Miljöaspekter på utveckling och tillverkning av läkemedel

Idag hölls en temadag kring ”Miljöaspekter på utveckling och tillverkning av läkemedel” i regi av Läkemedelsakademin, ett antal av Apotekarsocietetens sektioner samt Läkemedelsverket. Efter att Agneta Larhed, Läkemedelsakademin, hälsat välkomna gav Charlotte Unger, Läkemedelsverket, en presentation om ”Läkemedel och hållbar utveckling”.

Charlotte Unger

Charlotte Unger

Charlotte påtalade vikten av att det sätts ett pris på miljön samt på etik och moral. Det är först när det sker som vi kan få till stånd en hållbar utveckling. Detta utgör en grund för Läkemedelsverkets (LV) strategi, där man vill titta på ett läkemedels risk/nytta-profil över hela livscykeln. Allt från forskning och utveckling, via tillverkning och konsumtion, till eventuell kvittblivning. Charlotte förklarade att strategin baseras på det uppdrag som LV har där de skall värna folk- och djurhälsan. Och en god hälsa förutsätter en god miljö.

Charlotte presenterade sedan de förslag som presenterades i december 2009 i LV:s rapport om ”ökade miljökrav vid tillverkning av läkemedel”, bland annat införande av krav på miljöcertifikat i GMP-reglementet, iakttagande av resultatet från miljöriskbedömningen i beslutet om marknadsgodkännande samt en översyn av det nationella förmånssystemet. Jag har kommenterat flera av dessa förslag redan tidigare (se exempelvis inlägget från 17 december, 2009). Jag vill ändock än en gång passa på här att säga att det förslag som jag själv tycker är allra mest spännande, och som jag tror kan ha starkast positiva påverkan på hållbar utveckling både här i Sverige och globalt, är förändringar i förmånssystemen. Om vi kan hitta en marknadsmodell som ger någon form av incitament för miljöanpassade produkter – att inte alltid bara det absolut billigaste läkemedelet skall expedieras på apoteket – så kommer vi att kunna se förändringar på markanden!

Charlotte avslutade sedan sitt föredrag med att tala om vikten av tillgång på rent vatten och om ett antal kommande samarbeten för att driva på arbetet med hållbar utveckling och läkemedel i världen, exempelvis samarbeten med Indien och Kina, med Ryssland och övriga Östersjöstater, samt med USA.

Inger Cederberg

Inger Cederberg

Nästa presentatör var Inger Cederberg från Kemikalieinspektionen (KemI). Hon presenterade EU:s kemikalielagstiftning REACH, en lagstiftning som vi inom läkemedelsindustrin ofta lite slarvigt säger att vi är undantagna ifrån. Undantaget gäller endast våra färdiga aktiva läkemedelssubstanser (de så kallade API:erna, Active Pharmaceutical Ingridient), och inte hjälpmedel, råmaterial, och faktiskt inte ens de isolerade intermediärerna i våra tillverkningsprocesser. Skälet till att API:erna är undantagna är förstås det faktum att de omfattas av läkemedelslagstiftningen.

Sedan var det dags för Åke Wennmalm, som trots att han har pensionerats nog jobbar lika mycket som tidigare. Han fungerar idag som en ”Senior Adviser” på miljöavdelningen inom SLL (Stockholms Läns Landsting). Åke presenterade det miljöklassificeringssystem som utvecklats i samarbete mellan LIF (Läkemedelsindustriföreningen), SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), LV (Läkemedelsverket), Apoteket AB, och SLL. Du kan läsa mer om systemet via denna länk.

Efter Åke kom Eva Jakobsson upp på podiet. Eva jobbar med tillverkning av läkemedelssubstanser inom AstraZeneca och hon presenterade hur AstraZeneca arbetar med att optimera tillverkningsprocesser ur ett miljöperpektiv.

Eva Jakobsson

Eva Jakobsson

Eva gav spännande exempel på hur forskare arbetar med hjälp av olika verktyg, exempelvis så kallade BREF-dokument (beskriver BAT, Best Available Technology, för en viss bransch) enligt IPPC-direktivet (Integrated Pollution Prevention and Control) för att hantera det faktum att industrin för varje kg producerad läkemedelsprodukt, genererar 25 till 100 kg avfall. Avfallet fördelas ungefärligen på följande sätt: 50% lösningmedel, 25% förorenat vatten, 10 % reagensavfall och resten i en ”övrig” pott. Eva beskrev hur mer och mer arbete görs inom området ”Green Chemistry” (”grön kemi”). En framväxande vetenskap som lär oss hur reaktioner kan designas så miljövänligt som möjligt, hur avfallsmängderna och energiförbrukningen kan minimeras.

Green Chemistry är enormt intressant. Jag har här på bloggen tidigare visat ett par av Pfizers exempel på arbete med Green Chemistry, exempelvis med hjälp av följande bild:

Bilden visar hur hur mängden lösningsmedel per producerad kg produkt har minskat under åren för ett av våra läkemedel. Du kan läsa mer om Pfizers Green Chemistry-program via denna länk.

Eva presenterade också hur AstraZeneca arbetar med miljöhänsyn i sin leverantörskedja. Du kan dels läsa om detta på mitt blogginlägg från 28:e januari där Camilla Nykvist beskriver AstraZenecas processer eller via denna länk till Pfizers globala hemsida där vi beskriver vårt program för att miljösäkra leverantörskedjan.

Gerd Boethius, också från AstraZeneca, beskrev sedan ansvarsfull utveckling av läkemedelsförpackningar.

Gerd Boethius

Gerd Boethius

Gerd gav en tydlig beskrivning av de många, ibland krockande, krav som ställs på en förpackning. Den ska inte bara uppfylla en lång rad miljökrav utan också skydda produkten, vara barnsäker, uppfattas som funktionell, och gärna framställd i enlighet med LEAN-krav… Inte alltid enkelt att balansera dessa krav mot varandra… Jag tycker personligen att frågan kring miljö och förpackningar har varit något avslagen de senaste åren jämfört med den enormt intensiva debatt som pågick i mitten av 90-talet när jag kom till läkemedelsindustrin. Förpackningsfrågan har såklart alltid legat mig mycket varmt om hjärtat, med tanke på min bakgrund som forskarstuderande inom polymerkemi, dvs plastmaterial. Jag är dock övertygad om att frågan kommer att växa sig starkare igen. Det finns för närvarande många spännande exempel på ”Green Branding” och läkemedelsförpackningar. Det kommer att bli spännande att följa utvecklingen under de kommande åren!

Lars Drake, från Kemikalieinspektionen, äntrade sedan scenen. Lars diskuterade vad samhället tjänar på att utveckla miljövänliga läkemedel, utifrån sitt perspektiv som miljöekonom. En lite annorlunda presentation jämfört med vad vi ofta har sett på seminarier av detta slag. Hur väl fungerar ”marknaden” och vilka drivkrafter finns på den ”markanden”? Och vilka inslag av ”regleringar” behövs för att driva utvecklingen åt rätt håll. Du kan läsa mer om Lars perspektiv, och då inte bara om läkemedelsindustrin utan hela kemikaliesektorn, via denna länk.

Efter Lars så var det dags för Peter Nohrstedt från Miljöstyrningsrådet att diskutera miljökrav vid offentlig upphandling. Mycket av den information som Peter presenterade finns kommenterat på mitt blogginlägg från den 11 mars.

Peter Nohrstedt

Peter Nohrstedt

Två av presentationerna som sedan följde var kopplade till nyttan av, samt erfarenheter från implementering av, miljöledningssystem. Magnus Molin från Intertek gav certifieringsorganets perspektiv och Zeljko Tucak från APL gav användarperspektivet. Läs mer om APL:s sätt att arbeta med miljöledning via denna länk.

Ytterligare en presentation hölls innan jag fick äran att sammanfatta temadagen. Den presentationen gavs av Lotta Salste från Eurofins Food/Agro. Lotta beskrev arbetet med att analysera läkemedelsrester i vatten. Hur går man tillväga för att detektera koncentrationer på något eller några nanogram per liter? Lotta beskrev också delar av reslutaten och slutsatserna som drogs i Stockholms Vattens stora läkemedelsprojekt. Detta projekt kan ni läsa om på mitt blogginlägg från den 11 december förra året.

Min avslutning försökte utöver att sammanfatta några av dagens presentationer också beskriva hur frågan ”läkemedel och miljö” förändrats genom åren och hur den kan tänkas förändras framöver. Vilka blir de stora utmaningarna den kommande tio års perioden?

Charlotte Unger påpekade att det kanske kunde finnas en poäng att byta uttrycket ”Samhällets behov av läkemedel” (som står ”klockan 1″ i bilden ovan) mot något  av typen ”god livskvalitet och hälsa i samhället”. Och som Charlotte mycket riktigt påpekade så är ju det i enlighet med vår egen strategi om att inte bara ”treat and cure” utan också jobba med hälsopromotion och prevention. För en fördjupning i denna diskussion, och kring vad jag lite skämtsamt har kallat ”Walderik-Mattson-pyramiden”, så läs blogginlägget från 29 mars.

Walderik-Mattson-pyramiden

Walderik-Mattson-pyramiden

Stort tack till arrangörerna för denna temadag. En mycket god lägesbeskrivning av kunskapsläget och de utmaningar vi har framför oss.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *