Dags för redovisning av arbetet om ökad mångfald

Anna L - finala förberedelserna

Som ni såg i mitt blogginlägg den 14 december (http://www.ansvarsblogg.se/socialt-ansvar/anna-lagermalm-i-slutfasen-av-sitt-arbete-gallande-mangfald/) så närmar sig Anna Lagermalm, praktikant från bioentreprenörsprogrammet på KI, avslutning på arbetet hos oss gällande ”en ökad mångfald”. Den 14 december höll hon en presentation för vår ledningsgrupp om traineeprogram. Imorgon presenterar hon hela sitt arbete, där utöver traineeprogram (som fokuserar ökad ”ungdomsmångfald”) hon också har tittat på hur vi kan arbeta med alla andra olika perspektiv på mångfald. På fredag är det sedan dags för Anna att presentera arbetet för hennes klasskamrater på Karolinska Institutet.

På bilden ovan går jag och Anna igenom presentationerna. Jag passar på att redan nu säga ”Tusen tack Anna, för bra utfört arbete”! :-)

Diskussioner med EU-kommissionen gällande PiE Strategy

EU COM

I veckan som avslutades med julafton var jag nere i Bryssel för att diskutera EU-kommissionens remiss av underlaget för den kommande strategin gällande läkemedel i miljön (”PiE Strategy”). Den 23 november skrev jag är på bloggen att remissen hade publicerats (http://www.ansvarsblogg.se/miljo/sa-har-da-antligen-remissen-gallande-eu-com-pie-strategy-publicerats/) och det är just nu många som arbetar med sina svar och kommentarer. Svaren på remissen riktad mot allmänheten (Public Consultation) ska vara inne senast 21 februari, medan svaren på expertremissen (Targeted Consultation) ska vara inne redan 21 januari. Det är helt enkelt så att kommissionen anser sig behöva mer tid för behandling av ”expertkommentarerna” än svaren på allmänhetens remiss. Kommissionen avser att publicera PiE Strategy innan sommaren 2018, så de behöver all tid de kan få att ta till sig och analysera alla olika perspektiv som intressenterna kommer att belysa i sina svar.

I vår diskussion representerades kommissionen av DG ENVIRONMENT (Hans Stielstra och Helen Clayton) och DG SANTE (Ariane Vander Stappen). Jag representerade IAI PIETF (”Inter-Association Initiative Pharmaceuticals In the Environment Task Force” – den europeiska läkemedelsindustrins gemensamma arbetsgrupp om läkemedel i miljön, som jag har äran att leda tillsammans med Reinhard Laenge från Bayer) som tillsammans med Animal Health Europe och PGEU (Pharmaceutical Group of the European Union) gav våra olika kommentarer på de förslag som ligger till grund för remissen.

Våra viktigaste budskap, vilket säkert inte överraskar någon av er som följer mig på bloggen, var:

- Miljöriskbedömningen (ERA, Enviornmental Risk Assessment) som lämnas in till myndigheterna i samband med registrering av ett nytt läkemedel bör inte för humanläkemedel vägas in i risk/nytta-värderingen som ligger till grund för godkännandet. Risk/nytta-värdering bör även fortsättningsvis baseras på medicinska data. Vi föreslår istället att kommissionen tar till sig förslaget kallat eERA, Extended ERA, som industrin har utvecklat. eERA-processen följer läkemedlet genom hela livscykeln och möjliggör att åtgärder vidtas om miljörisker uppstår, men utan att undanhålla behandling för de patienter som är i behov av läkemedlet.

- Vi anser inte heller att miljökrav ska läggas in i GMP (”Good Manufacturing Practice”, god tillverkningssed) eftersom det riskerar att vrida fokus ifrån produktkvalitet och patientsäkerhet. GMP är enormt viktigt för att säkerställa att de läkemedel som finns på marknaden uppfyller högt ställda kvalitetskrav. Förs miljökriterier in i GMP så försvårar det inspektioner och uppföljning av kvalitetskraven. Det är också så att en ensidig förändring från EU av den europeiska GMP:n äventyrar den breda acceptans det finns globalt för att inspektörer från Europas läkemedelsmyndigheter inspekterar fabriker utanför EU:s gränser. Den inspektionen sker ju idag för att säkerställa produktkvalitet, öppna den europeiska marknaden för dessa kvalitetssäkrade produkter, och därmed säkerställa patientsäkerheten för Europas medborgare. Om Europa ensidigt ändrar i sitt GMP-reglemente (dvs för in aspekter som inte direkt är kopplade till europeiska patienters säkerhet) riskerar vi att se ett handelskrig blossa upp. En förändrad GMP kan ses som ett handelshinder, och ren och skär protektionism… Det finns många andra sätt att säkerställa god miljöprestanda i de globala leverantörskedjorna, exempelvis via miljölagar liknande den europeiska IED (Industrial Emissions Directive), som vi som industri rekommenderar. Internt i industrin arbetar vi även framgångsrikt med initiativ av typen Pharmaceutical Supply Chain Initiative (PSCI, https://pscinitiative.org/home).

- Vi anser också att det är viktigt att farmakovigilansprocessen (det ständiga arbetet - 24 timmar om dygnet, året om – som vi inom industrin bedriver för att övervaka eventuella medicinska bieffekter av våra läkemedel) förblir fokuserad på medicinska aspekter. Eventuella ”miljömässiga bieffekter” anser vi bättre följs upp i vår föreslagna process Extended ERA (eERA).

Som många av er vet sen tidigare är dessa perspektiv väl beskrivna i industrins ramverk EPS. För mer info om Eco-Pharmaco-Stewardship, se exempelvis detta webinar på YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=0azJDhcFlDg

Patienters tillgång på effektiva och säkra läkemedel är av största vikt för oss alla – även för en ”miljönörd” som mig. Jag hoppas innerligt att den kommande PiE Strategy visar oss vägen hur kommissionen avser att hantera läkemedlens potentiella miljörisker utan att det negativt påverkar patienters möjlighet att få bästa tänkbara behandling!

 

Anna Lagermalm i slutfasen av sitt arbete gällande mångfald

Anna L - i innovation zone

Vi har som ni kanske vet en praktikant från Karolinska Institutets bioentreprenörsprogram, Anna Lagermalm, hos oss (se blogginlägget från 24 oktober: http://www.ansvarsblogg.se/pfizers-ansvarsarbete/anna-lagermalm-student-fran-ki-ska-jobba-med-vart-mangfaldsprogram/). Anna har nu kommit in i slutfasen av arbetet. Idag höll hon en presentation för vår ledningsgrupp gällande ett eventuellt nytt trainee-program inom Pfizer Sverige. Ett trainee-program skulle kunna vara en väg för att öka ”ålders-mångfalden” hos oss. Vi har ganska få ”unga” medarbetare. Andra perspektiv på mångfald – såsom kön, kulturell och etnisk bakgrund, funktionsvariationer eller det vi vanligtvis klassar som ”olika personligheter” (exempelvis enligt Insights som vi på Pfizer jobbar med : www.insights.com), måste vi addressera på andra sätt. Det blir spännande att se vad Anna föreslår för oss :-)

 

Karriärseminarium på Stockholms Universitet

SU karriärseminarium

Igår hade jag glädjen att vara inbjuden av Stockholms Universitets karriärservice (http://www.su.se/utbildning/arbete-karri%C3%A4r)  för att presentera Pfizer samt min egen karriär och mitt arbete inom hållbarhetsområdet. Ett mycket stimulerande samtal tyckte jag att det blev. Många studenter som visade intresse generellt för life science-sektorn, för Pfizer specifikt, och som hade många intressanta frågeställningar om mitt arbete.

Stort tack för inbjudan! Ytterligare ett bra exempel på vad samverkan mellan akademi och företag kan leda till.

Diskussioner om läkemedel och miljö i Europa-parlamentet

Bengt M - from Nov 29 meeting in European Parliament

Igår deltog jag i diskussioner gällande läkemedel och miljö nere i Europaparlamentet i Bryssel. Ett spännande möte initierat av de två parlamentsledamöterna Michel Dantin och Peter Liese. Jag presenterade industrins perspektiv och berättade om vårt initiativ EPS, Eco-Pharmaco-Stewardship. Delar av mina kommentarer och övriga inspel kan ni ta del av redan nu via mina och Sini Eskolas tweets från igår (@CSRBengt respektive @sinieskola). Det kommer även komma ut minnesanteckningar från diskussionerna, och de bilder som visades ska också bli publikt tillgängliga. När så blir fallet så ska jag komma ihåg att nämnda det här på bloggen.

En av de saker jag gladdes åt i diskussionerna var att det var flera utöver undertecknad som gav klart uttryck för att ”it is time we stop talking about banning pharmaceuticals”. Detta sades i anledning av att några av panelisterna talade om att man bör ta med miljöriskbedömningen (ERA, Environmental Risk Assessment) som inlämnas vid tidpunkten för godkänannde i den avgörande utvärderingen om ett läkemedel ska godkännas eller inte (en utvärdering som idag görs på medicinska grunder för humanläkemedel). Som jag har sagt redan tidigare i andra blogginlägg så anser jag inte att samhället ska säga nej till en substans/produkt som har medicinskt värde (dvs de positiva medicinska effekterna är större än de medicinska biverkningarna), även om det föreligger potentiell miljöpåverkan. Däremot är det såklart så att en produkt med stor möjlig miljöpåverkan måste användas ansvarsfullt och kontrollerat – men självklart ska samhället ha kvar det nya läkemedlet som ”ytterligare ett värdefullt verktyg i sin samlade verktygslåda”. Hanteringen av läkemedel genom hela dess livscykel, med regelbunden översyn av miljöriskbedömningen när så är relevant, är ett av förslagen i EPS. Den processen kallar vi eERA (extended ERA). Det går såklart att ta miljöhänsyn utan att patienters tillgång till läkemedel påerkas negativt. Patienter har rätt till bästa möjliga behandling – samhället ska inte ”ban pharmaceuticals”!

Diskussionen igår var verkligen vältajmad eftersom remissen gällande de olika förslag till åtgärder för att hantera utmaningarna med läkemedel och dess miljöpåverkan publicerades för några dagar sedan (se mitt blogginlägg från 23:e november: http://www.ansvarsblogg.se/miljo/sa-har-da-antligen-remissen-gallande-eu-com-pie-strategy-publicerats/)