Arkiv för februari, 2009

Skillnaden mellan medicin och gift - “it is in the dose”

Kategorier:

Patrick Moore var en av grundarna av Greenpeace i början av 70-talet. Han driver idag bolaget Greenspirit Strategies Ltd i Vancouver, i Kanada. Patrick M skrev en intressant artikel i The Washington Times nu i helgen. Han diskuterar där frågan kring läkemedelsrester i miljön, och gör kopplingar till den pågående diskussionen om “take-back schemes”, dvs återlämningssystem för överblivna läkemedel, som pågår för fullt i Nordamerika. Det är värt att komma ihåg att den i USA rekommenderade hanteringen av överblivna läkemedel till för bara ett antal år sedan var “spola ned läkemedlet i toaletten”. Patrick M:s budskap i artikeln är att man ska vara försiktig i att bygga upp kostsamma och energikrävande system, med en i hans tycke tveksam miljövinst. Han argumenterar starkt för i sin artikel att de risker som finns med de mycket låga koncentrationerna av läkemedelssubstanser ute i vattenmiljön absolut inte skall överdrivas. Att vi kan identifiera substanser ute i miljön betyder inte med nödvändighet att det finns en miljöeffekt:

“It’s important to note that, to date, no risk to human health from exposure to trace pharmaceutical compounds found in drinking water has been demonstrated in the scientific literature”

Värt att komma ihåg är dock att det nordamerikanska perspektivet vanligtvis just är eventuella risker för påverkan på människors hälsa medan vi här i Europa tydligare lyfter fram eventuella effekter på vattenlevande organismer. Men även med denna skillnad tycker jag att Patrick Moores artikel är läsvärd. Detta dels beroende på att den påtalar vikten av att balansera eventuella kostnader, energiåtgång och vikten av att ha tillgång till väl fungerande läkemedel med de risker som eventuellt kan finnas med läkemedelsrester i miljön, men dels också beroende på Patrick Moores egen bakgrund. Jag tycker alltid det är intressant när personer ger uttryck för åsikter som inte helt självklart överenstämmer med det förväntade!

Läs hans artikel och ta själv ställning till vilka åtgärder du tycker är lämpliga och rimliga att vidtaga för att hantera frågan kring läkemedel i miljön på ett ansvarsfullt sätt. Jag tycker personligen att vi inom Pfizer och övrig läkemedelsindustri agerar ansvarsfullt genom de olika initiativ vi medverkar i. Läs mer om Läkemedelsindustriföreningens arbete (www.lif.se) bland annat på fass.se. Du kan också läsa mer om hur olika intressenter ser på denna frågeställning exempelvis på www.mistrapharma.se, på Pfizers så kallade “position paper” http://www.pfizer.com/files/Pfizer_PIE_Overview.pdf eller här på bloggen (se bland annat inlägget från den 8 oktober).

Jag har flera gånger framfört min åsikt att jag tycker vi skall ha respekt för den oro som läkemedelsrester i låga koncentreationer ute i miljön kan ge upphov till, men håller med om vikten av att “ha balans i diskussionen”. För det är såklart sant som Moore säger: “The difference between a medicine and a poison is in the dose”. Och eftersom dosen i vattendragen är låg så borde det betyda att vi för det absoluta flertalet av läkemedelssubstanser inte har ett giftproblem.

Postat av Bengt Mattson

| Kommenterer (0)

Krav på kraftig satsning på tobaksprevention

Kategorier:

Cancer är idag den sjukdom som orsakar flest dödsfall bland svenskar i arbetsför ålder. I fredags, den 20:e februari, presenterades den nationella utredningen för en Nationell cancerstrategi. Utredningen ska nu ut på remiss inför arbetet med en regeringsproposition som kan väntas till hösten. Ett självklart mål för en nationell cancerstrategi är såklart att man ska “minska risken för insjuknande i cancer”.

Det är med glädje jag konstaterar att utredningen, bland de nödvändiga åtgärder som behövs för att de nationella målen ska kunna uppnås, tydligt fastslår att det måste till radikalt ökade resurser, nationellt samordnade, på tobaksprevention och rökavvänjning.

Detta går hand-i-hand dels med den satsning på tobaksförebyggande arbete som Statens folkhälsoinstitut (FHI) annonserade i början av februari (läs om det på mitt blogginlägg från den 4 februari) samt med vårt projekt Dizza Tobak.

Postat av Bengt Mattson

| Kommenterer (0)

CSR- och miljödiskussion med studenter - alltid kul!

Kategorier:

I allt CSR- och miljöarbete är det enormt viktigt med den så kallade intressentdialogen. I mötet med intressenterna utformas mycket av underlaget till CSR-strategin. “Intressenternas synpunkter skall återföras till affärs- och samhällsutvecklingen” som vi inom Pfizer uttrycker oss i vårt Ansvarsprogram. Denna blogg är såklart i sig en kanal för intressentdialogen. Men jag måste medge att mötet ansikte-mot-ansikte med våra olika intressenter alltid känns mer energirikt och spännande! Idag hade jag förmånen att träffa 40-talet studenter på SLU (Lantbruksuniversitetet) i Uppsala då jag föreläste om “Miljöarbete i läkemedelsindustrin”.

Dessa två timmar med studenterna på SLU gav mig inte bara energi utan också nya perspektiv på vårt CSR- och miljöarbete. Studenterna hade denna gång redan före föreläsningen skickat över en mängd frågor som jag på olika sätt försökte besvara som en integrerad del av föreläsningen eller via ett direkt svar på frågan. Eftersom jag anser att studenternas frågor är viktiga i sig, men också för att de visar vilka olika delar av ett CSR- och miljöarbete som studenterna är mest intresserade av, publicerar jag studenternas frågor och mina svar (inom “citationstecken”) här på bloggen.

Krav & intressenter
• Finns det större skäl att arbeta med kvalitets- och miljöledning inom läkemedelsbranschen än inom andra branscher?
- “Nej, det tycker jag egentligen inte. Det borde vara högprioriterat för alla typer av verksamheter. Vår långa tradition av kvalitetsarbete inom läkemedelsindustrin har dock fungerat som en bra grund för att tidigt ta tag i det systematiska miljöarbetet.”
• Får ni ut något mervärde av att ha ett tydligt socialt engagemang eller är det mest för att era intressenter kräver det?
- “Socialt ansvarstagande är värdeskapande och riskbegränsande. Ger möjlighet bland annat till varumärkesbyggande, gör oss till en attraktiv arbetsgivare samt kan långsiktigt bidra till att skapa nya marknader (exempelvis i Afrika).”
• Har Pfizer märkt av någon attitydförändring hos intressenter inom miljöarbetet?
- “Det anses mer och mer som en ”ren självklarhet” att man ska ha ett väl fungerande miljöarbete.”
• Var ligger era fabriker och leverantörer, har ni stenkoll på hur dom arbetar?
- “Vi har fortfarande en stor del av våra egna fabriker och våra leverantörer i Europa, USA och Japan – de gamla ekonomierna. Men vi ökar vår närvaro på nya marknader såsom Kina och Indien. Vi bedriver ett fokuserat arbete kring att säkerställa att fabriker och leverantörer även i dessa länder uppträder ansvarsfullt – men att säga att vi har stenkoll, det vore att överdriva… Vi har flera tusen leverantörer som i sin tur har underleverantörer, och vi har inte full koll på dem alla. Men vi jobbar kontinuerligt för att få en så heltäckande koll som möjligt.”

Miljö & CSR
• I ett superstort och globalt företag som Pfizer, vilka resurser lägger man på miljöarbete och miljöledningssystem?
- “Totalt sett är det stora resurser och pengar som satsas på miljöarbete. Bara i Sverige, som utgör en mycket liten del av Pfizers total verksamhet, uppgår satsningarna till flera tiotals miljoner kronor årligen.”
• Hur skiljer sig miljöarbetet åt i de olika länderna som Pfizer finns i? Skiljer sig kraven som företaget ställer på sig självt åt mellan länderna?
- “Skillnaden är egentligen mycket liten. Pfizers interna krav, som ofta går längre än de olika ländernas lagstiftning, är styrande. Vi har samma höga ambitioner i alla länder.”
• Är era krav på kvalitet och säkerhet i era läkemedel lika för alla marknader?
- “Ja”
• Är det inte väldigt svårt att producera mediciner miljövänligt?
- “Det är egentligen inte svårt att producera läkemedel på ett miljöanpassat sätt. Våra tillverkningsprocesser svarar upp mot högt ställda miljökrav. Däremot är det svårt att framställa ”miljövänliga” läkemedel. Många läkemedelssubstanser kan i sig vara toxiska (dvs giftiga, exempelvis cancermedicin). Läkemedlen måste också vara så pass stabila att de inte bryts ner redan i mag-tarm-kanalen. Detta gör också flera av substanserna relativt långlivade i naturen.”
• Vad gör läkemedelsindustrin för att minska “utsläppen” av läkemedelsrester? Mätningar i Sverige har visat att det finns läkemedel i vattnet (dock väldigt små mängder som inte påverkar människan) som kan påverka t.ex. fiskar. Är det möjligt att tillverka effektiva biologiskt nedbrytningsbara läkemedel? I så fall när kan det bli verklighet?
- “Se svaret ovan. Substanserna får inte vara för lättnedbrytbara. Vi försöker hitta en rimlig balans mellan alla de olika krav som ställs på substansen.”
• När ni ska utvärdera era betydande miljö- och CSR-aspekter? Hur långt i värdekedjan tittar ni?
- “Störst fokus lägger vi på våra egna verksamheter och anläggningar. Vi studerar också våra leverantörer, och i de fall vi anser det vara relevant kan vi även gå vidare för att undersöka prestandan hos våra leverantörers underleverantörer. Det är dock enormt resurskrävande om man vill nå ”hela vägen”.”
• Var du med när miljöledningssystemet implementerades, hur gick det till?
- “Ja, vi inledde arbetet med att först implementera miljöledning i ett par pilotfabriker, däribland vår Strängnäsfabrik. Vi lärde oss enormt mycket under dessa år i början/mitten av 90-talet som vi sedan tog med oss när vi gick ut till samtliga anläggningar i koncernen.”
• Vad tycker ni är de mest påtagliga skillnaderna mellan ISO-certifieringen 14001 och EMAS?
- “ISO-certifieringen har ett större internationellt genomslag. Det finns också mer direkta kopplingar mellan ett ISO 14001-system och kvalitetssystemen (ofta ISO 9001).”
• Hur gör man avvägning mellan hälsa och miljö?
- “Hälsa är alltid överordnat.”
• Du skriver i din blogg om Richard Liums undersökning där han säger att 73% av bolagen i Sverige inte jobbar med CSR och du förklarar det med att många småföretag inte jobbar med detta. Richard Lium tror själv att alla företag i framtiden kommer att ha CSR i sin affärsmodell. Men hur ska man underlätta för de små företagen att använda sig av CSR? Är det lönsamt för små företag eller är det bara större företag som har råd att jobba med CSR?
- “Man måste tillse att arbetet blir så enkelt och lätt som möjligt. CSR kan antingen göras krångligt och invecklat, alternativt att det byggs på ”sunt förnuft” och implementeras stegvis. Inled arbetet med att plocka ”some low hanging fruits” – det finns mängder med enkla framgångar att fixa till initialt!”
• Hur har integreringen av CSR gått?
- “Jag tycker det har varit ganska så enkelt eftersom vi har varit tydliga hela tiden med att hitta kopplingar mellan alla våra CSR-aktiviteter och våra ”kärnverksamhet”.”
• Hur och vad kan andra företag än läkemedelsföretag dra lärdom av ert/läkemedelsindustrins proaktiva riskminimerande gällande “obehagliga överraskningar”?
- “Alla olika typer av verksamheter kan lära sig hur man försöker hitta sina ”svåra frågor” och sina så kallade ”dilemman”. De är så klart olika inom alla olika verksamheter men processen att identifiera dem och systematiskt ta tag i dem är generellt för alla verksamheter.”
• Vad betyder diplomet “EU:s Green Building Award” och vad har det betytt för er att få utmärkelsen?
- “EU:s GreenBuilding Award betyder att vi har ett av Europas mest energieffektiva kontor. Utmärkelsen har framförallt varit enormt viktigt för oss, i såväl den interna som externa kommunikationen, för att kunna hänga upp all information kring Pfizers globala klimatarbete på något ”greppbart”.”

Medarbetarna & ledningen
• I vilken grad finns det stöd för miljöarbete i ledning och bland chefer? Om inte, hur har man gått tillväga för att skapa detta stöd?
- “Stödet har funnits i många år. Jag tror hemligheten bakom detta ligger i att vi hela tiden har kopplat CSR- och miljöarbetet till ”kärnverksamheten”. Då blir det helt enkelt viktigt för alla, inklusive den högsta ledningen.”
• Hur viktigt är det i Pfizer att den personal som nyanställs har samma värderingar och värdegrunder som de ni förmedlar på hemsidan?
- “Om du jobbar i Pfizer så ska du dela den värdegrund som vi vilar på. Det finns säkert situationer när enskilda medarbetare inte fullt ut delar bolagets värderingar, men då måste man som medarbetare i den professionella rollen man har ändock företräda bolagets grundvärderingar. Om man inte kan göra det tror jag det är bäst för alla parter, inklusive den enskilde medarbetaren, att man byter arbetsgivare.”
• Vilken ser du som den största motivationen för att du som person skall genomföra ett så bra arbete som möjligt?
- “Det är en enorm tillfredställelse att veta att jag bidragit till något positivt för människor och/eller miljön. Jag kan med stolthet berätta för min son om de åtgärder vi vidtagit som förhoppningsvis kan bidra till en förbättring.”
• Hur anser du att man på bäst sätt motiverar medarbetare i arbetet med CSR och miljöledning, arbete som de inte alltid får betalt för att genomför men är nog så viktigt?
- “Hitta kopplingen till medarbetarens egen situation, privat eller professionellt.”
• Hur motiverar ni de anställda till miljöarbete?
- “Se svaren på de två föregående frågorna.”

Kommunikation
• Motivet bakom bloggen? Hur kommer det sig att ni valde att ha just en blogg för att kommunicera ert miljöarbete?
- “Vi har i tillägg till bloggen naturligtvis information på våra hemsidor samt även tryckt material. Den typen av kommunikation blir dock oftast enkelriktad. Vi ville skapa en möjlighet till dialog. Det är det enda sättet att vidareutveckla arbete! Vi tror också att vi kan nå helt nya grupper av människor via blogg-kanalen.”
• Vad har ni fått för respons från bloggen? Får ni mycket kommentarer på er blogg och hur högt värderar du dem?
- “Vi har fått mindre ”kritiska” kommentarer än vad jag hade hoppats. Det är klart att det är kul att få beröm för det jag skriver på bloggen, men jag vill även ha ”kritiska kommentarer” och förslag på vidareutveckling av vårt arbete. Det har varit för lite sådant kan jag tycka.”
• Hur många kan påverka innehållet i bloggen?
- “Alla, såväl Pfizers medarbetare som externa läsare.”
• Bloggen, är det extern kommunikation eller marknadsföring?
- “Extern kommunikation i första hand. Det enda vi kan ”marknadsföra” via bloggen är vårt ansvarstagande och mig som CSR- och miljöchef. Vi är förbjudna att informera allmänheten om våra receptbelagda läkemedel. Således får jag aldrig exempelvis nämna ett produktnamn i min blogg.”
• Varför har ni valt att använder er av en blogg för att kommunicera ert arbete i miljöfrågor och CSR? Har ni funderat över hur det kan uppfattas av den äldre generationen som inte är införstådda i vad en blogg är?
- “Vi har som jag nämnde ovan även andra informationskanaler som ”den äldre generationen” kanske enklare kan ta till sig. Bloggen är dock överlägsen om man verkligen vill möjliggöra tvåvägskommunikation.”
• Har ni hunnit se om crimemedicine-kampanjen har haft någon effekt?
- “Det är tyvärr för tidigt att uttala sig om.”

Postat av Bengt Mattson

| Kommentarer (1)

Kraftsamling för barnen - arbetet går vidare

Kategorier:

Idag träffades SAMBA:s (www.samba.nu) så kallade Advisory Board för projektet “Kraftsamling för barnen” (www.kraftsamlingforbarnen.nu). Projektets syfte är att göra situationen bättre för alla de tusentals barn i det svenska samhället som lever i någon form av utanförskap. Enligt FN:s barnkonvention har alla barn rätt till ett värdigt liv. Trots det ser det ut så här:

- 250000 barn och unga i Sverige lever i ekonomisk och social utsatthet

- Varje år hamnar 12000 nya barn i utanförskap

Förebyggande insatser ger fler barn ett värdigt liv och kan spara enorma summor! Målen för “Kraftsamling för barnen” kan sammanfattas på följande sätt:

- Barnfrågan högst upp på agendan under valrörelsen 2010

- Barnkonsekvensanalyser inför alla samhällsbeslut som rör barn

- Ett välfärdsindex för barn

- Varje barn ska uppnå skolans mål

Missbruk av droger är en möjlig förklaring till det utanförskap som barn och ungdomar kan hamna i. Tobaksanvändning är en inkörsport till olika typer av missbruk. Andra skäl till utanförskap kan vara ekonomiska och sociala förhållanden och inte alltför sällan hänger de ihop med missbruk. Därför finns det skäl att kraftfullt arbeta mot såväl tobaksanvändning och andra missbruk som sociala och ekonomiska missförhållanden. Dizza Tobak utgör en del av »kraftsamlingen för våra barn«.

Advisory Board för projektet “Kraftsamling för barnen” utgör en pool av mycket erfarna personer från olika delar av svenkt näringsliv samt ideell och offentlig verksamhet. Det ger projektet en utmärkt möjlighet att bolla spännande idéer, få såväl uppmuntrande som kritisk granskning av genomförda och planerade aktiviteter, samt titta på projketet från helt nya perspektiv. Det finns massvis med spännande aktiviteter i projektets pipe-line. Det finns alla förutsättningar att lyckas! Följ med på resan framåt valet 2010, och vidare därefter - det kommer hända mycket som långsiktigt kommer hjälpa mängder med utsatta barn i Sverige!

Jag skulle slutligen också vilja tillägga att jag är väldigt glad över den draghjälp som Dizza Tobak (www.dizzatobak.se) kan ge “Kraftsamling för barnen” och vice versa.

Postat av Bengt Mattson

| Kommenterer (0)

Drivkrafter för CSR- och miljöarbetet

Kategorier:

Vilka drivkrafter ligger bakom företagens satsningar på CSR- och miljöarbete? Vad förväntar sig Pfizers ledning samt Pfizers aktieägare av arbetet med vårt miljömässiga- och sociala ansvarstagande?

Vad driver CSR-arbetet framåt?

Vad driver CSR-arbetet framåt?

En självklar förväntan är att vi genom att agera proaktivt minskar risken för “obehagliga överaskningar”. Detta riskminimerande perspektiv har funnits med ändå sen starten av strukturerat miljöarbete på 80- och 90-talen. Mer och mer har dock olika perspektiv på värdeskapande kommit med i bilden. Ett framgångsrikt ansvarstagande kan både bygga och vårda vårt varumärke men också minska kostnader. Ett självklart exempel på det senare är förståss arbetet med våra energisparprogram. Exempel på Pfizers olika program inom CSR- och miljöområdet finns att läsa på såväl vår svenska hemsida som på vår globala men också på tidigare inlägg här på bloggen.

Om jag skulle försöka beskriva ytterligare drivkrafter (utöver riskminimering, varumärkesbyggande och kostnadsbesparingar) som vi inom svenska Pfizer identifierat som viktiga för vårt CSR- och mljöarbete så skulle en lista kunna se ut på följande sätt:

- Corporate Guidelines: Pfizers “code of conduct” ställer krav på att vi driver vår verksamhet på ett ansvarsfullt sätt.
- Offentlig upphandling: Krav på fungerande miljöarbete och socialt ansvarstagande. De internationella standarder som finns inom området, ISO 14000 (för strukturerat miljöarbete) & ISO 26000 (för socialt ansvarstagande) kommer in i alltfler upphandlingsprocesser.
- Samtal med intressenter: CSR och miljöarbete är en viktig byggsten i flera av våra samtal med intressenter
- Intern stolthet: Ett bra CSR- och miljöarbete hjälper till för att skapa stolthet hos våra medarbetare
- Attraktiv arbetsgivare: Det gör oss också till en attraktiv arbetsgivare. CSR- och miljöarbete är en allt viktigare faktor när man skall attrahera nya medarbetare
- Seriösa bolag jobbar långsiktigt: CSR- och miljöarbete har alltid ett långsiktigt perspektiv. Det syftar till en “långsiktigt hållbar utveckling”

Jag skulle också vilja rekommendera er att läsa Niclas Ihréns inlägg på Globe Forums blogg, “Corporate Exposure to Sustainability and CSR“. Niclas ger en mycket välskriven genomgång av de olika perspektiv som man bör lägga på CSR- och miljöarbetet. Med hjälp av den genomgång Niclas ger så hoppas han öka möjligheterna för oss läsare att få ett fungerande CSR- och miljöarbetet på plats i organisationen. Rubrikerna i Niclas lista omfattar:

Resources, Climate Change, Legislation, Consumer Pressure, NGO Pressure, Media Coverage, B2B Customer Requirements, New Technologies and Innovation, Competition, Investor Preferences

Absolut värt att läsa och begrunda!

Postat av Bengt Mattson

| Kommenterer (0)

Page 1 of 3123Nästa »