Olaglig tobaksförsäljning till minderåriga

Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson oroas över att ungdomar lätt kan få tag på cigaretter och snus.  Ett nytt lagförslag som presenterades i veckan ska göra det möjligt att stoppa tobaksförsäljningen i en affär som säljer till minderåriga. Du kan läsa kommentarer om förslaget bland annat på Aftonsbladets hemsida samt på Fredrik Söderhielms blogg (generalsekreterare på A Non Smoking Generation).

Jag håller med Fredrik Söderhielm att

”Tyvärr fungerar inte den nuvarande 18 åriga åldersgränsen, men ej heller nya lagförslaget kommer att ställa det till rätta enligt vår uppfattning.”

Det behövs tuffa tag mot de som bryter mot lagstiftningen, men det är också så att vi måste jobba än hårdare i samhället med tobaksprevention. Låt oss hjälpas åt att försöka skapa en kultur där det inte finns en efterfrågan på tobak, åtminstone inte bland de minderåriga.

Ett sätt för de unga själva att delta i skapandet av en ”anti-tobaks kultur” är genom deltagande i projektet Dizza Tobak. Dizza Tobak drivs av SAMBA i samarbete med A Non Smoking Generation med stöd av Pfizer. Projektet inkluderar bland annat en pristävling för landets alla skolklasser (årskurser 5 – 8), med ett totalt prisvärde på 100 000 SEK. Uppdraget till ungdomarna är att ta fram den bästa anti-tobakskampanjen någonsin. En utmaning värd namnet!

Välkomna in i kampen mot tobaken! Delta i Dizza Tobak!

Upphandlingskriterier – allt annat än enkelt…

Jag har vid ett antal tillfällen nu i veckan deltagit i diskussioner kring miljökriterier vid offentlig upphandling. En slutsats man kan dra är att ”det är inte alls helt enkelt”. Den lagstiftning som ligger i grunden, LOU (Lagen om Offentlig Upphandling), beskrivs bland annat på Konkurrensverkets hemsida. Konkurrensverket beskriver bland annat hur miljökraven i offentlig upphandling får utformas:

”De miljökrav som ställs ska vara relevanta för den aktuella upphandlingen dvs. de ska ha ett naturligt samband med och stå i proportion till det som upphandlas. Miljökraven bör så långt som möjligt ha utarbetats på grundval av vetenskapliga rön. Det kan innebära att kraven ska vara allmänt accepterade utifrån gjorda undersökningar, standarder etc. ”

Miljökrav och -kriterier för olika typer av branscher, varor och tjänster utvecklas inom ramen för Miljöstyrningsrådets (MSR) verksamhet. MSR beskriver sitt uppdrag på följande sätt:

”Den offentliga upphandlingen i Sverige omfattar idag uppemot 500 miljarder kronor per år. Lägger man till den upphandling som sker inom den privata sektorn är summan uppemot tre gånger större. Om det ställdes relevanta och mer långtgående miljökrav vid alla dessa upphandlingar skulle en stor del av den negativa miljöpåverkan kunna undvikas. Därför arbetar Miljöstyrningsrådet med att ta fram kriterier för miljöanpassad upphandling, samt med övrig information om hållbar upphandling. Kriterierna uppdateras kontinuerligt för att bl.a. anpassas till den tekniska utvecklingen på marknaden.”

De krav och kriterier som MSR utvecklat för upphandling av läkemedel finns redovisade på följande länk. Viktigt att komma ihåg är dock att MSR:s framtagna krav och kriterier endast är rekommendationer. Landsting och regioner, och alla andra offentliga upphandlare, behöver inte hålla sig till dessa. Detta kan naturligtvis för oss som lämnar anbud ibland kännas jobbigt, då olika upphandlare efterfrågar väldigt olika typer av miljöinformation, men även alltmer hållbarhetsinformation och information om vårt sociala ansvarstagande. Och helt tydligt är det så att det finns många frågeställningar kring vilka typer av krav som kan ställas kring social ansvarstagande i den offentliga upphandlingen. MSR har givit ut en riktlinje men det framgår även av denna att rättsläget fortsatt är oklart eftersom inga prejudicerande domar ännu finns:

”Med hänvisning till vad som sagts ovan i rättsgenomgången och i punkt 1-6 kan det konstateras att det mest lämpliga sättet att införa sociala eller etiska krav vid en varuupphandling är som särskilda kontraktsvillkor. Ett sätt kan vara att som särskilda kontraktsvillkor införa en ”uppförandekod” eller på annat sätt beskriva de riktlinjer som ska följas av leverantören under kontraktstiden och vid leverans av varorna. Det ska framgå av anbudet att kontraktsvillkoren accepteras av leverantören. Uppföljning kan ske genom att leverantören regelbundet, på ett överenskommet sätt, redovisar hur kontraktsvillkoren uppfylls. Om det visar sig att brister förekommer kan fördjupad kontroll eller uppföljning göras, hur och vem som ska genomföra detta bör framgå av kontraktsvillkoren. Rättsläget måste dock anses som oklart eftersom några prejudicerande domslut som rör sociala hänsyn vid upphandling av varor inte finns i dagsläget.”

Det är enormt viktigt att detta arbete inom ramen för såväl Konkurrensverket som Miljöstyrningsrådet fortsätter. Jag har många gånger sagt att jag välkomnar miljökrav, samt förvisso också hållbarhetskrav, vid upphandling under förutsättning att kraven och kriterierna är rimliga, rättvisa och att de följs upp. Ni kan bland annat på de inlägg jag skrev på bloggen den 11 oktober 2009 (inlägg 1 och inlägg 2) se hur jag svarar å Pfizers vägnar på den typ av frågeställningar som ofta dyker upp. Det är viktigt att kraven är rimliga, rättvisa, entydiga och tillåtna enligt Lagen om Offentlig Upphandling (och detta sista är inte det minst viktiga…) eftersom det är tydligt att den uppföljning som faktiskt görs, bland annat av det särskilda kontraktsvillkor som uppförandekoden Hållbar Upphandling från Stockholms Läns Landsting (SLL), Västra Götalands Regionen (VGR) och Region Skåne utgör, kan leda till att kontrakt blir avbrutna. Läs om vad som skedde med två leverantörer till SLL när de bröt mot uppförandekoden:

”Stockholms läns landsting avslutar avtalet med två leverantörer av sjukvårdsartiklar sedan det visat sig att de inte lever upp till den uppförandekod som de åtagit sig att leva upp till när artiklarna upphandlades. Bland annat släpptes trikloretylen rakt ut i avloppet i Pakistan. ”

Miljöklassificering på fass.se utmanas

Tidningen Ny Teknik lyfter idag upp läkemedelssubstansen diklofenak som en potentiell miljöbov i sin artikel ”Här är tolv misstänka miljöbovar på apoteket”. Artikeln baseras på de faktum att

- läkemedelsprodukter innehållande den anti-inflammatoriska substansen diklofenak tillhör några av de mest sålda receptfria läkemedlen i Sverige,

- att Stockholm Vattens läkemedelsprojekt (som ni kan läsa mer om i ett tidigare inlägg här på bloggen) har visat att diklofenak till stor del passerar rakt igenom reningsverk av typen ”vanligt kommunalt reningsverk”

- samt att Joakim Larsson, från Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet, gjort följande kommentar: ”Det finns tyska studier som visar att halter på 1 mikrogram per liter vatten kan ge effekter på gälar, njurar och lever på fiskar”.

Ny Teknik ställer sig tveksam till den miljöklassificering som gjorts för diklofenak inom ramen för Läkemedelindustriföreningens (LIF) initiativ ”miljöklassificering av läkemedelssubstanser på fass.se”. Miljöriskklassificeringen av diklofenak säger att ”Användning av diklofenak har bedömts medföra försumbar risk för miljöpåverkan”. Denna klassning baseras på följande data (publicerade på fass.se av Novartis för deras diklofenak-produkter):

PEC/PNEC = 0.63 / 10 = 0.063 for diclofenac, which means that the phrase ‘Use of the medicine has been considered to result in insignificant environmental risk.’ is used for Level 1 and 2.

The PEC (Predicted Environmental Concentration) is based on the following data:

A = 4214.79 kg (use data from Läkemedelsstatistik AB, LSAB)

Approximately 100% excretion of pharmacologically active substance.

Approximately 0% elimination in sewage works assumed

PEC = 1.5 × 10–6 ×4214.79 kg × 100= 0.63 µg/L

The PNEC (Predicted No-Effect Concetration) is based on the following data:

PNEC (μg/l) = lowest EC50/1000, or acute NOEC/1000, where 1000 is the assessment factor used.

An NOEC of 10’000 μg/l for algae has been used for this calculation

PNEC = 10’000/1000 = 10 μg/l

Med detta underlag anser jag att klassningen på fass.se är riktig, sen kan man såklart alltid diskutera huruvida det behövs ”känsligare” studier än akut-toxikologi studier. Det kan gälla långtids-studier med en lång rad olika så kallade ”end-points”. De viktiga är såklart att olika intressenter kommer till någon form av gemensam slutsats att de studierna har ekologisk relevans. Miljöklassificeringsinitiativet skall diskuteras, och vidareutvecklas, samt kritiseras när så är skäligt, men det är av stor vikt att det sker på ett nyanserat sätt. Det är enormt viktigt att klassningarna baseras på etablerad kunskap och så långt som möjligt standardiserade tester. Kunskapen utvecklas ständigt, exempelvis genom de landvinningar som görs med Mistra-Pharma-projektet, och det föranleder ständiga revideringar av industrins miljöklassningar. Baserat på dagens kunskap och med vedertagna säkerhetsfaktorer, samt på de worst-case-antaganden som ligger till grund för PEC-data, så är det såklart så att miljöklassningen på fass.se är riktigt utförd.

Tillgång på rent vatten – en enorm utmaning

Idag skriver CSR-i-praktiken.se om ”vattenfrågan – nästa stora grej”. Och jag kan inte annat än att hålla med.

Gott om rent vatten i Norrlands inland...

Gott om rent vatten i Norrlands inland...

Vi här i Sverige kanske inte alltid känner att tillgången på rent vatten skulle vara hotad. Vi har en relativt sett liten befolkning men mycket vatten. På många andra ställen i världen är det precis tvärt om. Allt eftersom fler och fler av de produkter som vi köper på den svenska marknaden tillverkas i länder med vattenbrist kommer frågan att aktualiseras. Exempel på länder och regioner med vattenbrist finns såväl i Europa, Nord- och Sydamerika, Afrika, Asien och Australien. CSR-i-praktiken.se poängterar att:

”Ett tecken i tiden är The Water Disclosure Project som lanseras nu under året. Det är det investerardrivna Carbon Disclosure Project som breddat sig, och som nu drar igång ett projekt för att uppmana företag att rapportera marknadsrelevant vattendata. Kanske kan det bidra till att fler företag börjar se över sitt ”vattenfotavtryck” och att företag börjar lära sig att identifiera och strategiskt hantera sin påverkan på och sitt beroende av vatten.”

Jag tror personligen starkt på att vattendeklarationer eller ”water footprints” kommer att efterfrågas alltmer. Ofta såklart tillsammans med ett ”carbon footprint” – frågorna hänger ju till stor del också samman. Klimatförändringarna kommer påverka tillgången på rent vatten i världen. Utsatta länder kommer få allt svårare att hantera sin vattensituation. Och då blir det såklart extra viktigt för företag såsom Pfizer att säkerställa att man har tydliga ambitioner, mål och program på plats för att tillse att exempelvis en ökad out-sourcing av läkemedelsproduktion till länder i Asien med vattenbrist inte får negativa miljö- och vatteneffekter. För att få mer information kring Pfizers arbete gällande tillgång på vatten kan ni följa denna länk. Vår analys och våra ambitioner kan kortfattat sammanfattas på följande sätt:

”The availability of potable water is one of the most important global health issues of our time and one that may be further worsened in coming years by our changing climate. There is also growing consensus that this emerging issue may become a crisis as sustainable access to water is challenged, presenting risks not only to individuals but also to the private sector.

While Pfizer’s use of water in our research centers and manufacturing facilities is relatively small compared to some other industries, responsible management of water is an important element of our global EHS program. We work to protect this resource by implementing standards that require facilities worldwide to quantify water use, prioritize water conservation measures, and support community efforts during drought conditions.”