Tillbaka efter sommarledigheten och rakt in i diskussionerna om antibiotikaresistens

Ja, så har jag då varit tillbaka på kontoret och ”i verkligheten” ett par veckor. En härlig sommarsemester har tagt slut och ”höstterminen” har inletts. Det är väl ingen högoddsare direkt att misstänka att en av höstens stora frågor kommer att vara utmaningarna gällande antibiotikaresistens (eller AMR, ”anti-microbial resistance” - det uttryck vi oftast använder på engelska). Jag möter frågeställningen i mängder av olika sammanhang.

AMR är som ni alla vet en jätteutmaning – enligt WHO ett av de tre största hoten mot den globala folkhälsan. Att vi alla ser allvarligt på problemet manifesteras bland annat genom industrins ”Declaration by the Pharmaceutical, Biotechnology and Diagnostics Industries on Combating Antimicrobial Resistance” och av IMI-projektet ND4BB (New Drugs for Bad Bugs). Jag brukar påtala att i arbetet med AMR så är följande centralt:

- Först och främst krävs en ansvarsfull användning (inom såväl human som djursidan). Och ansvarsfull betyder restriktiv. Här är Sverige bevisligen framgångsrika.
- Patienter måste fullfölja sina behandlingar, om de avslutas i förtid är risken stor för förnyat insjuknande.
- Viktigt att tillse att ”infektionstrycket” är så lågt som möjligt för att säkerställa ett så begränsad behov av behandling som möjligt
- Med hjälp av förebyggande insatser kan man minska infektionstrycket. Förebyggande insatser betyder både
— God hygien/sanitet inom hälso- och sjukvården
— Bra vaccinationsprogram
- Vikten av incitament/nya affärsmodeller för både
— Forskning och utveckling av nya antibiotika
— Att säkerställa att eventuellt nya antibiotika som kommer (och som ska användas extremt restriktivt) kommer ”att finns på hyllan” inom svensk hälso och sjukvård när de så behövs
- Säkerställa att det inte släpps ut oacceptabla mängder av antibiotikasubstanser från tillverkning.

Det sista har såklart den starkaste kopplingen till mitt huvudsakliga arbetsområde ”socialt och miljömässigt ansvarstagande i läkemedlets hela livscykel”. Industrin jobbar dels branschgemensamt dels företagsspecifikt med att säkra upp ansvarstagande i hela tillverkningskedjan. De enskilda företagens program gällande ”supply chain management” och ”responsible supply” finns beskrivet på företagens webb-sidor. Vad gäller Pfzers arbete kan ni bland annat hitta info via denna länk. Programmen kan såklart skilja sig något från företag till företag men de flesta innehåller delar som
- Riskbedömning av potentiella och existerande leverantörer
- Pre-screening av potentiella leverantörer
- Miljö- och sociala krav i kontraktsskrivning
- Review/uppföljning av leverantörers miljö och sociala prestanda
- Revisioner/audits av leverantörer

Gällande branschgemensamma initiativ bör framförallt två lyftas fram:

- EPS (Eco-Pharmaco-Stewardship) som jag har berättat om tdigare här på bloggen (exempelvis den 16 mars): De tre europeiska industriföreningarna (AESGP, EFPIA, MfE) har tillsammans tagit fram EPS. En av de tre pelarna inom EPS är ”Industry Guidance for Manufacturing Effluent Control”. På engelska brukar jag beskriva arbetet inom den EPS-pelaren på följande sätt:

— Minimize API discharges from manufacturing sites by exchanging good practices
— Internal/external benchmarking through a “wastewater maturity ladder”
— Improve effluent quality where necessary
— Research with academia and water companies
— Make environmental sustainability part of the company culture
— Efforts to educate the supply chain (e.g. webinars through PSCI to build capacity within external manufacturers and guidance document published in public literature, for use by SMEs and suppliers)

- PSCI (Pharmaceutcal Supply Chain Initiative): Detta samarbete mellan de största företagen i branschen beskrivs på följande sätt på hemsdan: “collectively PSCI members can share knowledge and expertise, across our industry, to drive complex, global change more effectively than any one organization alone. We have joined forces to promote responsible supply chain management and better business conditions across the industry.”

Det finns massvis med arbete som behöver göras gällande AMR och vi har inte mycket tid på oss…

 

Nu tar jag snart sommarledigt…

Nu är det inte många dagar kvar innan jag går på sommarsemester. Jag jobbar idag och imorgon fredag, sen blir det två dagar – måndag och tisdag – nere i Almedalen. Sen inleds semestern direkt med spelmansstämmor uppe kring Siljan – underbart!

Det sker som vanligt enormt mycket spännande i Almedalen, så jag vet ännu inte riktigt precis hur mitt eget program kommer att se ut.

Klart är åtminstone att jag under måndagen bland annat kan hittas på CSR Swedens seminarium 09.30 samt på Briggen Tre Kronor klockan 13.30 – då ska jag ju vara med i paneldiskussionerna:

Hur påverkas framtiden av lagen om redovisning av 
icke-finansiell information?
Arrangör: CSR Sweden

4/7 2016, 09:30 – 10:15 Almedalens bed and breakfast, Tage Cervins gata 3B, ”Skandias trädgård”

 

Recept för en hållbar upphandling av läkemedel

Arrangör: Trossa AB, Hållbara Hav, Kemikalieinspektionen, Länsförsäkringar Stockholm, Baltic Eye vid Stockholms universitets Östersjöcentrum

4/7 2016, 13:30 – 14:30 Briggen Tre Kronor, fartyg, ”Inre hamnen”

 

Det har verkligen varit ett par hektiska veckor här på slutet av våren. Mängder med spännande möten och diskussisoner som bär långt in i hösten och även in i nästa år. Ska jag peka ut tre möten speciellt så får det bli de följande:

14/6: Möte med referensgruppen gällande aktivitet 3.4 i Nationella Läkemedelstrategins (NLS) nya handlingsplan: ”Miljöbedömning av receptfria läkemedel”. Flera av er kommer säkert ihåg allt arbete gällande frantagandet av en miljöbedömningsmodell för läkemedelsprodukter som jag och många andra jobbade med inom den tidigare handlingsplanen i NLS (punkt 7.2). Kopplingen mellan NLS 7.2 i den tidigare handlingsplanen och NLS 3.4 i den nya finns beskrivet i mitt blogginlägg från 22 april. Den 14 juni träffades vi för första gången i den referensgrupp jag har till min hjälp i arbetet med NLS 3.4. Vi gjorde vid detta möte en grovplanering av projektet och planerade in ett antal träffar under hösten som förhoppningsvis säkerställer att projektet blir framgångsrikt. Uppdraget är beskrivet på följande sätt i handlingsplanen:

Miljöbedömning av receptfria läkemedel
Huvudansvarig: Läkemedelsindustriföreningen
Testa miljöbedömningsmodell som utvecklats av Läkemedelsindustriföreningen (LIF) tillsammans med sektorns intressenter
Sammanfattning
Läkemedelsindustriföreningen (LIF) har tillsammans med sektorns intressenter utvecklat en miljöbedömningsmodell som tar hänsyn till såväl utsläpp av läkemedelssubstans vid tillverkning som naturresursutnyttjande. Modellen behöver testas för att identifiera eventuella behov av justeringar. Det behöver även utvärderas hur miljöbedömningen kan kommuniceras och om det föreligger någon betalningsvilja för ett miljöbedömt läkemedel hos slutkonsument. Faller en sådan pilotstudie väl ut för receptfria läkemedel kan dessa resultat komma att ligga till grund även för miljöhänsyn inom ramen för generiskt utbyte i enlighet med förslaget i Läkemedels- och apoteksutredningen (SOU 2013:23).
Genomförandeplan
Ett antal receptfria läkemedelsprodukter kommer att miljöbedömas 2016 med hjälp av den modell som utvecklats inom nationella läkemedelsstrategin. Pilotstudien utvärderas löpande av en arbetsgrupp där alla berörda aktörer deltar.

21/6: Den 21 juni överlämnades formellt Karin Lonaeus rapport gällande upphandling som styrmedel för att nå visionen av hållbara läkemedel av SIWI till Upphandlingsmyndighetens generaldirektör Inger Ek. Rapporten har tagits fram som en del av arbetet inom SIWI:s klustergrupp Vatten och Läkemedel (bland annat kort beskrivet i mitt blogginlägg från 14 april). Upphandling av läkemedel kommer att vara på agendan under hela hösten eftersom Upphandlingsmyndigheten då kommer att se över alla hållbarhetskriterierna som används av landsting och regioner idag. Som jag ofta har påpekat: Industrin välkomnar kraven så länge de är relevanta och rimliga, samt om de följs upp och betyder något för upphandlingsbesluten. Uppföljningen släpar forfarande efter. Det kommer säkert att diskuteras mer i detalj på Almedalsseminariet på måndag klockan 13.30.

28-29/6: De två senaste dagarna har jag varit nere i Bryssel och arbetat tillsammans med mina kollegor i IAI PIETF (Inter-Association Industry initiative: Pharmaceuticals In the Environment Task Force). Huvudfokus i våra diskussioner har såklart EPS (Eco-Pharmaco-Stewradship) varit. Kort intro om EPS hittar ni på blogginlägget från 16 mars. Extra stor fokus under diskussionerna la vi denna gång på ansvarstagande i leverantörskedjan och vilka åtgärder som vi från industrins sida kan/ska göra gemensamt, respektive som enskilda företag, för att minimera oacceptabla utsläpp av aktiv substans från tillverkning. Ett arbete som vi kommer lägga ytterligare kraft på under hösten.

Det blir nog en spännande höst i år igen. Men först ett par dagar i Almedalen och sedan semester. Om det blir ytterligare något blogginlägg innan jag går på semester återstår attt se, men det kommer helt säkert ett antal tweets från min sida under Almedalsvistelsen (twitterkontot @CSRBengt).

 

NyföretagarCentrum Kreativ

NFC_CMYK

Som ni säkert vet så är jag ordförande i nätverket CSR Sweden. Idag är CSR Sweden ett ledande nätverk och mötesarena för det engagerade näringslivets diskussioner och opinionsbildning inom CSR-området. Verksamheten startade dock som ett ”litet projekt” för mer än tio år sedan av Stiftelsen Svenska Jobs and Society (NyföretagarCentrum Sverige). Tanken att ett samhälles välfärd är beroende av en kontinuerlig tillkomst av nya, hållbara företag har gjort NyföretagarCentrum Sverige till ett av landets ledande CSR-aktörer. NyföretagarCentrum runtom i Sverige hjälper årligen 5000 – 10000 nya företag genom kostnadsfri rådgivning att komma igång. Företag startade med stöd av NyförtetagarCentrum har unikt låg konkursandel. Verksamheten finansieras i huvudsak av lokalt näringsliv som vill ha och tror på ett levande företagsklimat och att alla företag en gång har varit små.

Det är med glädje jag nu kan berätta att det första NyföretagarCentrum med tematisk inriktning har bildats. Temat är ”Kreativ”, och inledningsvis fokuseras kreativa näringar av typen musik, film, dans och teater. Jag är glad och stolt över att ha fått en förfrågan om att ingå i styerlsen för NyföretagarCentrum Kreativ. Vid vårt första styrelsemöte den 10:e juni så åt vi en god tårta efter att styerlsen hade konstituerats :-)

Nyföretagarcentrum Kreativ startas

Jag ser med glädje fram emot det fortsattta arbetet med NyföretagarCentrum Kreativ. Vilken lyx att få kombinera mitt stora musikintresse med mitt stora engagemang för CSR, entreprenörsskap och nyföretagande!

EU Strategy for a Non-Toxic Environment

Under två dagar har jag deltagt i en workshop med EU-kommissionen som syftar till att samla in åsikter och perspektiv i framtagandet av en strategi för en giftfri miljö (”A Non-Toxc Environment”). Jag representerar EFPIA (den europeiska läkemedelsindustriföreningen) på workshopen och jag tycker det är mycket iintressant att se de stora likheter gällande process som kommissionen nyttjar för denna strategi likväl som för deras strategi gällande läkemedel i miljön (”the PiE Strategy” – Pharmaceuticals in the Environment). PiE strategin har jag nämnt många gånger här på bloggen och industrins arbete med EPS (Eco-Pharmaco-Stewardship) är vårt bidrag in till den strategin.

Som industri har vi självklart inte lika stark beröringspunkt med alla delar av strategin för Non-Toxic Environment som med strategin för PiE. Men självklart är det så att även Non-Toxic Enviroment strategin påverkar oss – vi är liksom alla andra stora användare av kemikalier, och det är kemikalier som står i fokus för kommissionens strategi för en giftfri miljö.

Några intressanta frågeställningar där det finns mycket att göra är till exempel
- utvecklandet av relevanta tester/analyser
- hur ska man hantera ”known unknowns”, och den än större frågan ”unknown unknowns”
- blandningar och kombinationseffekter
- exponering av extra känsliga populationer såsom foster och spädbarn
- kemikalier i produkter
- framväxandet av en cirkulär ekonomi
- ”green chemistry” eller kanske snarare hur det ska utvecklas vidare till ”sustainable chemistry”

Ja, listan på utmaningar är stor men jag tycker det är glädjande att alla verkar förstå ett vi endast kan komma framåt om vi samverkar över alla aktörsgränser och geografiska gränser.

Diskussioner om läkemedel och miljö hos LMI i Oslo

LMI

Idag har jag varit i Oslo och diskuterat läkemedel, miljö och offentlig upphandling. LMI:s (den norska läkemedelsindustriföreningen) miljögrupp hade bjudit in mig för att jag skulle berätta om de erfarenheter vi har av arbetet med läkemedel och miljö generellt sett globalt, i Europa och i Sverige. Självklart kom det upp frågor gällande överblivna läkemedel där det för närvarande pågår ett spännande initiativ på de norska apoteken (se ryddskapet.no).

Rydd skapet

Vi pratade också om miljöklassificeringen av läkemedelssubstanser på Fass.se (som håller på att implementeras även i norska Felleskatalogen)

Felleskatalogen

Huvudparten av min presentation och diskussionerna handlade dock om utsläpp av läkemedelssubstanser i tillverkningskedjan.

Specifikt ville de ta del av mina erfarenheter och reflektioner gällande hållbarhetskrav i den offentliga upphandlingen (ett ämne jag har skrivit om ganska många gånger här på bloggen). I anledning av detta ämne hade LMI också bjudit in ansvariga organisationer för offentlig upphandling av läkemedel och medicinsk teknik i Norge (bland annat HINAS).

Jag tyckte det blev väldigt bra diskussioner. Vi hade en gemensam syn på många frågeställningar. HINAS var också bra uppdaterade på hur vi jobbar i Sverige med detta redan innan eftersom det finns en etablerad dialog med bland andra Pauline Göthberg (nationell samordnare i Sverige för ansvarsfull upphandling).

Jag tryckte såklart på flera av ”mina käpphästar” i diskussionerna om hållbarhetskrav och offentlig upphandling:
- vi välkomnar hållbarhetskrav i upphandlingen, men de måste följas upp.
- en god hållbarhetsprestanda måste också ses som en positiv kvalitetsparameter, och ”belönas” av den upphandlande parten
- hållbarhetskraven måste vara på en relevant och rimlig nivå, blir de alltför detaljerade ökar komplexiteten enormt för såväl vi som ska svara på frågorna och de som ska utvärdera och följa upp
- enormt viktigt att den upphandlande parten bygger upp intern kompetens så att utvärdering och uppföljning blir en integrerad del i beslutsprocessen gällande ”bästa anbud”

Med hopp om en fortsatt bra dialog!