Skandaler i läkarrock

I det senaste numret av Fokus (3-9 september 2010), under vinjetten ”Fokus listar”, finns en mängd information kring ”Forskarfeber”. Bland annat listas tre så kallade ”Skandaler i läkarrock”. På något sätt tycker jag att det är en spännande utveckling att upptäckten av utsläpp av läkemedelssubstanser i Hyderabad i Indien, vilket jag har skrivit om många gånger här på bloggen (se exempelvis inlägget från den 16 augusti i år), nämns tillsammans med Josef Mengeles grymma experiment i koncentrationslägret i Auschwitz, samt forskaren Andrew Wakefields felaktiga påståenden kring koppling mellan barnvaccin (mot mässlingen, röda hund och påssjuka) och autism.

Även om man så klart kan diskutera om dessa tre exempel är i paritet med varandra och bör nämnas i samma lista så är det förvisso inte det som jag anser vara det intressantaste med att läkemedelsproduktion och utsläpp i Indien finns med på listan. Det intressanta är snarare att frågan nu har fått en så pass stor ”allmän uppmärksamhet” även utanför läkemedelsindustrin, forskare inom läkemedel- och miljöområdet samt hälso- och sjukvården. Att frågan nämns i nyhetsmagasinet Fokus bara ett par veckor efter att den diskuterats i Forskning och Framsteg visar att det finns ett stort allmänintresse. Det som jag verkligen hoppas är att detta leder till är att det också växer fram en rejäl vilja att säkerställa att dessa problem löses. För det räcker verkligen inte att som Fokus påpeka att

”nyligen avslöjades att det finns kopplingar till svenska läkemedelsföretag”

utan man måste också förstå att det finns koppingar till hur det svenska förmånssystemet, och dess krav på generikasubstition, är utformat. Det räcker troligen inte att bolag som Pfizer, AstraZeneca och andra bolag inom läkemedelsindustrin driver systematiska program med miljöinspektioner hos egna fabriker och hos tredje-parts-tillverkarna. Det krävs även en politisk vilja att säkerställa att inte de förmånssystem som styr konsumtionen på den svenska läkemedelsmarknaden riskerar att missgynna de bolag som vill höja nivån och förbättra situation. Det kan inte alltid vara det billigaste, billigaste alternativet som skall vinna en upphandling eller som skall få expedieras på apotek. Det borde vara så att utöver den medicinska effekten, så skall pris bara vara ett av flera kriterium. Miljöfrågan, huruvida produkten kan klassas som ”grön”, borde även den vägas in.

Läs mer om Pfizers arbete med inspektioner hos våra leverantörer, ”EHS External Supply”, samt det arbete som vi driver gemensamt inom branschen för att säkerställa en bra nivå, ”Pharmaceutical Supply Chain Initiative”. Och sen vill jag än en gång påminna vad Läkemedelsverkets generaldirektör Christina Åkerman skrev i Biotech Sweden i början av veckan kring ekonomiska incitament:

“Behovet finns även att premiera de bolag som vill ligga i framkanten och att prissätta miljön så att det ekonomiska värdet av bra miljöåtgärder bli tydliga. Här välkomnar jag ett samarbete för att få kunskap om vad som är önskvärt för att underlätta för en läkemedelsutveckling som både är miljömässigt-, ekonomiskt- och socialt försvarbar.”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *