Referensgruppen för CSR – Globalt Ansvar

Idag träffades vi i referensgruppen för CSR inom ramen för Globalt Ansvars uppdrag på Utrikesdepartementet (UD) i Stockholm.

Som vanligt var en stor samling CSR-intresserade från såväl näringslivet som andra organisationer som deltog i mötet. Det inleddes av Anders Ahnlid, utrikesråd för handelsfrågor på UD å statssekreterare Gunnar Wieslanders vägnar. Svårt för statssekreterarna att prioritera denna typ av möten nu när valspurten är som tuffast…

Anders Ahnlid berättade dels kort från den CSR-konferens som genomfördes under det svenska ordförandeskapet i EU hösten 2009 samt från den så kallade Leaders Summit inom ramen för FN:s Global Compact som gick av stapeln i somras. En kommentar som kom upp var att man från svenskt håll ställde sig något avvaktande till diskussionerna kring ”social investments and philantrophy”. Birgitta Nygren som jobbar på Globalt Ansvar gick till och med så pass långt att hon sa att

”social investments och filantropi har inget att göra med de tio principerna inom Global Compact”.

Jag håller inte med om det synsättet. Jag är av uppfattningen att det finns mängder med filantropiska initiativ som exempelvis vi inom Pfizer gör världen över som ligger väl i linje såväl med vår övergripande CSR-strategi och som ligger kopplat till vår kärnverksamhet. Läs exempelvis om våra program inom initiativet Pfizer Investments in Health.

Jag tror dock att vi alla slutligen kunna enas kring uppfattningen ”Trade before Aid”, dvs att handel och fungerande marknadslösningar troligen är mer långsiktigt hållbara lösningar på problem i utvecklingsländerna än olika typer av välgörenhet och bistånd. Men att helt döma ut filantropi och välgörenhet tycker jag är synd, för det fyller absolut en funktion i den totala beskrivningen av en organisations CSR-arbete!

Catharina Kipp, departemnetsråd och ledare av arbetet inom Globalt Ansvar, lyfte sedan speciellt upp frågan kring Supply Chain (dvs ”leverantörskedjan”) och mänskliga rättigheter. Skulle det kanske till och med finnas ett intresse att mötas och diskutera denna fråga specifikt. De närvarande ställde sig positiva till detta ty det finns en rad olika perspektiv som tarvar diskussion:

- Hur stort ansvar skall ett företag ta bakåt i sin leverantörskedja?

- Vilken skillnad finns emllan stora och små bolag i detta ansvarstagande? Och kan man ställa samma krav på de mindre bolagen?

- Vilken skillnad finns det i uppfattning kring detta ansvarstagande mellan företag och ideella organiationer (så kallade NGO:s)?

Att det är ett enormt stort arbete som en organsaition har när det gäller att säkerställa att verskamheten bedrivs på ett riktigt sätt i leverantörsskedjan har jag tidigare beskrivit här på bloggen, främst ur ett miljöperspektiv. Läs bland annat inlägget från 16 augusti samt om EHS External Supply på vår globala hemsida.

Mötet avslutades med att Staffan Söderberg, WWF och vice ordförande i sekreteriatet för ISO 26000, samt Kristina Sandberg, SIS och ansvarig för det internationella sekreteriatet för ISO 26000, beskrev läget vad gäller fastställandet av den nya standarden kring socialt ansvarstagannde, ISO 26000. Omröstningen om den liggande ”finala draften” pågår till 12 september och förhoppningsvis skall standarden sedan kunna publiceras 1 november. Arbetet med att ta fram ISO 26000 har varit enormt komplext och tidskrävande – faktiskt det största standardiseringsarbetet någonsin inom ramen för ISO. Det verkar tyvärr som om man i den svenska översättningen av engelskans ”social responsibility” kommer gå på socialt ansvarstagande och inte det något bredare uttrycket samhällsansvar. Personligen tycker jag att samhällsansvar är ett bättre uttryck eftersom det även inkluderar miljömässigt ansvarstagande som ju också finns nämnt i ISO 26000. Ni kan läsa mer om ISO 26000 dels på mitt blogginlägg från den 7 juli i Almedalen samt på SIS hemsida om standarden.

En tanke som slog mig på mötet och som också kommenterades av andra deltagare är att det är viktigt att alla olika initiativ inom CSR-området som finns, exempelvis Global Compact, GRI och ISO 26000 på något vis hittar samman och stärker varandra snarare än ”konkurrerar ut varandra”. Således är det mycket glädjande att såväl Global Compact som GRI har tagit fram så kallade cross-reference documents med ISO 26000.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *