Uppsala Health Summit 2017

AMR Theme Table at Uppsala Health Summit

 

Idag och imorgon deltager jag i diskussioner på Uppsala Slott, bland annat om antibiotikaresistens (AMR, AntiMicrobial Resistance) på konferensen Uppsala Health Summit. Jag leder diskussionerna om AMR på ett ”Theme Table” där alla kan komma fram och ge sina perspektiv på AMR och en ”One Health Approach”, dvs att man tar ett brett grepp på frågan så att såväl human, djur som miljöperspektiven finns med. Vad gäller min syn på AMR kan jag rekommendera att ni exemplevis läser inlägget här på bloggen från 31 augusti i år (http://www.ansvarsblogg.se/uncategorized/diskussioner-om-antibiotikaresistens-pa-world-water-week-i-stockholm/). Där ser ni bland annat vad jag anser måste ingå i en ”AMR-strategi”:

- Responsible use (both human and animal). And responsible means restrictive.
- Adherence: patients must complete their treatments – if they are terminated prematurely there is a great risk of renewed illness.
- Important to ensure that the ”infection pressure” in society is as low as possible to enable limited need of treatment
— Using preventive measures can reduce the infection pressure. Prevention means
— –Good hygiene / sanitation in health care
— –Use of vaccines
- New incentives / business models for
— Research and development into new antibiotics
To ensure that both new and older antibiotics will ”be on the shelf” in healthcare when needed
Green procurement programs and/or green incentives in reimbursements systems (e.g. ”generic substitution system”)
- Ensure that there are no unacceptable amounts of antibiotics substances released from manufacturing

Vill ni ta del av ytterligare frågeställningar som kommer att diskuteras under dessa två dagar på Uppsala Health Summit kan ni dels följa med på twitter under hashtaggen #UaHS2017 dels läsa på debattsidan i dagens Svenska Dagbladet:

https://www.svd.se/hur-ska-vi-klara-de-nya-epidemierna

 

Uppföljning av hållbarhetskrav i den offentliga upphandlingen

Sen mer än 10 år har landstingen i Sverige ställt hållbarhetskrav i samband med upphandling av läkemedel. Som jag har påtalat många gånger här på bloggen (exempelvis i inlägget den 26 maj 2016: http://www.ansvarsblogg.se/miljo/diskussioner-om-lakemedel-och-miljo-hos-lmi-i-oslo/) så

- välkomnar vi hållbarhetskrav i upphandlingen, men de måste följas upp
- en god hållbarhetsprestanda måste också ses som en positiv kvalitetsparameter, och ”belönas” av den upphandlande parten
- hållbarhetskraven måste vara på en relevant och rimlig nivå, blir de alltför detaljerade ökar komplexiteten enormt för såväl vi som ska svara på frågorna och de som ska utvärdera och följa upp
- enormt viktigt att den upphandlande parten bygger upp intern kompetens så att utvärdering och uppföljning blir en integrerad del i beslutsprocessen gällande ”bästa anbud”

Avsaknaden av uppföljning av kraven har föranlett mig att kritisera landstingen och regionerna många gånger. Kanske är dock nu äntligen en rejäl förändring på gång. I veckan träffade Läkemedelsindustriföreningens (LIF) Expertnätverk för Hållbar Utveckling representanter för landsting och regioner. De beskrev några av de erfarenheter som Västra Götaland Regionen (VGR) och Stockholms Läns Landsting (SLL) har dragit efter sina första strukturerade uppföljningar av hållbarhetskriterier. I SLL:s fall handlar det om 6 genomförda revisioner på 2 bolag från LIF:s medlemsskara, 2 bolag från generikaindustrin och 2 parallellimportörer. Mycket skiftande resultat enligt landstingens representanter. Resultaten kommer att publiceras på www.hållbarupphandling.se när de olika rapporterna har färdigställts fullt ut.

Det är med mycket stor spänning vi kan se fram emot publiceringen av resultaten och den debatt som kommer att följa. Hur väl faller företagen ut? Och om inte företagen möter kraven, hur ska då den offentliga upphandlaren agera?

Återkommer med mer info när den finns tillgänglig…

Nationellt kunskapscentrum för läkemedel och miljö

Som många av er säkert redan har hört så vill regeringen tillskapa ett nationellt kunskapscentrum för läkemedel och miljö. Ni kan läsa om förslaget, och ta del av mina kommentarer, i artikeln ”Viktigt med permanent centrum för läkemedel och miljö” på LIFe-time.se (http://www.life-time.se/forskning/viktigt-med-permanent-centrum-for-lakemedel-och-miljo/).

Idén till dylikt kunskapscentrum lanserades av projektet MistraPharmas styrelse i samband med avslutandet av projektet 2015 (läs mer om MistraPharma på www.mistrapharma.se, alternativt här på bloggen, exempelvis i inlägget från 10 december 2015 då vi på det avslutande styrelsemötet lanserade idén med ett Centrum för Läkemedel och Miljö – i vårt förslag placerat på Läkemedelsverket, http://www.ansvarsblogg.se/miljo/avslutande-styrelsemote-med-mistrapharma/).

Vad är ett grönt läkemedel? Föreläsning hos Rotary Sollentuna

huruvida det är grönt beror inte på färgen...

Jag har idag föreläst för Rotaryklubben i Sollentuna. Titeln på föredraget var ”Huruvida ett läkemedel är grönt eller inte, avgörs inte av färgen på tabletten”. Som du förstår så kom diskussionen att handla mycket om var någonstans i ett läkemedels livscykel miljöpåverkan sker, och vad alla olika aktörer – medarbetare inom läkemedelsindustrin, hos distributörer, inom hälso- och sjukvården, apoteken, den enskilde patienten samt avloppsreningsverkens medarbetare – kan göra för att minska miljöbelastningen. Vilka olika bidrag vi alla kan ge för att komma så nära en hållbar läkemedelsanvändning som möjligt.

Jag gav så klart exempel på vad tillverkarna av läkemedel kan göra, med sin ambition att det pillret som tillverkas ska vara så grönt som möjligt. Några exempel som jag lyfte fram var:

- grön kemi,
- klimatprogram,
- avloppsvatten- och avfallsprogram,
- gröna förpackningar, och
- åtgärder i leverantörskedjan.

Jag diskuterade så klart också vad hälso- och sjukvård samt apotek kan göra för att säkerställa inte bara en så låg miljöpåverkan som möjligt från sina verksamheter utan också att det piller som tillverkades med sin miljöbelastning, faktiskt också genererar mesta möjliga patientnytta och samhällsvärde (vilket kan balansera för den miljöpåverkan som ovillkorligen uppkommer), exempelvis:

- klimat, avfalls, och vattenprogram, men även program gällande
- prevention och livsstilsförändringar,
- förbättrad följsamhet,
- läkemedelsgenomgångar,
- orsaker till överblivna läkemedel etc.

Som vanligt kom de starkaste reaktionerna från åhörarna när de förstod att ingen miljöhänsyn får tas av TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) när de utser periodens vara. Att för de läkemedel som är utbytbara inom det generiska utbytessystemet, så är det enkom lägsta pris som gäller. Och det skapade som vanligt stor överraskning när jag förklarade att om man motsätter sig utbyte, och önskar erhålla en produkt som man har skäl att tro är ”grönare” än månadens vara eller det av läkaren förskrivna, så straffas man som patient och får stå för hela kostnaden själv (dvs inte bara mellanskillnaden mellan periodens vara och det läkemedel man önskar, utan verkligen hela kostnaden – och det hjälper inte att du har något frikort…)

Visst är det hög tid att miljöhänsyn också tas inom det generiska utbytet! Det är faktiskt 2017, och hållbarhetsfrågan är högt på agendan inom i stort sett alla andra samhällssektorer. Den stora volymen av läkemedel hanteras i Sverige inom det generiska utbytessystemet, men där ställer samhället idag inte några som helst hållbarhetskriterier. Det är i det närmaste osannolikt…

Diskussioner om antibiotikaresistens på World Water Week i Stockholm

WWW AMR-seminar - Steven M on PSCI

Som många av er säkert vet om så arrangerar SIWI (Stockholm International Water Institute, www.siwi.org) denna vecka World Water Week (WWW, http://www.worldwaterweek.org/), eller Världsvattenveckan, här i Stockholm. Mängder med besökare från hela världen diskuterar utmaningen världen har att tillförsäkra alla tillgång på rent vatten – en mänsklig rättighet. En bra introduktion till denna frågeställning får ni om ni lyssnar till avsnittet om SDG nummer 6 på CSR Swedens podd ”Vems agenda?” (http://www.csrsweden.se/agendapodden/).

Ett av alla seminarier under WWW fokuserade på antibiotikaresistens (AMR, AntiMicrobial Resistance), ett ämne som jag har lyft flera gånger här på Ansvarsbloggen, senast i inlägget från Arendalssuka (http://www.ansvarsblogg.se/miljo/amr-seminarium-pa-arendalsuka/).

AMR-seminariet på WWW var välbesökt, och extra tyngd till vikten av att denna fråga hanteras skyndsamt signalerades tydligt från det svenska hovet och från den svenska regeringen genom deltagande av kronprinesessan Victoria och miljöminister Karolina Skog. Inspel i övrigt till diskussionen kom ifrån:

- Nicolai Schaaf, SIWI
- Carl Fredrik Flach från Göteborgs universitet
- Peter Hurst
- Monica Priya, SaciWaters
- Steven Meszaros, Pfizer/Pharmaceutical Supply Chain Initiative
- Anders Finnson, Svenskt Vatten
- Adela Maghear, HealthCare Without Harm
- Rosemary Kumwenda, UNDP/SPHS
- Kia Salin, Läkemedelsverket
- Anna Zorzet, ReAct/Uppsala Universitet
- Maria-Teresa Bejarano, SIDA

Jag försökte på plats kort sammanfatta de olika föredragshållarnas presentationer med hjälp av twitter. Ni hittar de tweetsen via @CSRBengt (www.twitter.com/CSRBengt), med hashtaggen #WWWeek. Industrins perspektiv gällande vårt arbete med att eliminera oacceptabla utsläpp av antibiotika från tillverkningen presenterades av Steven Meszaros från Pfizer (www.pfizer.com) i sin roll som ordförande för branschinitiativet PSCI (Pharmaceutical Supply Chain Initiative). Ni ser hans sammanfattande bild på fotot ovan och ni kan läsa mer om PSCI via dess hemsida (https://pscinitiative.org/home) eller här på bloggen i olika inlägg (exempelvis detta http://www.ansvarsblogg.se/miljo/tillbaka-efter-sommarledigheten-och-rakt-in-i-diskussionerna-om-antibiotikaresistens/ från augusti i år).

Mina personliga reflektioner från seminariet på WWW, samt från det uppföljande diskussionmöte vi hade i tisdags på SIWI (då även bland andra representanter från Folkhälsomyndigheten och Miljödepartementet deltog), är att det finns en förståelse för att insatser behöver göras nu – det finns inte mycket tid att spela på. Och det är insatser inom många olika områden som behöver göras. Det handlar om användning, övervakning, diagnostik, ersättningsmodeller, minskade utsläpp etc. En verksam Antibiotikastrategi måste innehålla åtgärder inom alla dessa områden! Låt mig än en gång presentera mitt förslag på strategi. Jag har gjort det tidigare, men det behöver upprepas gång på gång. Jag inbjuder er alla till att kommentera på dessa åtgärdsförslag och komplettera med ytterligare punkter:

- Responsible use (both human and animal). And responsible means restrictive.
– Adherence: patients must complete their treatments – if they are terminated prematurely there is a great risk of renewed illness.
– Important to ensure that the ”infection pressure” in society is as low as possible to enable limited need of treatment
– Using preventive measures can reduce the infection pressure. Prevention means
—Good hygiene / sanitation in health care
—Use of vaccines
– New incentives / business models for
— Research and development into new antibiotics
— To ensure that both new and older antibiotics will ”be on the shelf” in healthcare when needed
— Green procurement programs and/or green incentives in reimbursements systems (e.g. ”generic substitution system”)
- Ensure that there are no unacceptable amounts of antibiotics substances released from manufacturing