Pfizers miljö- och ansvarsblogg

Läkemedel och miljö - debatt i riksdagen

Kategorier:

Idag anordnade Miljöpartiet och föreningen Läkare för Miljön ett seminarium kallat “Läkemedel, hälsa och miljö” i riksdagen (Mynttorget 2 i Stockholm). Thomas Nihlén som är riksdagsledamot för Miljöpartiet och ledamot i socialutskottet hälsade välkomna och lämnade sedan över ordet till Ingrid Eckerman från Läkare för Miljön. Thomas och Ingrid hade lyckats samla en lång rad prominenta föreläsare och fått en god uppslutning till seminariet. Det kan väl inte ses som en ren slump att Thomas och Ingrid, tillsammans med Tryggve Årman från Läkare för Miljön och Finn Bengtsson (läkare och riksdagsman för moderaterna), igår hade en debattartikel införd i UNT kallad “Läkemedelscocktail i kranarna?“. Artkeln beskriver området “Läkemedel i miljön” och påtalar uppfattningen att miljökraven på läkemedel behöver öka, och användningen ske på ett sådant sätt att miljöeffekter minimeras. Ett av förslagen som förs fram är att den av Läkemdelsindustriföreningen (LIF) initierade miljöklassificeringen av läkemedel skall påskyndas så den går i mål 2009 (istället för planerade 2010). Miljöklassificeringen på www.fass.se har jag beskrivit vid tidigare inlägg här på bloggen (se bland annat 8 oktober) och det var även fokus för mitt bidrag titulerat “Vad gör läkemedelsindustrin?” på seminariet idag.

Ett annat sammanträffande (jag undrar jag…) var att dagens moderator var Ingrid Stenberg från tidningen Läkemedelsvärlden. Ingrid har i senaste numret (nr 7, 2008) av tidningen skrivet en artikel kallad “Ignorerad miljökris”. Den artikeln diskuterar vad som görs, och vad som skulle behöva göras, samt vem som bär huvudansvar för eventuella miljöeffekter vid tillverkning i 3:dje världen. En fråga jag bland annat diskuterat här på bloggen den 26 juni. Denna fråga kom självklart upp till diskussion även på seminariet idag.

Ingrid Eckerman och Ingrid Stenberg

Ingrid S plockade upp idéer från alla de olika föreläsarna och skrev upp dem på en “TO-DO-lista”. På bilden här ovan samtalar Ingrid E och Ingrid S om vilka “åtgärdsförslag” som skulle föras upp på To-Do-listan från Ingrid E:s föredrag kallat “Hur mår fiskarna och grodorna i vårt avloppsvatten?”. Som ni möjligtvis kan läsa på listan på bilden fördes “Miljökrav på produktion” upp bland annat som en följd av att Ingrid E diskuterade tillverkning i Indien. En punkt som jag senare efter mitt inlägg ville förtydliga med att det redan idag finns miljökrav vid läkemdelstillverkning inte bara i den industrialiserade världen utan också på de allra flesta ställen i utvecklingsländerna. Problemet är att det på vissa ställen finns myndigheter som inte bedriver den tillsyn de borde alternativt till och med är korrumperade. Som jag sagt många gånger är det viktigt att denna typ av fusk och direkta kriminella handlingar aldrig ska få löna sig. Det är självklart helt oacceptabelt att produktion av läkemedel görs i utvecklingländerna, för konsumption här i västvärlden, under oacceptabla förhållanden!!

En lång rad spännande presentationer och diskussioner ledde fram till följande “To-Do-lista” vid seminariets avslutning.

TO-DO-listan

Åtgärdsförslagen kom från Bernt Björlenius (Stockholm Vatten), Dan Andersson (Uppsala Universitet), Charlotte Unger (Läkemedelsverket), Måns Rosén (SBU), Hans Lingfors (distriktsläkare i Jönköping), Björn Wettermark (Stockholms Läns Landsting), Mikael Hoffman (NEPI) och Åke Wennmalm (Stockholm Läns Landsting). För detaljer kring dessa föreläsningar rekommenderar jag er att hålla ögonom öppna och titta på allt föreläsningsmaterial som ska läggas ut på Läkare för Miljöns hemsida (www.dnsy.se/lfm). Ett par saker vill jag dock nämna speciellt här:

Charlotte Unger, miljöchef på Läkemedelsverket (LV), var väldigt tydlig i sitt budskap att hon ser det som naturligt att inom ramen för LV:s sektorsansvar så ska LV ta en samordnande roll för hela detta arbetsområde (inklusive frågan om tillverkningens effekter i utvecklingsländerna). Det måste självklart ske i samarbete med alla intressenter men det bör drivas framåt av en fast hand - LV. Det ska bli spännande att se om och hur detta eventuellt tydliggörs i LV:s regleringsbrev från Socialdepartementet.

Jag vill också lyfta fram Dan Anderssons (professor i medicinsk bakteriologi, Uppsala Universitet) mycket skickligt framförda budskap om de mycket stora risker som finns med den allt mer utbredda antibiotikaresistensen. Han skissade till och med på en bild där vi i värsta fall kan komma att stå utan verksamma antibiotika - “entering a post-antibiotic era”. Mycket skrämmande!! Detta är kanske inte direkt egentligen vad jag vanligtvis menar med “en miljöeffekt kopplad till antibiotika” men det förtar självklart inte allvaret - kanske är detta ett reellt större problem än vad vi vanligtvis diskuterar inom ramen för “läkemedel i miljön”…

Stort tack Thomas, Ingrid och Ingrid för ett bra genomfört seminarium!! Och lycka till Thomas i ditt uppdrag inom politikens värld att arbeta vidare med vår To-Do-lista som du förärades vid seminariets avslutning. Jag lovar såklart att vi ska hjälpa till så gott vi kan!!

Doping är både ett idrotts- och ett samhällsproblem

Kategorier:

Igår träffades Dopingjourens Strategigrupp för möte hos Dopinglabbet på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Pfizer har som ni kanske vet sponsrat Dopingjouren under många år. De bedriver ett mycket viktigt arbete i kampen mot dopingen.

Dopinglaboratoriet, Huddinge

Det är alltid spännande när aktörer från många olika delar av samhället - Dopingjouren och Dopinglabbet samt andra från akademin, Riksidrottsförbundet, Polis och näringsliv - gemensamt tar tag i en svår och komplex frågeställning. Jag tror det är viktigt att komma ihåg att doping inte bara är ett problem för idrottsrörelsen att jobba med, utan att dopingen faktiskt är ett stort samhällsproblem. Vi ser stora kopplingar mellan dopingprobelmatiken och förfalskade läkemedel för att nämna ett aktuellt exempel. Jag hoppas verkligen att ni har tagit er en titt på Läkemedelsverkets kampanjsida www.crimemedicine.com. Självklart är det så att det mesta av de produkter som missbrukas ur ett dopingperspektiv antingen förs in i landet direkt av missbrukaren alternativt av kriminella nätverk eller köps via “internetapotek”. Denna brottslighet måste beivras!! Den ohälsa och brottslighet som hör ihop med dopingen skapar inte bara mänskligt lidande utan är också enormt kostsamt för samhället. För att läsa mer om dopingfrågan samt om förfalskade läkemedel hänvisar jag er till att läsa mina blogginlägg från den 19 september respektive den 25 september. Ni bör självklart också läsa all den matnyttiga information som finns på Dopingjourens hemsida www.dopingjouren.nu.

Jag vill också passa på att göra kopplingen mellan dopingproblematiken och ett ökat tobaksmissbruk i samhället. På samma sätt som vi via Dizza Tobak-projektet (se blogginlägg kopplade till Dizza Tobak) jobbar för att redan tidigt i tonåren påverka ungdomar att avstå från tobak måste vi få ungdomar att förstå de enorma negativa konsekvenserna med doping. Därigenom måste vi lyckas skapa en kultur där doping inte uppfattas som en “smart genväg till muskler, framgång och respekt”! Jag rekommenderar er att läsa om missbruksproblematik generellt på www.drogportalen.se. Här finns viktig information om såväl doping som tobak samt om andra droger.

Jag är glad att se att så många goda krafter i samhället jobbar tillsammas i dopingfrågan - låt oss verkligen hoppas att vi orkar hålla i och vidareutveckla arbetet. Samhället får inte tappa fokus på detta.

Affärsetik och miljöinvesteringar

Kategorier:

Finns det risk för att CSR- och miljöarbete sätts på undantag i en svajjig ekonomi? Kan en kommande lågkonjunktur förhindra en fortsatt positiv utveckling inom CSR-området?

Nej, jag tror inte det. Om det är någon gång som det är extra viktigt att fokusera på CSR så är det nu! Bra CSR-arbete är vanligtvis en god garanti för långsiktighet och hållbarhet. Jag vill hävda att ett framgångsrikt CSR-arbete inte bara minskar affärsriskerna genom att minimera exponeringen för skador och olyckor, badwill, dyra framtida saneringar, och förlorade affärer. Ett framgångsrikt CSR-arbete skapar självklart också positiva värden, vare sig det handlar om att bygga varumärke, vinna nya affärer eller om det handlar om rena kostnadsbesparingar.

Jag tänkte idag ge två exempel, av väldigt olik karaktär, på viktiga CSR-aktiviteter. Aktiviteter som är minst lika viktiga i en lågkonjunktur som när ekonomin växer. Det första exemplet är hämtat från Pfizer och handlar om affärsetik. Jag tycker att det kan vara värt att påpeka vikten av att aldrig, aldrig någonsin - vare sig när ekonomin växer eller om lågkonjunkturens vindar blåser kallt - tumma på de affärsetiska reglerna. I vår affärsverksamhet omgärdas vi av en mängd regler som finns på plats för att det aldrig ska kunna misstänkas att våra produkter hamnar hos våra patienter genom otillåtna handlingar. Umgänget mellan oss inom industrin och alla olika medarbetare inom hälso- och sjukvården är mycket stramt reglerat - och detta är något positivt! Detta bygger förtroende inte bara mellan oss olika aktörer utan är också en förutsättning för ett stort förtroende hos myndigheter och allmänhet. Dessa affärsetiska regler finns att läsa bland annat på LIF:s (Läkemedelsindustriföreningen) hemsida. Pfizer i Sverige har också tagit fram ett internt regelverk som sammanför de olika lagar och regler, samt vår globala interna “code of conduct”, vi har att efterleva - denna regelsamling kallar vi PARIS (Pfizers Affärsetiska Regler i Sverige). Jag tror att det kan vara i lågkonjunkturen som “agnarna kommer att skiljas från vetet” - vi ska definitivt tillhöra vinnarna! Gott affärsetiskt uppträdande är för mig en “license to operate”.

En annan aktör som jag också tror kommer att klara sig bra är McDonalds. Som jag skrev i mitt blogginlägg den 25 oktober tycker jag att de arbetar väldigt framgångsrikt med sin CSR-strategi. Ett utmärkt exempel på detta är hur de nu omvandlar ett tidigare avfall (frityroljan) till ett värde (biodiesel). Ett utmärkt exempel på en ekonomiskt lönsam miljöinvestering - jättesnyggt!

Från avfall till värde

Jag tycker det är extra kul att ett dylikt mycket bra exempel kan hämtas från McDonalds, av den enkla anledningen att det är ett bolag som alla har en uppfattning om - antingen positiv eller negativ. Oberoende av den uppfattning man har är det dock klokt att ta till sig de goda exempel man kan hitta - att förvandla ett kostsamt avfall till ett värde är ett gott exempel. Här nedan hittar du ett utdrag från den information som McDonalds gått ut med om sitt initiativ.
Hjälp till att marknadsföra goda exempel - det lär vi oss alla av, och vi behöver lägga fortsatt krut på dessa goda idéer i den nu svajjiga ekonomin!

Från avfall till värde:
Återvunnen pommes frites-olja ger vinst för miljön och McDonald’s Det är innebörden av det avtal som slutits med MBP-Group som arbetar med att göra drivmedel av alternativa energikällor. Avtalet innebär att McDonald’s får betalt för något som tidigare sågs som avfall, och som kostade avsevärda summor att få bortforslat från restaurangerna. Frityroljan samlas in av Sveprol (dotterföretag till MBP-Group) på McDonald’s cirka 230 restauranger. Frityroljan omvandlas till naturbiodiesel av samarbetsparten MBP-Group som arbetar med ”andra generationens oljor”, till skillnad från så kallad virgin oil. Andra generationens oljor är restprodukter från en primär process som i det här fallet är pommes frites-fritering.

Att framställa drivmedel av vår använda frityrolja är en naturlig del i ett kretslopp där man tillvaratar och framställer drivmedel ur en fettbas som redan existerar. I naturbiodieseln används biologiskt framställd etanol vilket gör det 100 procent förnyelsebart, säger McDonald’s nyanställda CSR-ansvariga Petra Dahlman, som arbetat med avtalet.

Genom avtalet beräknas McDonald’s kunna sänka sina transportkostnader med över 20 procent, samtidigt som de egna transporterna kan utvecklas klimatsmart. Avtalet medför även nyutvecklade, moderna och mer lättskötta uppsamlingskärl för den använda frityroljan vilket underlättar hanteringen för medarbetarna.

Detta är ett tydligt exempel på ett bra CSR-arbete. Det ska skapa värde för samhället, för McDonald’s dagliga 410 000 gäster, för våra 12 000 medarbetare och för verksamheten, säger Petra Dahlman.