Intressentdialog - diskussion med SLU-studenter
Jag har idag varit på besök på SLU i Uppsala och under två timmar presenterat, och fått möjlighet att diskutera, ansvarsfullt företagande inom läkemedelsindustrin med SLU-studenter. Fokus för dagens diskussion låg på miljöarbete.
För er som följt min blogg under en längre tid kanske ni kommer ihåg att jag i februari förra året skrev om ett liknande tillfälle samt presenterade “frågor och svar” från SLU-studenterna (se blogginlägget från 2009-02-19).
Jag måste än en gång säga att dessa tillfällen är värdefulla för mig. Alltid nyttigt att förstå vilka frågor och undringar som dagens ungdomar har kring läkemedelsindustrin, vår sociala hänsyn och vårt miljöarbete. Jag hoppas att det också är värdefullt för studenterna…
Studenterna (SLU) hade ställt ett antal frågor på förhand som jag redovisar nedan, med mina svar (BM). Med dessa frågor och svar, kombinerat med de från förre året, så har ni nu en bra samling “frågor och svar om läkemedel och miljö”.
SLU: Vilka fördelar anser du att det finns med att arbeta med kvalitets- och miljöledning? Har det visat sig ekonomiskt fördelaktigt att vara certifierad? Har ni sett en förändring i lönsamheten sedan ni blev ISO certifierade?
BM: Fördelen är att man får en struktur på sitt miljö- och kvalitetsarbete. Man ökar möjligheterna att jobba förebyggande, och kan undvika att styras av ”brandkårs-utryckningar”. Huruvida det är ekonomiskt fördelaktigt att vara certifierad kan nog diskuteras, däremot är jag helt övertygad om att det sparar kostnader att jobba med ett ”certifierbart system”. Kom ihåg att det är arbetet i sig som är det viktiga, inte ett diplom på väggen!
SLU: Var ser du för hinder i arbetet med miljöledningssystem? Både när ni arbetar internt och externt.
BM: Ett hinder kan vara att arbetet med miljö- och/eller kvalitetsledning ofta blir för byråkratiskt. Man tenderar att lägga för stor kraft på att administrativt sköta om sitt system, snarare än att fokusera de miljövinster som arbetet leder till. Jag vill sätta ”de betydande miljöaspekterna” i fokus för arbetet, snarare än miljöledningssystemets mer ”byråkratiska och administrativa” element.
SLU:För att ett miljö- och kvalitetsledningssystem ska fungera väl, är personalens engagemang och motivation en viktig del. Hur engagerar/ motiverar Pfizer sina medarbetare för att de ska bli mer aktiva inom miljö- och kvalitetsfrågor? Får personalen miljöutbildning eller dylikt?
BM: Än en gång är det kanske viktigaste verktyget för att skapa engagemang att påvisa miljövinsterna. Visualisera de miljöförbättringar som gjorts – det skapar enormt mycket mer engagemang än att fastna i ”administrativa detaljer”. Håll kommunikationen levande hela tiden. Att tro att enstaka kortare utbildningskampanjer kan skapa varaktiga förändringar är nog väl optimistiskt. Här är vårt initiativ med ansvarsbloggen ett av många verktyg för att hålla en dialog levande.
SLU: Hur säkerställer Pfizer kvalitet genom hela processen, före produktion (kontroll av leverantörer), under produktion och till slutkund för att kunna kvalitetssäkra läkemedlen? Finns det några delar ni ser skulle kunna förbättras?
BM: Arbete med såväl ISO-system av slagen ISO 9001 (kvalitetsledning) samt ISO 14001 (miljöledning) är en del av lösningen. Inom läkemedelsindustrin har även regelverk av typen GMP (Good Manufacturing Practices, eller god tillverkningssed) en stor betydelse för vårt kvalitetsarbete. Bolag i vår bransch, likväl som inom andra branscher, lägger också mer och mer kraft på att säkerställa kvalitet och miljö i hela kedjan från underleverantörer ut till slutkund. Exempel på de insatser som görs i leverantörsledet är Pfizer EHS External Supply-program samt vårt bransch-initiativ Pharmaceutical Supply Chain Initiativ (PSCI).
SLU: Antitobaks-kampanjen som Pfizer drog igång nyligen, vad ur din synvinkel, menar du att företaget försöker vinna med den? Att folk köper ”sluta röka produkter” av er istället för märken som är mer etablerade på marknaden och har sig ett namn?
BM: Vårt Dizza Tobak-projekt är ett preventionsprojekt. Vi vill försöka se till att inte ungdomar börjar röka eller snusa. Det handlar inte om att öka försäljning av ”sluta-röka-produkter”. För Pfzer finns det två starka drivkrafter till projektet. För det första är det självklart att vi inom ramen för vårt sociala ansvarstagande vill bidra till ökad hälsa i samhället genom att motverka tobaksanvändning. Men det finns även en koppling till vår affär. Tobaksrelaterade sjukdomar kostar det svenska samhället i storleksordningen 26 miljarder kronor varje år, och cirka 10 miljarder kronor tas in till staten via tobaksskatten. Således går samhället back cirka 16 miljarder kronor årligen på tobaken. Och detta samtidigt som flera landsting och regioner inte anser sig ha råd att sätta in nya innovativa läkemedel på grund av att ”de är för dyra”. Kan vi få bort tobaken från samhället kan vi förhoppningsvis frigöra resurser som kan användas till att ge behövande access till de nyaste medicinska framstegen.
SLU: Hur skiljer sig arbetet mellan EMAS och ISO 14001?
BM: EMAS (Eco-Management and Audit Scheme) är en EU-förordning som är relativt okänd utanför Europa. Det är också så att EMAS i sig inte är ett miljöledningssystem utan egentligen bara ställer krav på att ett dylikt system skall implementeras i verksamheten. Således har de flesta EMAS-godkända verksamheter (som Pfizers fabrik i Strängnäs) ofta ett ISO 14001-system i grunden för sitt EMAS arbete. Och kanske är det då tillräckligt att man certifierar sig mot det mer etablerade ISO 14001… Den enda egentliga fördel jag ser med EMAS är dess krav på en offentlig Miljöredovisning. Det är en bra kommunikationsprodukt som hjälper till i intressentdialogen, kanske framförallt i närmiljön (kommunen eller motsvarande).
SLU: Finns det mer speciella miljöledningssystem (certifikat) riktade till läkemedelsföretag?
BM: Nej
SLU: Hur ser efterfrågan på miljömärkning ut när det gäller läkemedel?
BM: Det har funnits en stark önskan kring miljöinformation om läkemedel från olika intressenter, exempelvis landsting och apotek. Detta är ett viktigt skäl till att LIF (Läkemedelsindustriföreningen) tog initiativ till att lansera miljöinformation för läkemedelssubstanser på fass.se. Att däremot ”miljömärka” ett läkemedel med en symbol på förpackning eller motsvarande har inte förts fram som ett starkt önskemål. Läkemedel skall såklart främst väljas kopplat till dess medicinska effekter.
SLU: Finns det några hinder i utvecklingsarbetet av läkemedel med högre miljökrav?
BM: Vanliga önskemål från ett miljöperspektiv är att produkten skall ha så låg toxicitet som möjligt, brytas ner ganska snabbt och inte vara bioackumulerande. Den absolut största utmaningen för oss är vanligtvis kring nedbrytbarhet. Våra produkter är ofta ganska stabila för att de skall klara av att passera mag-tarm-kanalen utan att brytas ner. Produkten måste ju vara intakt när den skall ut i kroppen för att ha sin verkan…
SLU: Skiljer det sig mycket internationellt när det gäller miljökrav på läkemedelsföretag och efterfrågan av miljöcertifieringar inom läkemedelsbranschen?
BM: Egentligen så är skillnaderna inte så stora. Olika perspektiv på miljöfrågan har såklart olika tyngd i olika delar av världen och olika länder har kommit olika långt i sitt arbete. Men generellt sett kan man säga att miljöfrågan och dess plats i läkemedelssektorn har fått ett genomslag globalt.
Environmental Sustainability
Managing our Footprint
Product Stewardship
EHS External Supply
Health and Safety
Key Performance Indicators
EHS Governance
Pfizers miljö- och ansvarsblogg kommer att ta upp aktiviteter som vi själva gör inom ramen för det vi kallar ”ansvarsfullt företagande” men som i den vardagliga debatten ofta benämns CSR. Jag som bloggar heter Bengt Mattson och arbetar som CSR- och miljöchef på Pfizer AB. 