Earth Hour 2010 – 4 dagar kvar

Idag hölls i WWF:s (Världsnaturfonden) regi Earth Hour Conference kring klimatfrågan i Gyllene Salen i Stadshuset i Stockholm i anledning av att Earth Hour går av stapeln klockan 20.30 till 21.30 på lördag (27 mars).

Gråmulen dag i Stockholm...

Gråmulen dag i Stockholm...

Trots att vädret var allt annat än upplyftande denna dag så känner jag mig mycket inspirerad efter att ha fått lyssna på alla förvisso skrämmande men också hoppingivande presentationer och diskussioner. Världsnaturfondens svenska generalsekreterare Lasse Gustavsson hälsade först alla välkomna och tryckte på att trots att vi väl alla var besvikna över det magra resultatet från COP15-mötet i Köpenhamn så får man inte glömma bort att mötet ledde fram till att det nu inte bara finns en vetenskaplig koncensus, utan också en politisk koncensus, att uppvärmningen aboslut inte får överstiga 2 grader.

Lasse Gustavsson hälsar välkomna

Lasse Gustavsson hälsar välkomna

Min stora klimatfavorit Johan Rockström intog sedan scenen och påtalade för oss att även om det finns en politiskt koncensus kring 2-graders-målet, så finns det en ökande oro bland forskarna att även 2 grader kan vara på tok för mycket… Glöm inte bort sa Johan att temperaturskillnaden mellan istid och ett ”mer normalt tillstånd” är i storleksordningen 3 grader…

Johan Rockström

Johan Rockström

Johan viktigaste budskap är att jorden inte bara pressas av klimatförändringen utan även av andra förändringar såsom befolkningsökning och förstörda ekosystem. Oroväckande är att vi ju inte heller vet hur alla dessa förändringar interagerar – ”the Surprise”. Johan visade oss ”the Quadruple Squeeze”:

The Quadruple Squeeze

The Quadruple Squeeze

Detta större perspektiv på klimatutmaningen som jag tycker Johan Rockström beskriver så väl har jag tidigare skrivit om här på bloggen i samband med Johans föreläsning om ”Planetary Boundaries” i oktober 2009.

Dagens konferens beskrev klimatutmaningen utifrån olika intressenters perspektiv. Johan Rockström fick representera forskarvärlden sen var det städernas bidrag som kom att diskuteras, sedan närinslivets och sist men inte minst politikernas roll. Eftersom jag här på bloggen så ofta har diskuterat näringslivets klimatarbete (och inte minst Pfizers eget arbete) och ofta kritiserat nationella och globala politikers oförmåga att komma framåt i frågan (inte minst tydligt i Köpenhamn) väljer jag idag att lyfta fram städernas roll.

WWF presenterade på konferensen sin utredning ”Re-inventing the cities”:

”Enligt en ny rapport från Världsnaturfonden WWF kommer 350 biljoner dollar – vilket är 7 gånger mer än världens globala BNP – att investeras i urban infrastruktur de närmaste 30 åren. Om de stora investeringarna i urban infrastruktur görs i klimatsmarta transportsystem och energieffektiva byggnader kommer vi att kunna lösa en stor del av klimatutmaningen.”

Förstå vilken möjlighet, 350 biljoner dollar – och vilket enormt ansvar att vi tar kloka beslut när denna enorma summa pengar kommer investeras i urban infrastruktur under de kommande 30 åren… Och att det redan idag finns goda exempel bland världens städer visades genom de exempel som lyftes fram av lokala politiker från Stockholm, Malmö, Hamburg och Freiburg.

Moderator och stadsföreträdare

Moderator och stadsföreträdare

Göran Rosenberg, dagens moderator, ledde Ulla Hamilton (Stockholm), Anders Rubin (Malmö), Franziska Breyer (Freiburg) och Rainer Scheppelmann (Hamburg) genom en snabb exposé av goda initiativ. Stockholm som vann utmärkelsen European Greeen Capital 2010, i konkurrens med bland andra Hamburg och Freiburg, uppvisade projekt som Hammarbhy Sjöstad. Freiburg gav bland annat exempel på sina långt drivna projekt inom alternativa energikällor. Denna uttalade strategi har vi inom Pfizer också haft stor glädje av. Se vad vår fabrik i Freiburg har gjort inom bland annat solenergi för att dra sitt strå till stacken. Malmö beskrev hur visionen kring ”en grön stad” har varit enormt betydelsefull för att skapa engagemang och glädje hos medborgarna efter många tunga år med fabriksnedläggningar och andra problem: ”Let’s go from grey to green”. Avslutningsvis berättade Hamburg om det arbete som de och ytterligare en lång rad av städer i Euroipa driver inom projektet EUCO2 80/50: ”The European Future Project Against Climate Change – Strategies for Metropolitan Regions to Reduce 80% of CO2 until 2050″.

Att städer och kommuner kan vara enormt betydelsefulla för att driva utvecklingen framåt brukar jag själv framhäva vad gäller vårt energieffektiva kontor i Silverdal, Sollentuna. Vi vann utmärkelsen EU GreenBuilding Award 2008, och det är inte bara vi eller Skanska som byggde huset åt oss som skall äras. Äras skall också Sollentuna Kommun som vågade ställa tuffa, men rimliga, miljö- och energikrav på Skanska och JM när de exploaterade Silverdal. En tydlig inriktning att hamna på endast 65% av ”normal energikonsumtion i bostadsområdet”, men utan detaljstyrning av tekniska lösningar och annat. Det fick Skanska och JM jobba med – och de är duktiga på sådant. Lösningar finns redan idag, men de måste också användas! Dagens konferens var en tydlig uppmaning att göra just det!

Earth Hour 2010 – 5 dagar kvar

På lördag är det dags för Earth Hour igen. Earth Hour är världens största klimatmanifestation och den genomförs i WWF:s (Världsnaturfonden) regi. Pfizer deltog för första gången förra året, och de som följt med här på bloggen kommer säkert ihåg att vi utöver att kommunicera kring klimatfrågan hela vecka inför Earth Hour också deltog i sjäva manifestationen genom att släcka ner hela kontoret.

Pfizers kontor i Silverdal, Sollentuna, UPPLYST

Pfizers kontor i Silverdal, Sollentuna, UPPLYST

 

Pfizers kontor i Silverdal, Sollentuna, NEDSLÄCKT

Pfizers kontor i Silverdal, Sollentuna, NEDSLÄCKT

Nu är det alltså dags igen. Klimatfrågan är såklart minst lika het i år som förra året. Efter misslyckandet i Köpenhamn på COP15-mötet, är det kanske viktigare än någonsin att vi alla tydligt visar världens politiska ledare att vi har större förväntningar än vad de lyckats leverera hitintills. Pfizers mål inom klimat- och energiområdet känner ni som följt mig på bloggen till redan:

Mellan 2000 och 2007 minskade vi utsläppen av växthusgaser med 43% (satt i relation till försäljningen). Detta motsvarade nästan 20% i absoluta tal. Fram till och med 2012 är vårt mål att minska med ytterligare 20% i absoluta tal.

Pfizers globala klimatmål

Pfizers globala klimatmål

Vi har också som mål att 35% av vårt globala el-behov skall täckas med ”utsläppsfri energi” (ej inkluderande kärnkraft). Här har vi fortfarande en bit kvar till måluppfyllnad, men arbetet fortsätter. Du kan  läsa mer om vårt klimat- och energiarbete via denna länk. Klimat- och energifrågan är en av tre ”grundpelare” i vårt Environmental Sustainability Program. De övriga två pelarna är ”Product Stewardship” och ”Access to Water”. Jag återkommer såklart nu i veckan här på bloggen till klimat- och energifrågan – allt för att försöka bidraga till en ökad medvetenhet kring denna frågas enorma betydelse för vår framtid och förhoppningsvis inspirera er alla allt delta i Earth Hour-manifestationen nu på lördag klockan 20.30 till 21.30. Var med och släck ner här på planeten!

Årets läkemedelsprofil 2009

Det är inte utan viss stolthet jag skriver att jag igår utsågs till ”Årets läkemedelsprofil 2009″ av Pharma Networks medlemmar.

Stolt mottagare av utmärkelsen

Stolt mottagare av utmärkelsen

Det är kanske lite svårt att se vad som står på diplomet på bilden ovan så låt mig hjälpa till:

Pharma Networks utmärkelse

ÅRETS LÄKEMEDELSPROFIL 2009

har tilldelats

Bengt Mattson

Bengt Mattson har av medlemmarna i Pharma Network framröstats till Årets Läkemedelsprofil 2009.

Motiveringen lyder:

”Bengt Mattson tilldelas utmärkelsen för sitt mångåriga arbeta med att föra in miljö som ett allt viktigare område på läkemedelsindustrins agenda”

Jättekul tycker naturligtvis jag, dels för min egen del att uppmärksammas på detta sätt, men också för att jag ser det som ett tecken på att miljö- och ansvarsfrågorna på allvar har etablerats som en viktig del av denna sektors agenda. Och det är sannerligen inte bara min förtjänst! Om jag skulle hållit någon form av tacktal igår där jag lyfte fram olika personer och organisationer som har stor del i denna utmärkelse så hade det kanske låtit på följande sätt:

”Jag vill börja med att tacka Torbjörn Brorson som var miljöchef på Pharmacia när jag började arbeta med dessa frågor i mitten av 90-talet. Tillsammans med Torbjörn och andra kollegor inom dåvarande Pharmacia jobbade vi mycket med miljöledning och förpackningsfrågor. PVC var en av många heta frågor på den tiden. Jag fick stor hjälp att förstå vikten av en holistisk syn på miljöfrågorna, exempelvis integration av arbetsmiljöfrågeställningar, av bland andra Lennart Rudholm. Frågorna kom att få en allt större betydelse för sektorn som sådan genom de pionjärinsatser som Åke Wennmalm och Bosse Gunnarsson, SLL respektive Apoteket AB, gjorde kring läkemedel och miljö under de första åren av 2000-talet. Under dessa år så gav Recip, och deras miljöchef Åsa Bergström, fokus åt miljöfrågorna då de som första läkemedelsindustri på allvar började titta på green branding. Den rapport som Läkemedelsverket lämnade 2004, under Anna-Karin Johanssons ledning, om läkemedel och dess miljöeffekter satte frågan i ytterligare fokus. Den ledde till ett enormt kul och spännande samarbete mellan Läkemedelsindustriföreningen (där jag fick axla manteln som ordförande i miljökommittén), SLL, Apoteket, Läkemedelsverket och SKL med att utveckla världens första, och fortfarande unika, miljöklassning av läkemedelssubstanser. I samband med denna grupperings arbete här på hemmaplan så jobbade även Gisela Holm, från AstraZeneca, och jag med en internationell arbetsgrupp under formidabel ledning av Dave Taylor (också från AstraZeneca). I detta arbete vill jag också lyfta fram min kollega Frank Mastrocco i New York. Ännu en fantastik arbetskamrat! Det är även viktigt att påtala betydelsen av LIF:s VD Richard Bergström, utan hans tydliga vison och förståelse för miljöfrågans ökade betydesle, hade aldrig LIF kunnat driva på utvecklingen, inte bara här i Sverige, utan globalt inom industrin. Självklart förtjänar hela LIF:s miljökommitté att lyftas fram och duktiga medarbetare på LIF:s kansli (Inger Näsman, Anita Finne Grahnén, Matilda Persson, Rikard Pellas och Erik Fredholm). Jag vill passa på att även här tacka IVL, och framför allt Andreas Woldegiorgis, Jeanette Green och Åke Iverfeldt, för deras bidrag till hela miljöklassningens framgång. En ytterligare viktig händelse som medförde ytterligare fokus på miljöfrågan för läkemedelsindustrin var då Cecilia de Pedro (idag på AstraZeneca) och Joakim Larsson från Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet fann stora utsläpp av läkemedelsubstanser från ett reningsverk som renar avlopp från fabriker i Hyderabad i Indien. Denna upptäckt ledde till det regeringsuppdrag som Läkemedelsverket redovisade kring ökade miljökrav på läkemedelstillverkning i dec 2009. Charlotte Unger på LV vill jag också tacka för det utmärkta samarbete som vi har inlett för att jobba med dessa problemsställningar. En viktig del av det samarbetet är såklart hur MistraPharma-projektets resulktat skall komma till användning. Jag vill såklart passa på att tacka projektledarna och projektmedarbetarna inom MistraPharma för deras arbetsinsatser, och mina styrelsekollegor i MistraPharma-projektet. Det skall bli enormt spännande att se hur projektet utvecklas under de kommande åren. Och sist men inte minst alla nuvarande medarbetare inom Pfizer, såväl här i Sverige som globalt, som ständigt givit mig den support som behövts och som tillsammans med mig nu är ute på en grön resa: ”Pfizer is on a green jorney” – det skall bli enormt kul att se varthän resan tar oss….

Och så vill jag tacka mina nära och kära förstås, men det visste ni ju redan. Utan dem så är jag ingenting…”

Seminarium kring sjukdomen KOL

En mycket viktig del av vår intressentdialog sker i samverkan med patientföreningarna. Patientens behov bör såklart vara i fokus för alla som arbetar inom hälso- och sjukvårdssektorn. Vi har under åren utvecklat bra och sunda relationer med patientföreningarna, relationer som är tydligt reglerade av det etiska regelverk som upprättats mellan LIF (Läkemedelsindustriföreningen) och Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO).

Ett i mitt tycke utmärkt exempel på ett samarbete mellan läkemedelsindustrin och en patientförening, i detta fall Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, presenterades idag på ett seminarium på Hotell Gillet i Uppsala: ”KOL i primärvården i Uppsala Län”. Projektet har drivits av Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund samt av länsföreningen i Uppsala i samverkan med fyra läkemedelsbolag: AstraZeneca, Boehringer Ingelheim, GSK och Pfizer, med syftet att se till att KOL-patienter får en diagnos och en tidigt insatt behandling.

Berndt Nilsson, ordf Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, välkomnar

Berndt Nilsson, ordf Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, välkomnar

KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) är en folksjukdom idag. 400 000 till 700 000 är drabbade i Sverige. KOL är idag den 6:e vanligaste skälet till död och föväntas av WHO att vara den tredje vanligaste dödsorsaken år 2020, och kostnaden för det svenska samhället är för närvarande cirka 9 miljarder kronor årligen… Här krävs det insatser! En tidig diagnos är viktig och sedan gäller det att få patienten att sluta röka. Över 90% av sjukdomsfallen är kopplade till rökning… Även övriga livsstilsförändringar är betydelsefulla, att motionera är som alltid viktigt. Med tanke på den mycket starka kopplingen till rökning är sjukdomen ofta stigmatiserande: ”Jag skäms för detta, det är ju mitt eget fel eftersom jag har rökt”. På grund av detta eventuella stigma kan flera av dessa patienter också behöva socialt stöd av olika slag.

Med tanke på den starka koppling som KOL har med rökning är det självklart med fasa man ser på de stora andelar av våra ungdomar, och då främst flickor, som röker idag. I årskurs 9 så röker 30% av flickorna och 23% av pojkarna med viss regelbundenhet, om inte dagligen. I årskurs 2 på gymnasiet har dessa siffror ökat till 42% respektive 33%… Det är så man kan gråta, vilket är i stort sett ett av de citat som berör mig mest i skriften ”En rapport om KOL – den bortglömda folksjukdomen” från Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund: ”Det gör ont när jag ser flickorna röka”, säger KOL-patienten Kerstin Hallberg. När Kerstin började röka på 50-talet visste man inte så mycket om riskerna men ”idag när jag ser flickor röka gör det ont i mig. De måste ju vara medvetna om hur farligt det är”…

Och självklart är det så att våra ungdomar idag vet hur farligt det är med tobak, och därför är det viktigt att de hjälper oss att förstå varför så många ändå faller för frestelsen och vad som behöver göras för att vända på den utvecklingen. Därför behöver vi ert engagemang i projektet Dizza Tobak. Detta projekt drivs av SAMBA i samarbete med A Non Smoking Generation med stöd av Pfizer. I Dizza Tobak skall ungdomarna själva göra världens bästa kampanj mot tobaken – enda kravet är att deras bidrag kan laddas upp på dizzatobak.se. De tävlar sedan med sitt bidrag i en tävling med en total prissunmma på 100 000 SEK.

Jag ska inte gå in på några direkta detaljer vare sig från projektrapporten ”KOL i primärvården i Uppsala Län” eller från dagens mycket intressanta seminarium. Låt mig bara få konstatera att rapporten påvisar stora brister inom vården vad gäller exempelvis att få en diagnos till stånd. Till stor del beror detta på att man inte genomför spirometri och att kompetensen är för låg. Glädjande var dock att deltagande politiker från Uppsala Län, Ismail Kamil (FP) som är ordförande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen samt Vivianne Macdisi (S) båda förstod problemen och utlovade förbättringar. Tidig diagnos och insatser mot tobaken är centrala element, men då måste såklart kompetens och resurser finnas även ute i primärvården. Ismails arbete kan vi bland annat följa via hans blogg. Hoppas att han visar på snabba åtgärder kopplade till dagens seminarium.

Jag var glad över att alla påtalade vikten av breda samarbeten, där såväl politiker, patientföreningar, professionen inom hälso- och sjukvården samt vi från industrin deltar. Det är enda sättet att kunna lösa de enorma utmaningar som finns kring folkhälsan. Det behövs stora investeringar i folkhälsan. Det tycker jag lovar gott för vår fortsatta intressentdialog!

Och kanske är det till och med så att jag vågar än en gång dryfta mitt gamla mantra:

…För övrigt anser jag att hälsa bör finnas med på schemat…

Stort tack till Allan Larsson, Hjärt och Lungsjukas länsförening i Uppsala, Kicki Fjellström från Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund och Signe Svedberg Brandt som gjorde alla spirometrier för ett väl genomfört projekt och en mycket proffsig avslutning av projektet i och med dagens seminarium.

Gabriel Bjerner, en Pfizer Global Health Fellow

Ett av Pfizers stora globala CSR-program är Pfizer Global Health Fellows. Som en Global Health Fellow åker en Pfizermedarbetare ut på ett uppdrag i 3-6 månader för att jobba i ett område där hälso- och sjukvården ofta har helt andra utmaningar än de vi ser här i I-världen. Pfizer betalar för såväl tid som uppehälle och arbetet utförs i samarbete med en så kallad NGO (non-governmental organization) eller en MLO (multilateral organization) i det valda landet. Flera av de utmaningar som möter våra medarbetare är effekterna av HIV/AIDS, tuberkulos, malaria och andra sjukdomar i utvecklingsländerna.

Gabriel Bjerner

Gabriel Bjerner

För närvarande är en svensk på uppdrag inom ramen för Pfizer Global Health Fellows, Gabriel Bjerner. Gabriels uppdrag har beskrivits på följande sätt:

”As a Pfizer Project Management Fellow for the Access Project in Kigali, Rwanda, Gabriel will assess and develop management systems at the district and health center level, including budgeting, forecasting, strategic planning and reporting. He hopes for meaningful results based on his knowledge and abilities. On assignment, Gabriel plans to use the skills and tools he has acquired through life and work to improve the situation for others. He hopes to return with the ability to better focus on activities that create true value for Pfizer and the community.”

För mig är detta arbete ett utmärkt exempel på att vår hjälp till länder såsom Rwanda absolut inte begränsas till donationer av läkemedel utan att vi aktivt bidrar till uppbyggnaden av en fungerande infrastruktur kring hälso- och sjukvård. Det är ju förstås så att om det inte finns en fungerande infrastruktur, med utbildade läkare och syrror men också med en fungerande administration inom hälso- och sjukvården, så hjälper tyvärr inte en ökad tillgång på läkemedel så långt för att bekämpa HIV/AIDS, tuberkulos, malaria och så vidare.

Lycka till i ditt arbete Gabriel, du gör en enormt viktig insats!