biofilm system, nanofiltrering, omvänd osmos, aktivt kol, ozonering samt UV + väteperoxid. Resultaten visar att ozonering och aktivt kol är de metoder som fungerar bäst. De har avskiljningsgrader på över 90% av kvarvarande läkemedelssubstanser efter den konventionella reningen.

- De ekotoxikologiska studierna visar också att ozonbehandling (lågdos, 5 mg/L) och aktivt kol ger mycket gott resultat. Vid högre ozondoser (15 mg/L) kunde vissa potentiella negativa effekter iakttagas vilket möjligen kan ha att göra med att det bildas olika omvandlingsprodukter när så kraftfull oxidering används. Men eftersom man ser positiva effekter redan vid lågdos som både blir billigare och energisnålare finns ingen anledning att smälla på med höga doser.

- En kostnads- och energiuppskattning på att införa ytterligare reningssteg (ozon eller aktivt kol) hamnar på 30 – 100% ökad energiåtgång samt en ökad kostnad på cirka 20%. Totalt sett kanske kostnaden på renat vatten skulle öka med cirka 1 krona per kubikmeter.

- Glädjande är dockatt redan den konventionella reningen (inklusive ett sandfilter) i sig ger ett bra vatten utan tydliga påvisbara negativa effekter på vattenlevande organismer. Med vetskapen om att så kallade uppströmsinsatser (exempelvis tillse att oanvända läkemedel, inklusive vätskor, lämnas tillbaka till apoteken och att medvetenheten kring miljöfrågan gradvis ökar exempelvis genom Läkemedelsindustriföreningens (LIF) initiativ miljöklassificering på fass.se) har positiv effekt samt att införande av ytterligare reningssteg såväl betingar en kostnad samt ökar energiförbrukningen ger Stockholm Vatten följande rekommendation:

Avvakta med beslut om eventuellt införande av ytterligare reningssteg i våra kommunala reningsverk till dess att vi vet mer om eventuella miljöeffekter. Viktig information kring detta kommer exempelvis levereras via MistraPharma-projektet.

Man kan väl sammanfatta det på följande sätt: ”Nu vet vi att det går att ta bort läkemedlerester (och andra oönskade substanser) från avloppsvatten, nu är det upp till effektforskarna att visa om det behövs. Därefter är det politikernas roll att fatta beslut med hänsyn tagen till kostnader, energi- och klimatöverenskommelser samt övriga prioriteringar”

Än en gång, ett stort tack för seminariet igår samt grattis till ett väl genomfört projekt. Jag och många med mig ser fram emot att slutrapporten publiceras på projektets hemsida men att resultaten och slutsatserna även publiceras i internationellt erkänd press så att intressenter över hela världen kan ta del av denna kunskap.

För den som vill veta mer om hur Pfizer arbetar med frågan kring läkemedel i miljön (”Pharmaceuticals in the Environment”) hänvisas till information på vår globala hemsida.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *