CSR - en integrerad del av affären
Jag samtalade med studenter från Linköpings Universitet i förra veckan. En av de frågor vi hade längst diskussioner kring var hur man säkerställer att CSR-arbetet integreras fullt ut i bolagets, eller organisationens, affärsmodell och affärsstrategier. För att förklara mitt perspektiv på hur Pfizers struktur ser ut, och hur Pfizer kan jobba med sitt motto “working for a healthier world” runt om i hela världen - med de enorma skillnader som finns i levnadsstandard, använde jag denna bild:
I pyramidens bas finns de många, många miljoner fattiga människor i utvecklingsländerna som lever under extremt knappa förhållanden. Här finns inte möjligheter att på kort sikt skapa en fungerande läkemedelsmarknad, utan vi och andra aktörer måste genom olika typer av “filantropiska initiativ” försöka medverka till att bygga upp en hälso- och sjukvårdsinfrastruktur. Det är här i pyramidens bas som alla våra initiativ inom “Pfizer Investments in Health” återfinns.
Våra program inkluderar såväl utbildningsinsatser, exempelvis i initiativet Infectious Diseases Institute där vi utbildar sjukvårdspersonal, som läkemedelsdonationsprogram, exempelvis International Trachoma Inititiatve där vi genom att ställa medicin till förfogande avser att eliminera sjukdomen trakom.
Vår Global Access Strategy syftar till att finna nya affärsmodeller för att ge tillgång till läkemedel och övrig sjukvård på marknader med “svag betalningsmöjlighet”, människor som lever på mindre än 3000 US dollars per år. Ett i mitt tycke mycket intressant samarbete är det vi har med Grameen Health, en “systerorganisation” till Grameen Bank som de flesta känner igen som vinnare av Nobels fredspris 2006 tillsammans med sin grundare Muhammad Yunus. Samarbetet syftar till att, exempelvis genom mikrofinanslån, finna hållbara modeller för hälso- och sjukvård i utvecklingsländerna.
Näst steg på utvecklingstrappan och i pyramiden ovan är länder som man skulle kunna kalla “emerging markets”. Flera av dessa länder har en fungerande hälso- och sjukvårds infrastruktur och ligger någonstans mitt emellan utvecklingsländerna och de “etaberade industriländerna” i Nordamerika, EU och så vidare. På dessa marknader spelar så kallad “generika” en stor roll, produkter som förlorat sitt patent och där en mycket skarp priskonkurrens leder till låga priser för dessa mediciner. Pfizer expanderar kraftigt inom detta marknadssegment via sin enhet “Established Products“:
“Pfizer’s Established Products Business Unit (EPBU) was created in 2008 to provide underserved patients with affordable medicines characterized by Pfizer’s reputation for quality, safety, and innovation.”
Behoven av fungerande sjukvård för dessa delar av pyramiden, och de insatser som Pfizer gör för att möta dessa behov, har beskrivits på följande sätt av Jeff Kindler, Pfizers koncernchef, i en debatt kallad “The Great Debate“.
“We’re doing more to help people who cannot afford our medicines. Seventy percent of the world lives on less than $3,000 a year, according to the World Bank. That’s four billion people. In the past, we’ve reached them through philanthropy. Pfizer has given away 87 million treatments …. to treat the infections that cause blindness in poor countries, for example. This has helped eliminate trachoma, the leading cause of preventable blindness, in many places.
But philanthropy alone isn’t enough anymore. So we’ve also started a new business to expand access to generic medicines. We’ve started another that aims to create a marketplace that’s not dependent on charity, and that will provide people living in the developing world with affordable medicines in a socially responsible and sustainable way.”
I det segment jag kallar Branded Pharmaceuticals i figuren ovan återfinns “mogna läkemedelsmarknader” som USA, EU och andra delar av den utvecklade världen. Här finns resurser som möjliggör att branschen kan ta betalt för det värde som innovativa läkemedel skapar i samhället, och skapa en vinst som kan återinvesteras i forskning och utveckling av nya innovativa läkemedel.
Toppen av den pyramid som jag redovisade ovan utgör nästa utvecklingssteg - fokus på “wellness and prevention”. För att än en gång använda Jeff Kindlers debattinlägg - “Det är dags att gå ifrån att bara hjälpa folk att bli bättre när de blivit sjuka. Borde vi inte hjälpa dem att hålla sig friska från början?”
“We’ve made a series of commitments to ourselves and to the people we serve. For example, we have committed to advancing wellness, prevention, treatments and cures, because health is one of the most important investments a society can make. It’s time to move beyond simply helping people get better after they get sick. Shouldn’t we help them keep from getting sick in the first place?”
Detta skulle såklart innebära för vår affär att man tittar på ett tjänsteutbud som komplement till vår produktprotfölj. Denna förändring av ett företags erbjudande till kund och marknad har setts inom många andra branscher där tjänster, ofta med ett “högt förädlingsvärde” i jämförelse med “enkla produktionsprocesser”, ersatt produktion. Denna förvandling från produkterbjudanden till tjänsteerbjudanden påverkar såklart ofta bolagets “carbon footprint” positivt.
Vi har inte sett mycket av denna förvandling inom läkemedelsindustrin än, men jag tror att den kommer. En stor utmaning är förstås att hitta marknadsmodeller som fungerar. Hur ska vi som industri ta betalt för olika former av preventiva insatser? Vilken betalningsvilja finns egentligen i samhället för insatser som syftar till att folk inte skall bli sjuka? Och vilka kompetenser behöver vi förstärka med, och vilka strategiska allianser behöver vi skapa, för att kunna agera på en sådan marknad? Kanske är det dags för oss att antingen i egen regi eller i samarbete med andra aktörer öppna gym och dylika motionsinrättningar, kanske med hälsokostaffärer och apotek inbyggda i gymmet. Man kan ju med motion och rätt kosthållning förebygga ett stort antal sjukdomar…
Tobaksprevention är ett område därdet skulle vara intressant att fundera över hur marknadsmodellen för preventionstjänster skulle kunna se ut. Vilka typer av utbildningsinsatser och kampanjer skulle vi eller andra aktörer kunna bedriva, och faktiskt också få rimlig ersättning för? Och hur ska en betalningsmodell se ut? De initiativ som vi driver idag inom området är av ren “filantropisk natur”. Vi kör bland annat som ni säkert vet projektet Dizza Tobak, i samarbete med SAMBA och A Non Smoking Generation. I år så tävlar landets skolungdomar i att utveckla världens bästa anti-tobakskampanj. De tävlar om priser på totalt 100 000 SEK. Deras förslag laddas för närvarande upp på Dizza Tobaks hemsida. Ni kan se alla bidrag från och med 1 april, och rösta på de ni tycker är bäst. Kanske är det någon av de kampanjerna som på allvar kommer att hjälpa ungdomar att säga “nej till tobaken”. Och egentligen vore det då ganska rimligt att samhället hittar en ersättningmodell för att på något sätt ersätta de kreativa och innovativa ungdomar som tog fram kampanjen och spred den bland landets ungdomar genom nätets sociala medier, och som kanske till och med tar tillfället i akt och startar ett nytt företag byggt på idén - eller hur?
Pfizers miljö- och ansvarsblogg kommer att ta upp aktiviteter som vi själva gör inom ramen för det vi kallar ”ansvarsfullt företagande” men som i den vardagliga debatten ofta benämns CSR. Jag som bloggar heter Bengt Mattson och arbetar som CSR- och miljöchef på Pfizer AB. 