Läkemedel och Miljö - MiljöRapporten genomlyser frågan
I sitt senaste nummer (9/2009) tar MiljöRapporten upp Läkemedel och Miljö ur en rad olika perspektiv. Flera av artiklarna finns tillgängliga online via följande länkar:
- Läkemedelsbolagens miljöfokus numera i lågkostnadsländerna
- Sverige värd för gränsöverskridande EU-konferens om läkemedel
- Egna experter på plats avgörande när AstraZeneca valde outsourcing
- Försumbar miljörisk för många läkemedel
Jag tycker att det är en balanserad diskussion som reporter Lisa Ringström för tillsammans med chefredaktören Claes Sjöberg. Man presenterar olika perspektiv samt låter olika intressenter, bland annat jag, kommentera situationen. En av Claes slutsatser som han presenterar på “ledarplats” är att det är få läkemedel som innebär miljörisk, men att de potentiella riskerna med läkemedel såsom könshormonpreparat och betablockerare måste hanteras ansvarsfullt exempelvis via tydliga instruktioner kring hantering inom sjukvården. Här är jag helt överens med MiljöRapporten. I de fall vi identifierar risker, och gemensamt med hälso- och sjukvårdens alla övriga intressenter kan hitta lämpliga insatser för att minimera dessa risker, så ska försiktighetsmått vidtagas.
Ett av de förslag som diskuterats av och till de senaste åren i samband med att utsläpp identifierats vid tillverkning av läkemedelsubstanser i utvecklingsländer är “ursprungsmärkning”. Här finns det tycker jag en intressant parallell med en helt annan artikel i MiljöRapporten, “Klimatmärkning har stänk av nationalism“.
Mikael Robertsson, miljöchef på Coop, berättar i den artikeln om varför han har fått en negativ syn på klimatmärkning av livsmedel.
“… Budskapet är: varor från Afrika och andra länder är dåliga eftersom transporterna är längre. Men jag tror också det är ogörligt att märka alla produkter, säger han.
Istället för att klimatmärka varor vill Mikael Robertsson klimatmärka företagen.
-Klimatmärk Felix men inte Felix Ketchup är mitt budskap. Då kan konsumenterna välja att handla av det företag som jobbar med klimatfrågorna på ett bra sätt, säger han…”
Jag är på samma sätt som Mikael vad gäller klimatmärkning av livsmedel orolig att en “ursprungsmärkning av läkemedel” skulle betyda att alla läkemedel tillverkade i utvecklingsländer skulle klassas som “dåliga för miljön”. Så behöver det inte alls vara! Det finns såklart exempel på såväl bra som mindre bra tillverkning i alla delar av världen. De åtgärder som vidtas för att säkerställa goda miljö- och arbetsförhållanden vid tillverkning i utvecklingländer får inte utvecklas till protektionism! Claes Sjöberg påtalar i slutet av sin ledare i MiljöRapporten att “den största miljöpåverkan sker i leverantörsledet… Många företag har kommit långt när det gäller att utveckla relationer och kontroller av miljö och säkerhet hos leverantörerna. Men fler behöver bli skickligare inom det området”. Än en gång är vi helt överens. Företagens olika program inom Supply Chain Management är nyckeln till frmagång vad gäller detta. Dessa program utgör en del i “miljömärkningen” av företag i enlighet med Mikael Robertssons idé. Tillltalande tycker jag!
Om du vill läsa mer i detta ämne hänvisar jag dig till Pfizers arbete med sin leverantörskedja samt initiativet Pharmaceutical Supply Chain Initiative.
Pfizers miljö- och ansvarsblogg kommer att ta upp aktiviteter som vi själva gör inom ramen för det vi kallar ”ansvarsfullt företagande” men som i den vardagliga debatten ofta benämns CSR. Jag som bloggar heter Bengt Mattson och arbetar som CSR- och miljöchef på Pfizer AB. 
