Diskussioner om antibiotikaresistens på World Water Week i Stockholm

WWW AMR-seminar - Steven M on PSCI

Som många av er säkert vet om så arrangerar SIWI (Stockholm International Water Institute, www.siwi.org) denna vecka World Water Week (WWW, http://www.worldwaterweek.org/), eller Världsvattenveckan, här i Stockholm. Mängder med besökare från hela världen diskuterar utmaningen världen har att tillförsäkra alla tillgång på rent vatten – en mänsklig rättighet. En bra introduktion till denna frågeställning får ni om ni lyssnar till avsnittet om SDG nummer 6 på CSR Swedens podd ”Vems agenda?” (http://www.csrsweden.se/agendapodden/).

Ett av alla seminarier under WWW fokuserade på antibiotikaresistens (AMR, AntiMicrobial Resistance), ett ämne som jag har lyft flera gånger här på Ansvarsbloggen, senast i inlägget från Arendalssuka (http://www.ansvarsblogg.se/miljo/amr-seminarium-pa-arendalsuka/).

AMR-seminariet på WWW var välbesökt, och extra tyngd till vikten av att denna fråga hanteras skyndsamt signalerades tydligt från det svenska hovet och från den svenska regeringen genom deltagande av kronprinesessan Victoria och miljöminister Karolina Skog. Inspel i övrigt till diskussionen kom ifrån:

- Nicolai Schaaf, SIWI
- Carl Fredrik Flach från Göteborgs universitet
- Peter Hurst
- Monica Priya, SaciWaters
- Steven Meszaros, Pfizer/Pharmaceutical Supply Chain Initiative
- Anders Finnson, Svenskt Vatten
- Adela Maghear, HealthCare Without Harm
- Rosemary Kumwenda, UNDP/SPHS
- Kia Salin, Läkemedelsverket
- Anna Zorzet, ReAct/Uppsala Universitet
- Maria-Teresa Bejarano, SIDA

Jag försökte på plats kort sammanfatta de olika föredragshållarnas presentationer med hjälp av twitter. Ni hittar de tweetsen via @CSRBengt (www.twitter.com/CSRBengt), med hashtaggen #WWWeek. Industrins perspektiv gällande vårt arbete med att eliminera oacceptabla utsläpp av antibiotika från tillverkningen presenterades av Steven Meszaros från Pfizer (www.pfizer.com) i sin roll som ordförande för branschinitiativet PSCI (Pharmaceutical Supply Chain Initiative). Ni ser hans sammanfattande bild på fotot ovan och ni kan läsa mer om PSCI via dess hemsida (https://pscinitiative.org/home) eller här på bloggen i olika inlägg (exempelvis detta http://www.ansvarsblogg.se/miljo/tillbaka-efter-sommarledigheten-och-rakt-in-i-diskussionerna-om-antibiotikaresistens/ från augusti i år).

Mina personliga reflektioner från seminariet på WWW, samt från det uppföljande diskussionmöte vi hade i tisdags på SIWI (då även bland andra representanter från Folkhälsomyndigheten och Miljödepartementet deltog), är att det finns en förståelse för att insatser behöver göras nu – det finns inte mycket tid att spela på. Och det är insatser inom många olika områden som behöver göras. Det handlar om användning, övervakning, diagnostik, ersättningsmodeller, minskade utsläpp etc. En verksam Antibiotikastrategi måste innehålla åtgärder inom alla dessa områden! Låt mig än en gång presentera mitt förslag på strategi. Jag har gjort det tidigare, men det behöver upprepas gång på gång. Jag inbjuder er alla till att kommentera på dessa åtgärdsförslag och komplettera med ytterligare punkter:

- Responsible use (both human and animal). And responsible means restrictive.
– Adherence: patients must complete their treatments – if they are terminated prematurely there is a great risk of renewed illness.
– Important to ensure that the ”infection pressure” in society is as low as possible to enable limited need of treatment
– Using preventive measures can reduce the infection pressure. Prevention means
—Good hygiene / sanitation in health care
—Use of vaccines
– New incentives / business models for
— Research and development into new antibiotics
— To ensure that both new and older antibiotics will ”be on the shelf” in healthcare when needed
— Green procurement programs and/or green incentives in reimbursements systems (e.g. ”generic substitution system”)
- Ensure that there are no unacceptable amounts of antibiotics substances released from manufacturing

NLS 3.4 – miljöbedömning av receptfria läkemedel, referensgruppsmöte 4 okt

I tisdags träffades referensgruppen för Nationella läkemedelsstrategins (NLS) uppdrag 3.4 ”Miljöbedömning av receptfria läkemedel”.

Miljöbedömning av receptfria läkemedel
Huvudansvarig: Läkemedelsindustriföreningen
Testa miljöbedömningsmodell som utvecklats av Läkemedelsindustriföreningen (LIF) tillsammans med sektorns intressenter
Sammanfattning
Läkemedelsindustriföreningen (LIF) har tillsammans med sektorns intressenter utvecklat en miljöbedömningsmodell som tar hänsyn till såväl utsläpp av läkemedelssubstans vid tillverkning som naturresursutnyttjande. Modellen behöver testas för att identifiera eventuella behov av justeringar. Det behöver även utvärderas hur miljöbedömningen kan kommuniceras och om det föreligger någon betalningsvilja för ett miljöbedömt läkemedel hos slutkonsument. Faller en sådan pilotstudie väl ut för receptfria läkemedel kan dessa resultat komma att ligga till grund även för miljöhänsyn inom ramen för generiskt utbyte i enlighet med förslaget i Läkemedels- och apoteksutredningen (SOU 2013:23).
Genomförandeplan
Ett antal receptfria läkemedelsprodukter kommer att miljöbedömas 2016 med hjälp av den modell som utvecklats inom nationella läkemedelsstrategin. Pilotstudien utvärderas löpande av en arbetsgrupp där alla berörda aktörer deltar.

I referensgruppen finns representation från en mängd olika intressenter, exempelvis Apoteksföreningen, Läkemedelsverket, Upphandlingsmyndigheten, landsting/regioner, IVL Svenska Miljöinstitutet, SIWI samt från läkemedelsindustrin (LIF och FGL). På mötet i tisdags presenterade två medlemsföretag från LIF miljöbedömningar utförda på två av deras receptfria läkemedel. Och hur kan man sammanfatta dessa miljöbedömningar?
Mycket data blir det såklart… Redan när man tittar på bara dessa två produkter så kan man se skillnader i tillverkningsprocesserna – och det beror främst på att läkemedelssubstanser är väldigt olika. Att göra jämföresler mellan olika produktgrupper/terapiområden – mellan produkter innehållande olika aktiva läkemedelssubstanser – är enormt svårt, kanske till och med omöjligt. Att den ena av de två produkterna producerar 80 kg koldioxidekvivalenter per kg producerad läkemedelssubstans säger förstås i stort sett ingenting om det inte kan jämföras med någon annan helt medicinskt likvärdig produkt…
Har ni följt min blogg de senaste åren vet ni att jag vill se att miljöhänsyn tas inom ramen för det generiska utbytessystemet. Där skulle man kunna göra just denna typ av jämföresler mellan produkter med samma aktiva substans som således har likvärdig medicinsk effekt. Att låta miljöpåverkan, och inte bara lägsta pris, vara en parameter i valet av ”periodens vara” (den medicinskt likvärdiga produkt som apoteken ska expediera till dig obereoende av vilket specifikt produktnamn som står på receptet – under förutsättmning förstås att produkten är utbytbar och läkaren inte har gjort ett ”medicinskt kryss” och motsatt sig utbyte) torde egentligen vara en självklarhet 2016.

NLS 3.4-projektet fortsätter under hösten och jag lär säkert återkomma med ytterligare blogginlägg i denna fråga. En frågeställning som jag anser vara enormt viktig och intressant är hur vi kan säkerställa att de miljöparametrar i bedömningsmodellen som vi kommer fram till är relevanta för läkemedel i ”öppenvård”, överenstämmer med de miljökriterier som utvecklas inom det arbete som för närvarande drivs av Upphandlingsmyndigheten (UHM) gällande hållbarhetskriterier i offentlig upphandling av läkemedel (för läkemedel i ”slutenvård”).

Nu tar jag snart sommarledigt…

Nu är det inte många dagar kvar innan jag går på sommarsemester. Jag jobbar idag och imorgon fredag, sen blir det två dagar – måndag och tisdag – nere i Almedalen. Sen inleds semestern direkt med spelmansstämmor uppe kring Siljan – underbart!

Det sker som vanligt enormt mycket spännande i Almedalen, så jag vet ännu inte riktigt precis hur mitt eget program kommer att se ut.

Klart är åtminstone att jag under måndagen bland annat kan hittas på CSR Swedens seminarium 09.30 samt på Briggen Tre Kronor klockan 13.30 – då ska jag ju vara med i paneldiskussionerna:

Hur påverkas framtiden av lagen om redovisning av 
icke-finansiell information?
Arrangör: CSR Sweden

4/7 2016, 09:30 – 10:15 Almedalens bed and breakfast, Tage Cervins gata 3B, ”Skandias trädgård”

 

Recept för en hållbar upphandling av läkemedel

Arrangör: Trossa AB, Hållbara Hav, Kemikalieinspektionen, Länsförsäkringar Stockholm, Baltic Eye vid Stockholms universitets Östersjöcentrum

4/7 2016, 13:30 – 14:30 Briggen Tre Kronor, fartyg, ”Inre hamnen”

 

Det har verkligen varit ett par hektiska veckor här på slutet av våren. Mängder med spännande möten och diskussisoner som bär långt in i hösten och även in i nästa år. Ska jag peka ut tre möten speciellt så får det bli de följande:

14/6: Möte med referensgruppen gällande aktivitet 3.4 i Nationella Läkemedelstrategins (NLS) nya handlingsplan: ”Miljöbedömning av receptfria läkemedel”. Flera av er kommer säkert ihåg allt arbete gällande frantagandet av en miljöbedömningsmodell för läkemedelsprodukter som jag och många andra jobbade med inom den tidigare handlingsplanen i NLS (punkt 7.2). Kopplingen mellan NLS 7.2 i den tidigare handlingsplanen och NLS 3.4 i den nya finns beskrivet i mitt blogginlägg från 22 april. Den 14 juni träffades vi för första gången i den referensgrupp jag har till min hjälp i arbetet med NLS 3.4. Vi gjorde vid detta möte en grovplanering av projektet och planerade in ett antal träffar under hösten som förhoppningsvis säkerställer att projektet blir framgångsrikt. Uppdraget är beskrivet på följande sätt i handlingsplanen:

Miljöbedömning av receptfria läkemedel
Huvudansvarig: Läkemedelsindustriföreningen
Testa miljöbedömningsmodell som utvecklats av Läkemedelsindustriföreningen (LIF) tillsammans med sektorns intressenter
Sammanfattning
Läkemedelsindustriföreningen (LIF) har tillsammans med sektorns intressenter utvecklat en miljöbedömningsmodell som tar hänsyn till såväl utsläpp av läkemedelssubstans vid tillverkning som naturresursutnyttjande. Modellen behöver testas för att identifiera eventuella behov av justeringar. Det behöver även utvärderas hur miljöbedömningen kan kommuniceras och om det föreligger någon betalningsvilja för ett miljöbedömt läkemedel hos slutkonsument. Faller en sådan pilotstudie väl ut för receptfria läkemedel kan dessa resultat komma att ligga till grund även för miljöhänsyn inom ramen för generiskt utbyte i enlighet med förslaget i Läkemedels- och apoteksutredningen (SOU 2013:23).
Genomförandeplan
Ett antal receptfria läkemedelsprodukter kommer att miljöbedömas 2016 med hjälp av den modell som utvecklats inom nationella läkemedelsstrategin. Pilotstudien utvärderas löpande av en arbetsgrupp där alla berörda aktörer deltar.

21/6: Den 21 juni överlämnades formellt Karin Lonaeus rapport gällande upphandling som styrmedel för att nå visionen av hållbara läkemedel av SIWI till Upphandlingsmyndighetens generaldirektör Inger Ek. Rapporten har tagits fram som en del av arbetet inom SIWI:s klustergrupp Vatten och Läkemedel (bland annat kort beskrivet i mitt blogginlägg från 14 april). Upphandling av läkemedel kommer att vara på agendan under hela hösten eftersom Upphandlingsmyndigheten då kommer att se över alla hållbarhetskriterierna som används av landsting och regioner idag. Som jag ofta har påpekat: Industrin välkomnar kraven så länge de är relevanta och rimliga, samt om de följs upp och betyder något för upphandlingsbesluten. Uppföljningen släpar forfarande efter. Det kommer säkert att diskuteras mer i detalj på Almedalsseminariet på måndag klockan 13.30.

28-29/6: De två senaste dagarna har jag varit nere i Bryssel och arbetat tillsammans med mina kollegor i IAI PIETF (Inter-Association Industry initiative: Pharmaceuticals In the Environment Task Force). Huvudfokus i våra diskussioner har såklart EPS (Eco-Pharmaco-Stewradship) varit. Kort intro om EPS hittar ni på blogginlägget från 16 mars. Extra stor fokus under diskussionerna la vi denna gång på ansvarstagande i leverantörskedjan och vilka åtgärder som vi från industrins sida kan/ska göra gemensamt, respektive som enskilda företag, för att minimera oacceptabla utsläpp av aktiv substans från tillverkning. Ett arbete som vi kommer lägga ytterligare kraft på under hösten.

Det blir nog en spännande höst i år igen. Men först ett par dagar i Almedalen och sedan semester. Om det blir ytterligare något blogginlägg innan jag går på semester återstår attt se, men det kommer helt säkert ett antal tweets från min sida under Almedalsvistelsen (twitterkontot @CSRBengt).

 

Vatten och Läkemedel – konferens i Uppsala 12-13 april

SIWI och Svenskt Vatten - konf i Uppsala 12-13 april

Ett stort tack till arrangörerna för IWA Sweden Conference 2016: ”Water and Pharmaceuticals – insights and perspectives for health and environment”. Det var en mycket lyckad konferens om vatten och läkemedel, med bra föreläsare (inklusive undertecknad :-) ) och intressanta diskussioner. Det är svårt att sammanfatta allt klokt som sades – enklast är nog att rekommendera er alla att följa twitterflödet via hashtag #WatPh16, samt att ni läser de dokument som samlats på SIWI:s hemsida.

Än en gång, ett stort tack!

MistraPharma avslutat men arbetet med läkemedel och miljö fortsätter

Nytt år och nya utmaningar! Nja, egentligen är det kanske inte helt sant. Många av föregående års frågeställningar gällande hållbarhet inom läkemedelssektorn kommer såklart att dominera min och många andras agendor även 2016.  Att det stora läkemedel i miljön-projektet MistraPharma nu avslutas skrev jag om här på bloggen redan 14 oktober och 10 december - och igår hade vi en avslutande middag med alla de som suttit i projektet styrelse under de 8 åren som projektet löpte. En mycket värdig avslutning tycker jag – oj, vad många kunniga och intressanta människor som jobbat i styrelsen under dessa år! Ur mitt perspektiv ser jag egentligen inte MistraPharmas avslut som ett ”avslut” – det är mer en ”milstolpe”. Arbetet ska och måste fortsätta, om än i annan form. Som ni vet om ni läste inlägget den 10 december så har vi i styrelsen föreslagit att det inrättas ett center för läkemedel och miljö på Läkemedelsverket. Det skulle utgöra ett nav och ”samordningskontor” för alla olika intressenternas arbete och initiativ. Jag är personligen övertygad om att det skulle vara enormt värdefullt.

För att tydliggöra att det är en ”milstolpe” och inte ett ”avslut” så framförde jag igår på middagen, i samband med ett litet tal, en polska kallad just Milstolpen och överräckte inramade noter till programvärden Christina Rudén som ett tack för samarbetet under dessa år och som ett minne.

Milstolpen

Men som sagt var – arbetet med läkemedel och miljö går nu vidare:

- Vi arbetar vidare i den så kallade klustergruppen Vatten och Läkemedel i SIWI:s regi

- Diskussionerna gällande hållbarhetskriterier i den offentliga upphandlingen av läkemedel fortsätter. Som jag har påpekat många gånger så välkomnar industrin hållbarhetskriterierna, men vill se mer fokus på uppföljningsinsatser från landstingens sida och på allvar se att bra fungerande hållbarhetsprogram också premieras.

- LIF:s miljöklassificering av läkemedelssubstanser på Fass.se firande 10-års jubileum 2015 – det ska uppmärksammas även 2016 :-)

- Miljöfrågan lyfts nu också fram i handlingsplanen för 2016 i den Nationella Läkemedelsstrategin. Det kommer att finnas två huvudsakliga miljöuppdrag inom målområdet ”Samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning”. Dels ett fortsatt arbete för att möjliggöra större miljöhänsyn vid produktion och  användning av läkemedel i enlighet med det svenska etappmålet gällande läkemedel och miljö, samt dels ett arbete med miljöbedömning av receptfria läkemedel. Arbetet med miljöbedömning av receptfria läkemedel kommer att ledas av mig i min LIF-roll. Det gläder mig mycket att detta initiativ nu på allvar kan inledas, vi har väntat på det i flera år. Och jag är också enormt glad över att man från regeringskansliets sida ser detta arbete som ett steg i att utvärdera om miljöhänsyn kan tas inom ramen för det generiska utbytet. Uppdraget lyder som följer:

”Läkemedelsindustriföreningen (LIF) har tillsammans med sektorns intressenter utvecklat en miljöbedömningsmodell som tar hänsyn till såväl utsläpp av läkemedelssubstans vid tillverkning som naturresursutnyttjande. Modellen behöver testas för att identifiera eventuella behov av justeringar. Det behöver även utvärderas hur miljöbedömningen kan kommuniceras och om det föreligger någon betalningsvilja för ett miljöbedömt läkemedel hos slutkonsument. Faller en sådan pilotstudie väl ut för receptfria läkemedel kan dessa resultat komma att ligga till grund även för miljöhänsyn inom ramen för generiskt utbyte i enlighet med förslaget i Läkemedels- och apoteksutredningen (SOU 2013:23).”

- I det internationella perspektivet kommer fokus att ligga på EU kommissonens arbete med en strategi gällande läkemedel i miljön (den så kallade PIE Strategy). Här kommer jag i min roll som ordförande för IAI PIETF (Inter-Association Industry Pharmaceuticals in the Environment Task Force, den europiska läkemedelsindustrins gemensamma arbetsgrupp gällande läkemedel i miljön) arbeta tillsammans med många olika internationella intressenter. Jag kommer att lägga mycket kraft på att presentera industrins initiativ Eco-Pharmaco-Stewardship (EPS). EPS innehåller tre huvudsakliga pelare: iPiE-projektet som adresserar gamla produkter som inte har miljöbedömning, utsläpp av läkemedelssubstans från tillverkning, samt en miljöriskbedömningsprocess som har en tydlig fortsättning efter läkemedlets marknadsgodkännande (eERA, Extended Environment Risk Assessment).

Jag ser fram emot ytterligare ett spännande år!

God fortsättning på er allihopa!