Referensgruppen för CSR hos Globalt Ansvar, UD

På förmiddagen idag träffades den så kallade referensgruppen för CSR som Globalt Ansvar på Enheten för internationell handlespolitik, Utrikesdepartementet, har initierat. Referensgruppen träffas ett par gånger om året, denna gång på Rosenbad 4, för att diskutera aktuella frågställningar inom CSR-området.

CSR-möte på Rosenbad 4

CSR-möte på Rosenbad 4

En viktig punkt på dagens agenda var så klart det pågående svenska EU-ordförandeskapet och den konferens kallad ”Protect, Respect, Remedy” som Globalt Ansvar anordnar under EU-ordförandeskapets flagga den 10 november på Hasselbacken i Stockholm. Temat för konferensen presenteras på följande sätt: Staters skyldighet att skydda sina medborgare från brott mot mänskliga rättigheter, företagens ansvar att respektera mänskliga rättigheter samt tillgång till åtgärder. Basen för diksussionen kommer vara rapporten ”Protect, Respect, Remedy – a Framework for Business and Human Rights” av John Ruggie, FN:s ”Special Representative on the issue of human rights and transnational corporations and other business enterprises”. Deltar på konferensen gör bland annat Mary Robinson, som väl inte behöver någon närmare presentation. Det ska bli spännande att se om den svenska regeringen lyckas med sitt arbete att få upp CSR-frågan på EU:s agenda på allvar och att konferensen blir ett avstamp för framtagandet av en strategi inom EU för dessa frågor. Gunnar Wieslander, statssekreterare, och Catharina Kipp, ansvarig på Globalt Ansvar, var väldigt tydliga i att den svenska regeringen står upp för sin åsikt att CSR skall vara ”Business owned, and business driven”. Staten skall primärt vara en facilitator. Gunnar påtalade också att han är övertygad om att CSR kan bli en konkurrensfördel för Sverige, men att det då är än viktigare att CSR-frågan primärt är företagsägd. Jag kan såklart inte annat än hålla med. Självklart skall enskilda regeringar, EU-institutioner och andra organ vara med och sätta spelregler på plats men det är mycket viktigt att företagen äger och utvecklar CSR-området. Hela Global Compact-initiativet, som utgör grunden för bland andra Pfizers CSR-arbete (se exempelvis mitt blogginlägget från igår), är ett bra exempel på att man inom ramen för uppsatta spelregler kan utveckla och ständigt förbättra CSR-arbetet.

Efter denna inledande diskussion inför EU-konferensen gav Per Bengtsson från Nordea en presentation om ”The Equator Principles”. The Equator Principles är ett frivilligt industribenchmark för att bedöma miljö- och sociala ansvarsrisker i så kallade projektinvesteringar, dvs lån från banker till byggande av nya stora vattenkraftverk, pappersbruk, gruvinvesteringar och motsvarande. Omfattas gör alla projekt större än 10 miljoner US dollar och 67 finansiella institutioner från 28 länder är idag anslutna till principerna. Detta motsvarar över 90% av hela ”projektinvesteringsmarknaden”. Imponerande och ett utmärkt exempel på att frivilliga näringslivsinitiativ ofta får bred uppslutning och oftast kan utvecklas snabbare än myndighetsregleringar. För att ett projekt skall få lån från Nordea eller de andra anslutna finansinsituten krävs att projekten uppfyller alla de tio olika principerna. Läs mer via denna länk.

Efter Pers presentation gav Ing-Marie Olofsdotter en presentation av det uppdrag som Gunilla Carlsson, biståndsminister, givit till Gunilla Törnqvist (generaldirektör på SADEV): Ta fram tio innovativa åtgärdsförslag på problemet med korruption inom biståndet. Vad kan göras i en värld där korruption tyvärr är ett faktum. Arbetet har precis börjat och uppdraget skall redovisas på internationella anti-korruptionsdagen den 9 december. Har du goda idéer så skicka in dem via innovationspanelen@gmail.com. Läs mer om uppdraget via denna länk.

På agendan fanns även en statusuppdatering kring ISO 26000. Snart är detta enormt stora arbete – utvecklingen av en global standard för ”social responsibility” – avslutat. Men kankse är det egentligen då arbetet inleds… Då skall det implementeras av företag och organisationer världen över. Det ska bli enormt spännande tycker jag att se hur det arbetet utvecklas. Jag hoppas verkligen att ISO 26000 inte blir ”hämmande” och alltför ”standardiserande” av CSR-arbetet. Vi behöver en fortsatt stor kreativitet och idérikedom för att nå framgång inom denna unga disciplin.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *